Vägval i skolans historia 2007:4 – Kursplaner och deras betydelse i svensk skola. Skoldisciplin och skoldemokrati. DMV Mitteilungen 2007:4 – Angående en artikel av Albert Einstein om matematikern Emmy Noether i The New York Times. Befrämjande åtgärder för matematikämnet i Tyskland. Om en utställning “Var god räkna! Den underbara världen från noll till oändlighet” på Heinz Nixdorf MuseumsForum i Paderborn. År 2008 är matematikår och i flera tyska städer kommer det att vara matematikfilmfestivaler.
FOCUS on learning problems in mathematics 2008:1 – Förmågan att avbilda och att känna igen siffror vid skolstarten samt de kunskaper därom, som förvärvas under det första skolåret. Om tredjeklassares analysarbete med “lika med”-tecknet.
Journal for research in mathematics education Vol. 39(2008) :2 – Utvärdering av effekterna av kompetensutbildning för matematiklärare. I Californien förväntas eleverna lära sig additions- och subtraktionstabellerna.
Matematik (Danmark) 2008:2 – Ett utvecklingsarbete med integrering av matematik och drama som utmynnar i att eleverna uppför ett teaterstycke. Seminarieredaktionen skriver om olika aspekter på praktikperioden. En gång om året far Lyndon Baker från England för att ha två dagars problemlösning med eleverna i Gylling efterskole.
Mathematics teacher Vol.101(2008): 7 – Lärarstuderande i ett naturvetenskapsprogram utarbetade lektioner där eleverna fick lära sig geometri och algebra genom att konstruera teleskop. Maria Lorelei Fernandez skriver om hur hon anpassat Lesson study till en gemensam studieaktivitet för blivande gymnasielärare i matematik.
Teaching children mathematics Vol. 14(2008): 7 – Vad amerikanska matematiklärare kan lära sig från sina japanska kollegor och vice versa. Matematikundervisning med förstaklassare som saknade matematiska begrepp. Hur barn i årskurs 2 och 3 lärde sig att arbeta med problemlösning och att själva konstruera problem.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 13(2008): 7 – Doug Clarke m fl ger utifrån sin forskning och erfarenhet råd om undervisning i bråk. När en ny skola skulle byggas fick elever från årskurs 6 och 7 delta i ett planeringsprojekt där arkitektur och design integrerades med matematik. Sorteringsövningar där man måste använda matematisk terminologi. Procenträkning. De skillnader i amerikansk och japansk matematikundervisning som framkom i TIMSS diskuteras och rekommendationer ges hur amerikanska lärare kan förbättra sin undervisning.
NCTM News Bulletin Vol. 44(2008): 7 – Råd till föräldrar hur de kan lägga en god grund för barnens taluppfattning. Avdelningen Student math notes har temat Pythagoras.
International journal for the history of mathematics education 2007:2 – Läroböckernas behandling av talen 0 och 1 i Nordeuropa. Om Hilbert och Moore, forskning och den nya matematiken.
MONA 2008:1 – Att blanda in matematikhistorien i gymnasieundervisningen – vad tillför det och hur behandlas detta tema i läroböckerna? Kommentarer till Lene Östergaard Jensens artikel i förra numret om språklig medvetenhet i matematikundervisningen och till Martin Sonnenborgs om användning av miniräknare i gymnasiematematiken. Nu kan man på Ålborg universitet gå en masterutbildning i läroprocesser – specialisering i matematik och naturvetenskap.
LMFK-bladet 2008:2 – Debatt om matematikundervisningen på gymnasiet – vad vill vi med matematikundervisningena och är CAS-verktyget till nytta eller kanske tvärsom? Konferens om skriftlig matematikundervisning. Kurs i Barcelona i matematik och arkitektur, matematik och modern konst och matematik och navigering.
Science & Education 2008:2/3 Special issue: Teaching and assessing the nature of science.
KOM 2008:1 – Vid vuxenutbildningen i Kristianstad bedriver man en flexibel form av matematikundervisning för matte B och C.
The mathematical gazette Nr 523 2008 : March – Harmoniska proportioner, matriser och fibonaccital. Eulers och Barkers ekvationer.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2008:1 – Zgaga argumenterar för begreppet kunskap som något centralt för Europas framtid och problematiserar begreppet. Mikael Alexandersson, förra årets Fridjuv Bergs-pristagare, skriver om lärarnas bildninguppdrag och lärarutbildningens utveckling. Genomgång av aktuell forskning om övergångar i barns och ungas liv och särskilt förskoleåldern fram till skolstarten.
Skolvärlden 2008:5 – Friskolornas kunskap om Lärarlyftet är dålig. Även ansökningsförfarandet kritiseras.
Innehåll: MD