Journal for research in mathematics education 2007:5 – Vilka kunskaper behöver en lärare för att undervisa i statistik? Att tidigt i utbildningen, antingen på video studera barn som arbetar med matematik eller att direkt arbeta med barnen i klassrummet, ger blivande lärare en bra förståelse för lärande och undervisning i matematik. Man har studerat hur ingenjörer uppfattar vad som är matematik i deras dagliga arbete. Hur elever i årskurs 9 behärskar algebraiska begrepp.
Matematik (Danmark) 2007:6 – Barnen i förskolan får handgripligen lära sig hur mycket en meter är. Vad betyder det att vara flerkulturell eller tvåspråkig, vilken status tillskrivs det i samhället och hur kan man på bästa sätt utforma undervisningen efter dessa förhållande? Inspirerade av boken ”På tur med matematikken” gjorde deltagare från Århus lärarseminarium en studieresa till Sönderjylland och fann där flera matematiska utmaningar.
ISI newsletter 2007:3 – Rapporter från möten, sessioner och kommittéer. Medlemsnytt. Under avdelning historia uppmärksammas på 300-årsdagen av hans födelse Georges-Louis Leclerc, Comte de Buffon, känd inom statistik, sannolikhetslära och naturlära.
Meddelanden från Åbo Akademi 2007:14 – Vid forskningslaboratoriet Learning and Reasoning vid Åbo Akademi och Åbo Universitet har man utarbetat förbättringar för undervisningen i matematik och datavetenskap och vill nu föra ut forskningsresultaten även till gymnasierna.
International journal for technology in mathematics education 2007: 3 – Flera artiklar handlar om Computer Algebra Systems (CAS) i undervisningen. Lärarnas erfarenheter av att införa CAS i ingenjörsundervisningen vid Pecs Universitet i Ungern. Tre lärare intervjuades om sina erfarenheter och reaktioner vid införandet av grafiska handräknare i undervisningen.
School, science and mathematics 2007:6 – En matematiklärare reflekterar över sin egen undervisning och hur den står i relation till elevernas matematiska tänkande. I en lärarutbildarkurs, där man pläderar för lektioner med integrering matematik och naturvetenskap, undersökte man lärarkandidaternas attityder till matematik och naturvetenskap och deras beskrivningar från praktiktiden av lektioner där man integrerar dessa ämnen.
Teaching mathematics and its applications 2007:3 – Tidskriftsnumrets artiklar är alla bidrag från en konferens: Fifth IMA Conference on the Mathematical Education of Engineers på Loughborough University i april i år. Vid Loughborough University har man med framgång haft särskilda undervisningsgrupper i matematik för förstaårsstudenter med bristfälliga kunskaper i detta ämne. Den låga nivån i matematikkunskaper som eleverna i Birmingham har då de kommer till universitetet föranledde en jämförelse med läget i Sverige och på Nya Zeeland.
Journal für Mathematik-Didaktik 2007:3/4 – Om skillnaderna i portfolioarbete i matematik mellan engelskspråkiga länder och Tyskland. Relationen mellan elevers testresultat och de lösningsstrategier de använder. I vilken grad kan studiet av de matematikhistoriska orginalkällorna vara av betydelse då eleverna ska lösa problem – här sannolikhet och Pascals och Fermats berömda brevväxling över ämnet (se Rény,Alfréd. Sannolikhet – en brevväxling).
NOMAD 2007:3
International journal of science and mathematics education 2007:4 Temanummer: Language – an end and a means to mathematical literacy and scientific literacy – Inledningsvis definieras och diskuteras begreppen mathematical litaracy och scientific literacy. De matematiska färdigheterna varierar betydligt beroende på i vilken situation man befinner sig. Lehrmann efterlyser mer forskning på hur elever tränas att bli ”matematiskt och naturvetenskapligt literata”.
MT, Mathematics teaching 205, 2007:nov. Temanummer: Visualisation – Förhållandet/balansen mellan visualisering och verbalisering i geometriundervisningen. Tesselleringar, Geometer´s Sketchpad. Matematik och op-art. Geometriska former i en powerpoint presentation utmanar elevernas matematiska tänkande. John Mason om bilder som grund för matematiska diskussioner med eleverna.
LMNT-nytt 2007:2 – Per Nilsson presenterar sin doktorsavhandling ”Att resonera om slump och sannolikhet”. Andra delen av Matematikdidaktiska texter från Lärarhögskolan i Stockholm presenteras och utlovas vara färdig i lagom tid till Matematikbiennalen i slutet av januari. Matematikproblem.
Svenska Matematikersamfundets Medlemsutskick 2007:15 okt. – Lars Wern skriver om den cirkulära räknestickan. Om pedagogen, matematikern och läroboksförfatteran Carl Hyltén-Cavallius. Jockum Aniansson och Olle Häggström ger sina respektive synpunkter på vad som menas med tillämpad matematik.
Nämnaren 2007:4 – Om matematikundervisningen på gymnasieskolan Borgarskolan i Malmö. En matematikutvecklare i Ytterby berättar om sitt arbete att leda ett matematiknätverk. Arabisktalande och somalisktalande elever fick matematikundervisning på svenska och modersmålet.
Equals 2007:3 – Bilder,ramsor och sång med rörelser för en grupp mycket unga autistiska barn. Vad menas med inkluderande matematikundervisning? – en genomgång av olika synsätt och argument för dessa. Viktigare än att kunna utföra räkneoperationer är att förstå vad siffror betyder och vad de berättar om världen. Inventering av vad som behövs för att eleverna i klassen ska vända den negativa attityden gentemot sina möjligheter i matematik.
Matematik 2007:7 – Det här numret genomsyras av så kallade elevplaner i matematik. En lärare skriver om målsättningen för och utvärderingen av sitt matematikarbete i årskurs 5. Fina bilder på utformningen av fönster. Talmönster i bibeln.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 13(2007):4 – En del av matematikundervisningen är att lära sig den matematiska vokabulären. Genomgång av innehållet i boken Curriculum focal points for prekindergarten through grade 8 mathematics. Om vi ibland presenterar matematikproblem på ett annorlunda sätt kommer eleverna att förstå matematiken också på andra sätt. Att använda konkret material i matematikundervisningen ger eleverna möjligheten att erfara matematiken med flera sinnen. För klassrummet: Jämföra dinosauriers mått och proportioner med människans.
Mathematics education research journal 2007:2. Special issue: Abstraction in mathematics education – Termen abstraktion i matematiken har under de senaste åren ansetts kontroversiell. Barn i åldern 5-6 år klarar av abstrakt tänkande i för dem meningsfulla aktiviteter.(Obs! Denna tidskrift är numera fritt tillgänglig online.)
Mathematics teacher Vol. 101(2007): 4 Focus issue: Mathematical discourse – Exempel på tillfällen i klassrummet då man använder matematiska termer är dels redovisning av problemlösning dels diskussioner man för under grupparbeten. Det matematiska språket kan liknas vid ett främmande språk – skicklighet i att utföra räkneoperationer är lovvärt, men att förstå orden i frågeformuleringen är förutsättningen för att kunna lösa en uppgift.
Teaching children mathematics Vol. 14(2007): 4 – Storigami – läraren berättar en saga och barnen viker samtidigt papper och när sagan är slut har resultatet blivit tredimensionella figurer. Att ha exempelvis talet 5 som arbetsområde i förskolan är ett sätt att utveckla taluppfattning. Vad ska barn i tredje klass lära sig om geometri och vad kan de redan?
Journal of recreational mathematics 2004-2005:4 – Nya primtalsmönster i grannskapet av talet 2 upphöjt till n. Radikala narcissistiska tal är tal som är förälskade i sig själva. Att räkna ut hur en speciell stöt i biljard ska utföras. Problem.
Adults learning mathematics vol. 2(2007): september – Genom sin erfarenhet kan vuxna i hög grad stödja sig på sitt sunda förnuft i kvantitativa beräkningar. Matematiken hos brasilianska bönder – erfarenheter från vuxenundervisning.
LMFK-bladet 2007:6 – Från matematikolympiaden Georg Mohr-tävlingen i Hanoi juli 2007, där en dansk gymnasieelev fick bronsmedalj. Angående ett geometriskt bevis i första kvadrant.
Dimensio 2007:5 – Från MAOL:s (Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen) höstdagar i Helsingfors ges ett referat från det svenska programmet.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2007:3 – Problembaserat lärande i kombination med traditionella undervisningsmetoder kan bidra till kunskapsutveckling i matematik på högskolenivå – detta konstateras efter en studie genomförd på datavetenskapliga programmet vid Högskolan Väst.
Educational studies in mathematics Vol. 66(2007): 2 Temanummer: The history of mathematics in mathematics education: theory and practice. – Utarbetande av en kurs för matematiklärarutbildningen angående hur man integrerar matematikhistorien i matematikundervisningen. Utvecklingen från naturligt språk i algebraiska uttryck till ett symbolspråk. Jämförelse mellan Euklides Elementa och fransk geometriundervisning under 1900-talets senare hälft.
PRIMUS 2007:4 – I en matematikkurs för humanister undersöktes det geometriska mönstret på den kant som uppstår då man river av ett plaststycke. Muntliga presentationer som ett moment i universitetskursen i matematiken. Diskussionsforum online – ett sätt att utvidga matematiklektionerna.
Mathematical Gazette nr 522, 2007: november – 300-årsminnet av Leonard Eulers födelse uppmärksammas med artiklar om triangelgeometri, integraler, kombinatorik, talteori och en kort biografi. Magiska bokstavsgrupper. Man frågar sig om jämna tal är mer vanligt förekommande än udda. Problemhörna och studentproblem.
Tangenten 2007:3 Temanummer: Pythagoras – Sfärerenas musik och intervallet mellan tonerna. Är det bättre att demonstrera Pythagoras sats med ett datorprogram än med geometriska block på en overhead? Förslag på hur man använder stegräknare i matematikundervisningen.
Tangenten 2007:4 Tema: Matematisk modellering – Barn i årskurs 2 arbetar med grafisk presentation av tillväxt. Infallsvinklar och brytningsvinklar i regnbågar – huvudregnbågar och sekundära dito. När man låter barbiedockor hoppa bungy jump kan man låta eleverna räkna ut förhållandet mellan hur många gummiband man knutit samman till hopplina och hur djupt barbiedockan faller. En påse twist kan vara utgångspunkt till flera olika exempel på statistikövningar och grafiska framställningar.
MathEduc Vol. 39(2007): 2.
Forum for matematikkens didaktik 2007: 3 – Om danska doktorsavhandlingar i matematikdidaktik. Påannonsering med program för en konferens 17-18 januari i Nyborg: Hvilke udfordringer står matematiklaereren overfor i det flerkulturelle klasserum? För andra året i rad inställs den muntliga avgångsexamen i grundskolan i matematik, över vilket Danmarks matematikundervisningskommission uttrycker stor oro.
Pedagogiska magasinet 2007:4 – På Falkbergsskolan utanför Stockholm får eleverna öva sig på att reflektera över och berätta om sitt lärande i matematik. Matematikutvecklare i Botkyrka berättar om sitt arbete att inspirera lärare, ordna familjekvällar och att engagera modersmålslärare i matematikundervisningen. Att förstå matematiken är viktigare än att kunna göra beräkningar säger en forskare i Göteborg.
Innehåll: MD