Educational studies in mathematics Vol. 74(2010):1 – Argument för undervisning i såväl mängduppfattning som taluppfattning. Outbildade lärarassistenter kan vara till stor hjälp för elever lågpresterande i matematik eftersom även den känslomässiga aspekten är av betydelse för lärandet.
Mathematics teacher education & development Vol. 11(2009) – Genomgång av litteratur om specialundervisning i matematik och motsättningarna mellan undervisningspraktiken och de rekommendationer som forskningslitteraturen presenterar. Lärarstuderandes syn på matematikundervisningen såsom de uppfattade den dels genom sina praktiklärare dels genom sina lektorer i lärarutbildningen.
Journal of mathematics teacher education 2010:2 – Undersökning av videoklubbar för matematiklärare genom dokumentation av deltagande lärares kommentarer vid träffarna, rapporter om effekten på deras egen undervisning och instruktioner under läsåret.
Origo 2010:3 – Reportage från Landvetterskolan där man arbetar med matematik utan läroböcker, vilket nu kommer att utvärderas och jämföras med resultat från traditionella matematikklasser. Att prata matematik och om vad matematik är i verkligheten.
Learning and instruction 2010:4 Special issue ”Unravelling peer assessment”
Mathematics teaching 218, 2010: May – John Mason undersöker definitionernas roll i matematiken. Döva eller hörselskadade elevers svårigheter i matematikundervisningen och om detta forskningsområdet. Plan geometri och rymdgeometri och att konstruera en kub som en origamiuppgift.
MAA Focus 2010:1 – Möte om och presentation av erfarenheter kring matematikcirkar. Samverkan mellan matematik, arkitektur och konst. Från en konferens om matematik för agronomstudenter .
SMaL:s medlemsblad 2010:1 – Pi-dagens firande i Västerås. Från möte på skolverket för lokalansvariga i SMaL. Påannonsering om sommarkurs för lärare i Mullsjö.
LMNT-nytt 2010:1 – Att ge matematikstöd till yngre elever som ett projektarbete för tredjeårselever på naturvetenskapliga programmet. En matematiklärare skriver dagbok. Matematikproblem och lösningar till äldre problem.
Nordina 2010:1 – Laborativt arbete i naturvetenskap i grundskolans senare år.
Pedagogiska magasinet 2010:2 Tema: Hjärna och lärande – Waldorflärare skriver om hur matematiken degraderats till ett torrt tragglande och till terror för en del. Christian Lundahl har skrivit en bok om de förtjänster och problem som nationella prov och överhuvudtaget kunskapsprov fört med sig.
Tangenten 2010:2 – Vägledning till läroplanerna i matematik finns nu publicerad på nätet www.skolenettet.no/veiledninger och artikel om vägledningen i detta nummer. Föräldrasamarbete med skolen om barnens matematikundervisning. En lärare skriver om hur hon arbetar med laborativ matematik. Om egyptiernas tal och sätt att räkna.
KOM 2010:2 – Rapport från en konferens om problemlösning och vuxnas matematiklärande. Ledamöter från de olika partierna i utbildningsutskottet redovisar sin syn på vuxenutbildningen.
Lika värde 2010:2 – Fortbildning på distans för lärare om specialpedagogik och funktionsnedsättning.
ZDM International journal on mathematics education (Ny tidskrift i biblioteket. Den finns också fritt tillgänglig online http://www.springerlink.com/content/1863-9690.) 2010:1 Historical aspects of the use of technology and devices in ICMEs and ICMI – Sociala perspektiv på användandet av undervisningsteknologi och hur detta har medfört att lärande i matematik snarare handlar om att utföra matematik snarare än blir undervisad. Media och verktyg som historiskt varit förknippade med utvecklandet av matematiska kunskaper – från anteckningsböcker, svarta tavlan et cetera fram till informationsteknologi och internet.
ZDM International journal on mathematics education 2010:2 Metacognition research in mathematics education
The American mathematical monthly 2010:5 – Om Markovkedjor och Monte Carlo-metoder. Tillämpning av Siebeks sats. Problem med lösningar.
The college mathematics journal 2010:3 – http://www.maa.org/pubs/cmj_may10.html samt problem.
Journal of computers in mathematics and science teaching 2010:2 – Vissa metoder att undervisa i två- och tredimensionell geometri gav bättre resultat bland pojkar, andra bland flickor. Mobiltelefoner som verktyg i naturvetenskapsundervisning i högre utbildning. Lärares erfarenheter av spel i matematikundervisningen på högstadiet.
Mathematical thinking and learning 2010:2 – Jämförelse mellan texter om addition och subtraktion av bråk i läroböcker i Irland, Taiwan och på Cypern och vilka möjligheter till inlärning läroböckerna ger. Betydelsen av extrainformation såsom bilder, diagram, tabeller med mera som ges tillsammans med instruktioner till problemlösning i sannolikhet; även förslag till en modell för arbetsprocess i sådan problemlösning.
Mathematics in school 2010:3 Special issue:History of mathematics – Hur de studerande på medeltiden löste ekvationer med en okänd faktor. En kommenterad bibliografi över matematikhistoria. Länksamling över webbplatser. Om Florence Nightingale, den första kvinnan att få utmärkelsen Fellow to the Statistical Society och en pionjär vad gällde att införa matematiken i medicinsk och omvårdnadsforskning.
Equals 2010:2 – Utifrån en rapport ”An anatomy of economic inequalities in the UK” som menar att fattigdom kan inverka menligt på barns skolgång och kunskapsinhämtning diskuteras åtgärder för den typen av svårigheter.
Symmetry plus (tillsammans med Mathematics in school) nr 42, 2010: Summer – Spiralformade snäckor och vad som utmärker olika sorters spiraler. Presentation av Thomas Harriot, en matematiker som levde i Oxford för 450 år sedan och skrev böcker i ämnet och även undervisade i navigation.
Mathematics teacher Vol. 103(2010):9 – Om att stötta gymnasieelever så att de i geometrin kan ställa hypoteser och konstruera bevis. Att finna linjer och kurvor och konstruera koordinatsystem i sina fotografier.
Educational studies in mathematics Vol. 74(2010): 2 – Problemlösning i geometri i mindre grupper gav goda resultat i kunskapsinhämtning. Jämförelse av kursplanerna i Korea och USA vad gäller multiplikation och division av bråk, där multiplikation av bråk införes en termin tidigare i Korea men antalet lektioner är samma i båda länderna, medan antalet lektioner i division av bråk är fem gånger så många i Korea och antalet övningsuppgifter åtta gånger fler än i USA.
Teaching children mathematics Vol. 16(2010): 9 – Genom sortering, lekar och geobräde tillägnar sig eleverna i tredjeklass kunskap om månghörningar. NCTM framhåller att uppskattning är en viktig matematisk kompetens, men elever har svårt att lära sig den konsten.
Mathematics education research journal 2010:1 – I australiska skolor är nivågruppering i matematik mer förekommande ju högre upp i åldrarna man kommer, vilket gynnar högpresterande elever, men missgynnar de lågpresterande. Det finns ett starkt samband mellan lärare som har deltagit i kompetensutveckling och användande av undervisningsteknologi i matematikundervisningen.
Journal of science and mathematics education in Southeast Asia 2009:2 – I Filippinerna undervisar man (enligt the Bilingual Education Policy) i matematik på engelska, men eleverna lyckas bättre med problemlösning när uppgifterna presenteras på modersmålet – däremot visar analyser att de inte förstår att använda sig av grafiska representationer av uppgifterna eller annan bredvid-information som ges i bilder eller andra figurer.
Journal for research in mathematics education 2010:3 – NCTM:s forskningskommitté framhåller vikten av en nära relation mellan forskning och praktik. Likaså gör NCTM:s nye president i ett inlägg. Hur kursplanerna i gymnasiematematiken påverkar studenternas prestationer på universitetet.
Primary mathematics 2010:2 – Integrera matematiken och geografi vid studiet av närmiljön genom mätningar och överföra verkligheten till karta. Matematikens roll i musiken genom mönster och musikens uppbyggnad av takter där bråktal har en avgörande betydelse, för vilket en musiker tillägnar sig en intuitiv känsla. Även en artikel om lektioner med matematik och gymnastik.
Mathematics teaching in the middle school Vol. 15(2010): 9 – Berättelse och bilder som utgångspunkt för problemlösning. Tabellfunktionen i den grafiska handräknaren är till stor hjälp när eleverna arbetar med variabler, mönster och förhållanden. Vid konstruktionen av stickmönster måste man bland annat beräkna garntjocklek i förhållande till stickornas storlek, antal varv samt hur många maskor man behöver lägga upp och senare utöka respektive minska för att få rätt bredd och längd.
Innehåll: MD