Gå till våra tidskriftssidor för vidare information, innehållsförteckningar med mera … Förskolan 2008:9 – 29 % av tidningen läsare vill vidareutbilda sig inom matematik/naturvetenskap, visar en av tidningen utförd undersökning.
Svenska matematikersamfundets medlemsutskick 2008: oktober – Presentation av Anders Karlsson, mottagare av Wallenbergpriset. Minnesord över en död israelisk matematiker. Fredrik Westman, upphovsman till Webmath, presenterar densamma.
Educational studies in mathematics Vol. 69(2008): 3 – Matematiklärares syn på deduktivt resonemang – en intervjuundersökning. En diskussion om hur tolkningen av begreppet subjektivitet påverkar synen på matematik, lärare och studerande (två artiklar).
Mathematics in school – for secondary and college teachers of mathematics 2008:5 – GeoGebra – en fri resurs – kan vara en brobyggare mellan algebra och geometeri. Studera klassiska geometriska problem genom att klippa och vika. Fem synpunkter på inkluderande matematikundervisning.
Mathematics teacher Vol. 102(2008): 4 Tema: Data analysis and probability – Spela baseball och statistiskt bearbeta data från matchen; vinnare är den som bäst analyserar datan. Ser man matematik som ett andraspråk inverkar det på sättet att undervisa.
School science and mathematics 2008:7 – Angående laborativt material i matematikundervisningen och i kompetensutvecklingen. Studenters syn på matematik indikeras av vilka metaforer de använder då de talar om matematik.
Matematik (Danmark) 2008:7 Temanummer om uppnåendemål – Multiplikation i årskurs 3 och 4. Matematik och läsning. Trigonometri. Analys av begreppen kompetens och utvärdering.
Journal of mathematical behavior 2008:2 – Praktiklärares kännedom om inverterade multiplikationsalgoritmer.
Mathematics teaching 211, 2008 : nov. – Två tvillingflickors matematiska utveckling följdes från 18 månaders ålder tills de var fem år. Elever i årskurs 10 fick uttrycka matematik med kroppen.
Teaching children mathematics Vol. 15(2008):4 – En flicka i första klass resonerar om noll och negativa tal. Barn som lyckas i matematik ser tillfälliga svårigheter som externa problem medan barn som ofta misslyckas ser problemen som interna. Öva tidsuppfattning med praktiska uppgifter och benämna tiden med hjälp av egentillverkade klockor.
Journal of mathematics teacher education 2008:6 – Att reformera lärarstuderandes syn på matematik är angeläget men inte helt enkelt. Att i fortbildningskurser utvärdera lärares matematikkunskaper på ett sätt så att lärarna inte känner sig kritiserade och misslyckade.
Investigations in mathematics learning (ersätter Focus on learning problems som officiell tidskrift för Research Council on Mathematics Learning) Vol. 1(2008) : 1 – Montessorielever i årskurs 1 behärskar begreppsmässigt positionssystemet bättre än andra elever i årskurs 1; dock märktes ingen skillnad vid rena uträkningar. I North Carolina har lärare med framgång hjälpt elever som underpresterar i matematik genom att försöka förändra deras självbild.
Journal for research in mathematics education Vol. 39(2008): 5 – Om åtta afro-amerikanska pojkar på högstadiet som lyckades bra med matematiken – en studie som bygger på critical race theory och som ger en motbild till alla rapporter om misslyckad skolgång hos afro-amerikaner.
Australian senior mathematics journal 2008:2 Calculus focus issue – Att förstå de matematiska resonemangen som ligger bakom de symboler vi använder i algoritmer – en artikel med historiska perspektiv. Problem för eleverna att arbeta med matematisk induktion.
NCTM News bulletin 2008:4 – Om d’Ambrosio, etnomatematik och jämlikhet i matematikundervisningen. Multiplikation på flera sätt.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 14(2008):4 – Femteklassare brevväxlade om problemlösning med matematikstuderande på collegenivå. En klass testade Pythagoras sats och såg att lika många jelly beans fick plats i ytan av C2 som i ytan av A2 och B2 tillsammans. Matematikcirklar för att öva eleverna i problemlösning. Om kryptologi i arbetet med att lösa kriminalfall. Det finns problem i the Rhind Mathematical Papyrus som går bra att använda på högstadiet och som ger en intressant historisk aspekt till matematikämnet.
LMNT-nytt 2008:2 – Om det nya matematikprogrammet på Norra Real i Stockholm för elever med särskild fallenhet och intresse för ämnet. Hur man arbetar med matematikverkstad med högstadieklasser i Kista.
Canadian journal of science, mathematics and technology education 2008:3 – Vid en workshop där inspelade matematiklektioner visades, reflekterade och diskuterade lärare över sin och andras praktik. Vidareutbildning för matematiklärare där man betonade vikten av att lyssna på elevernas matematiska resonemang och inte vara så fokuserade på sina egna förklaringar och uppgifter.
Journal of mathematical behavior 2008:3 – Vid studium av elevers inlärningsprocess noterade man att eleverna i början frågade varandra och försökte förklara hur de själva tänkte men senare i processen satte upp hypoteser. Elevers problemlösningsstrategier studerades och man identifierade tre huvudgrupper: naiva, rutinerade och sofistikerade problemlösare.
LMFK-bladet 2008:6 – En dansk gymnasielärares intryck och reaktioner från ICME-konferensen i Mexico. En lärare i historia och matematik skriver om hur dessa ämnen kan komplettera varandra. Om den franske matematikern Evariste Galois.
Nämnaren 2008:4 – Undervisning i statistik och hur statistik kan användas i manipulerande syfte. I Vårgårda arbetade eleverna med matematikproblem direkt hämtade från bygden. Ska man kanske förkrångla matematiken istället för att förenkla?
NOMAD 2008:3 – Magnus Österholm skriver om matematisk läsförmåga och om det är en speciell sorts läsförmåga – är det i så fall en önskvärd lässtrategi? Vad betyder inquiry i undervisningen och inquiry som ett sätt att förbättra inlärningen av matematik och utveckla förmågan till kritiskt tänkande.
SMDF:s medlemsblad nr 15 2008:okt – Sammanfattningar av Johan Häggströms, Kerstin Petterssons och Eva Riesbecks doktoravhandlingar. En kritisk kommentar till kursplanearbetet i matematik från IKUM, idégruppen för kursplaneutveckling i matematik.
Forskning och framsteg 2008:8 – Gunnar Berg, universitetslektor i matematik, skriver om oändligheten.
International journal of science and mathematics education 2008: 4 – En undersökning visade att flickor presterade bättre på matematikuppgifter om exemplen var stereotypa flickexempel, men flickornas ålder spelade också roll. Skolbarn i Taiwan har en god uppfattning av hur tal förhåller sig till varandra storleksmässigt men betydligt sämre klarar de av att bedöma rimligheten av uträknade resultat.
Mathematics education research journal 2008:2 Special issue: The transition from school to university and beyond – Förändringen av det matematiska tänkandet från gymnasiet till universitetet. Förändringen från gymnasiet till universitet beskrivs som i det närmaste rituell, tar tid och kraft, vilket skulle vara en av orsakerna till att eleverna inte klarar kraven. Brandell, Hemmi och Thunberg beskriver erfarenheterna från svenska universitet angående de nya studenternas låga kunskapsnivån i matematik.
International journal of mathematical education in science and technology 2008:8 – För att underlätta matematiken för nya studenter i biovetenskap undersöker man ett datorbaserat program Biomathtutor. På Nya Zeeland har man jämfört resultaten av gymnasieelevernas avgångsprov i matematik med de första testresultaten på universitet.
Matematik 2008:8 – Förslag på julmatematik: att konstruera julkort med olika slags vikningar. Byggsats till en adventskalender. Att träna upp kännedommen om geometriska former genom att känna på dem med förbundna ögon och sedan känna igen just den formen bland många andra.
Research in mathematical education (Korea) 2007:4 – Ett program att vidareutbilda matematiklärare på landsbygden i västra Kina till en nivå där de kan skriva vetenskapliga artiklar. Genom att med olika metoder analysera testresultat från prov i statistik och sannolikhetskalkyl förstår man vad eleverna inte behärskar och varför.
Research in mathematical education (Korea) 2008:3 – Studenter inställning till matematiken är beroende av klassrumskulturen. Ett försök att närma sig bästa sättet att undervisa i problemlösning.
Skolvärlden 2008:19 – Gerd Brandell skriver om högskoleverkets utvärdering av lärarutbildning och kraven på matematikkunskaper.
Innehåll: MD