nr 3, 2025

Inledaren

Proportionalitet med T-tabeller
Caroline Nagy
I syfte att utveckla undervisningen skapade en grupp entusiastiska låg- och mellanstadielärare från Sölvesborg
tillsammans med NCM en fortbildningskurs under en termin. Temat var problemlösning som medel för att lära om
proportionalitet. Som ett resultat av kursen utvecklade lärarna tre lektioner om proportionalitet där T-tabeller användes som verktyg.

GeoGebra tips #6: Visa och dölj objekt med kryssrutor
Jonas Hall

Språkspalten: Fyra metaforer för tal
Cecilia Kilhamn
Användning av olika uttrycksformer är en central del inom matematik. I denna artikel beskriver författarna hur kontraster mellan uttrycksformer kan bli ett verktyg för bättre matematiklärande.

Tillgänglig matematikundervisning för elever med blindhet
Catarina Hägg
Synen är en viktig informationskälla för de flesta människor. Elever med blindhet behöver därför både mer tid och många anpassningar. För en lärare i den vanliga grundskolan som möter en elev med blindhet är det mycket som ändras i lärarrollen. Det kan exempelvis handla om att lära sig syntolka, sätta sig in i punktskrift, skaffa tillgängliga läromedel och att anpassa undervisningen.

Kontrast mellan uttrycksformer
Helena Johansson, Magnus Österholm och Malin Norberg
Användning av olika uttrycksformer är en central del inom matematik. I denna artikel beskriver författarna hur kontraster mellan uttrycksformer kan bli ett verktyg för bättre matematiklärande.

Kängurusidan: När ”lätta” problem blir svåra
Ulrica Dahlberg
Från årets tävling kommenteras några av de klurigaste uppgifterna ur varje ålderskategori.

Färsk forskning
Rimma Nyman
En kort beskrivning av Mara Wallas forskning om bedömning och matematikundervisning i förskoleklass.

Matematikbiennalen 2026: Matematik – ett samtalsämne
Nu är det snart dags att anmäla sig till matematikbiennalen den 29–30 januari 2026!

Uppslaget: Avlasta minnet med 2 x 2-rutor !
Jonas Hall
Uppslaget beskriver hur 2 x 2-rutor kan hjälpa oss att organisera den information som finns i uppgifter för att avlasta vårt minne. Rutorna kan användas till både enklare och mer komplicerade problem.
Uppslaget

En högt begåvad elev
Arne Engström
Författaren beskriver hur en elev i Schweiz fått möjlighet att utveckla sin matematikbegåvning genom radikal acceleration och diskuterar att Sverige skulle kunna låta högt begåvade elever hoppa över flera årskurser.

Sagt & gjort: Biostatistik – att räkna insekter
Jöran Petersson
Har du funderat på vilken matematik som behövs för att räkna insekter i naturen? Denna text visar att det inte på långt när räcker med att kunna räkneramsan. Det behövs även geometri och statistik och en förmåga att formulera och lösa öppna problem av typen Hur ska vi redovisa resultatet?

Stipendier att söka
Här finns information om olika stipendier som går att söka i höst.
Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande.
Stipendium för utveckling av matematikundervisning till Bengt Johanssons minne.
Gudrun Malmer stiftelses stipendium för klassrumsnära forskning och utveckling.
Om stipendierna

Frågor i matematiska samtal
Lars Brandström, Marianne Carlsén, Gunilla Magnusson och Viktoria Sjöblom
Att använda frågor för att utveckla elevers delaktighet i matematiska samtal har en grupp lärare jobbat med i ett ULF-projekt i Malmö. Här beskrivs arbetet med frågor i samband med problemlösningslektioner i årskurs 6 och 7.

En gåtfull division
Agnes Hallberg, Isabel Hillestrand och Fatimah Muhsin
Division med noll är något som sällan presenteras i svenska matematikläroböcker varken i mellan- eller högstadiet, trots att det är en viktig byggsten i elevernas matematiska förståelse. Det skapar ett avstånd mellan styrdokumentens intentioner och det material elever och lärare möter i klassrummet.

Nikomakos teorem – om kuber som blir kvadrater
Christian Azar
Det är kul att leka med siffror för att se hur de hänger ihop. Ja, det är inte bara kul, det är också en fruktbar väg framåt för att lära sig matematik.

Utforska programmering med matematik
Titus Petersson
Att finna bästa närmevärde på pi har intresserat matematiker i hundratals år. När vi låter datorer göra jobbet uppstår fel som beror på avrundning av närmevärden. Hur bra är programmet? Hur snabbt blir det fel? Det är frågor som undersöks i den här artikeln där matematiken används för att närmare studera hur pålitliga datorerna är.

Peder Claessons minnesfond för glädje i matematik
Hög tid att nominera!

Problemavdelningen: Problem med proportioner
Jenny Karlsson och Annalena Önnhed
Till problemen

Redaktion

Cecilia Kilhamn

Lena Nilsson

Ansvarig utgivare

Peter Nyström