Mathematics teaching 216 2009:Nov. Special edition: Engaging mathematics for all learners – En engagerande matematikuppgift kan handla om de matematiska beräkningar som behövs för att bygga ett skjul eller skydd så att folk i katastrofdrabbade områden ska få tak över huvudet. Matematikundervisning för sjundeklassare med stora inlärningssvårigheter.
MathEduc 2009:4 (bibliografin)
Educational studies in mathematics Vol. 72(2009):2 – Blivande grundskollärare övade sig i att konstruera bevis och sedan utvärdera dem. På vilket sätt forskare definierat vad som i allmänhet menas med matematiskt tänkande.
Mitteilungen der DMV 2009:3 – Om finansmatematik. Matematik, schack och skönhet. Matematik runt omkring oss. Att lära sig att undervisa i matematik.
Skolvärlden 2009:17 – På Vallens skola utanför Sundsvall har lärarna utarbetet en gemensam matematikplan. Nyutbildade lärare vill tillämpa en kreativ matematikundervisning men känner ett motstånd från andra lärare och föräldrar.
Learning and instruction 2009:6 – En fyraårig undersökning om förskolebarns kännedom om kvantiteter och förmåga att benämna tal samt vilken betydelse detta har för prestationerna i matematik under de första skolåren. Videoinspelade lektioner i geometri visade vilken sorts undervisning som gav bäst förkunskaper för Pythagoras sats.
Mathematics in school 2009:5 – Hur streckkoderna tog sig över Atlanten från USA och hur de dechiffreras. En kommentar till momentet undervisning i bevis i de engelska kursplanerna.
Journal for research in mathematics education 2009:5 – Får blivande matematiklärare de matematiska kunskaper som behövs för att planera undervisningen samt utvärdera resultatet? Lärares färdigheter att stödja och vägleda studenterna vid matematiska diskussioner på universitetsnivå. Lärares inställning till användningen av grafiska miniräknare i algebraundervisning.
School, science and mathematics 2009:7 – Studenternas resultat i kemi före och efter man infört antagningskrav på matematikkunskaper.
Nämnaren 2009:4 – Undersökning av tal- och antalsuppfattning hos förskoleelever. Reportage från studieresa i Indien med besök på matematiklektioner. Rika problem från USA. Styrdokumenten som utgångspunkt för lärarens matematikaktiviteterna i klassrummet.
LMNT-nytt 2009:2 – Om gratisprogrammet GeoGebra för gymnasiets matematikundervisning. Matematikundervisning uppdelad på en teoretisk klassisk kurs och en för praktisk tillämpning?
Meddelanden från Åbo Akademi 2009: 16 – Potentiella tillämpningar för avancerad matematik inom bland annat produktion och logistik.
Pedagogiska magasinet 2009:4 – Konst, kultur och kreativitet är nyckeln till en framgångsrik skola (inom matematiken stärks den spatiala förmågan) – en intervju med Anne Bamford som skrivit forskningsrapporten The wow factor – global research compendium on the impact of the arts in education.
Mathematical gazette 528 vol. 93(2009) – Om Bernhard Riemann och hans betydelse för modern matematik och fysik. Grodproblemet (tre gröna och tre bruna grodor sitter på varsitt blad och ska byta plats med varandra, varpå frågan är hur många förflyttningar som ska göras innan detta är klart) och dess matematik. Robert Barbours (filosofiska) syn på matematiken. En kort notis om Dough Frenchs bortgång i september innevarande år.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 15(2009): 4 – Matematiken i medeltida krigföring med borgar och katapulter som inspiration för högstadiets matematikundervisning. All geometri som finns i konstruktionen av en litauisk stjärna i strå. Att analysera icke korrekta lösningar på matematikproblem ger tillfälle till nytt lärande.
Matematik 2009:7 – På tur med matematiken tar oss med till borgruinen Hammerhus på Bornholm, där medlemmar i Matematiklärarföreningen finner intressant matematik. Ett spännande mosaikmönster på en gata i Puerto de la Cruz på Teneriffa. Med anledning av astronomins år – en artikel om matematiken i Tycho Brahes och Johannes Keplers arbeten.
NOMAD 2009:3 – Klassrumsobservationer under de första årens matematikudervisning ger vid handen att läroböckerna och tyst räkning dominerar lektionerna. Det har visat sig att matematiklärares matematiska och pedagogiska kunskaper har stort betydelse för hur de väljer praktiska matematikuppgifter.
Journal of mathematics teacher education 2009:5 – Jämförelse mellan två matematikläromedels lärarhandledningar för gymnasiet och vad de tillför läraren.
Naturfag 2009:2 – Nasjonalt senter for matematikk i opplaeringen visar hur man konstruerar pepparkaksbyggnader och beräkningarna som ligger bakom konstruktionerna. Att göra julstjärnor med olika antal uddar. Fibonacci-tal i julgranens kottar.
International journal of computers for mathematical learning 2009:2 – Relationerna mellan matematik och den industriella sektorn – presentation av en internationell studie 2008-2011. Hur studenter kan interagera med diagram vid användning av ett geometriprogram.
The American mathematical monthly Vol. 116(2009):9 – Om det maximala överhänget av en stapel – i teorin och praktiken. Ett chokladpralinsproblem.
Journal für Mathematik-Didaktik 2009:3/4 – Undersökning av matematikintresset bland 2500 femteklassare och 1500 åttondeklassare, vilket gav vid handen att höga prestationer i matematik inte var avgörande för en positiv inställning och vise versa. Jämförelse mellan matematiklärandet hos blivande lärare i grundskolan och gymnasiet i Tyskland.
Mathematics teacher Vol. 103(2009): 4 Focus issue ”Proof – laying the foundation” – En sorts japanskt pussel där man övar upp sina färdigheter i bevisföring. Att öva slutledningsförmåga är ett sätt att tidigt förbereda för undervisning i bevis inom matematiken.
LMFK-bladet 2009:6 – Matematisk modell för epidemiers spridning bland en befolkning. Georg Mohr-tävlingens första tävlingsomgång.
Lika värde 2009:4 – I Umeå satsar man på att förbättra matematikundervisningen i förskola och skola genom projektet PriMa (Prioritet Matematik) och UmeMatte.nu för barn med särkilt behov av stöd. Övergången skola – arbetsliv för unga med funktionsnedsättning.
Skolvärlden 2009:19 – Chalmers lärarutbildning inklusive ingenjörsexamen
Teaching children mathematics Vol. 16(2009): 4 – Att rita flaggor i olika storlekar ger övning i proportioner, diagonaler, kvadrater med mera. Utveckla eleverna lärande genom att använda en matematisk vokabulär i undervisningen även för elever med annat modersmål eller med lässvårigheter.
Innehåll: MD