|
Ska vi kortleka?
Nina Holm
Förskolebarn i Karlstad får träffa sagoboksfiguren Kurran i skogen och leka. Genom lekarna övas samarbete och matematiska begrepp.
Sagt & gjort:
Rita och skriva-kort i matematik
En idé som fladdrade förbi på en undervisningssida handlade om berättarkort. En lärare hade formulerat ett 30-tal förslag på innehåll som elever kan skriva och berätta om. Här är denna idé anpassad till matematikämnet.
Gilla matematik
Yvonne Franzon & Anette Skytt
Skolverkets bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1–6 presenteras av två av författarna.
Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat?
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
Trösklar i elevernas utveckling av proportionella resonemang. Denna artikel är en uppföljning av Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? i förra numret. Nu sätts fokus på växling mellan additiv och multiplikativ struktur, och hur läraren kan arbeta för att uppmärksamma problemet med sådan växling.
Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson
I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet gör går det att utläsa vissa tendenser. Här beskriver författarna vad de ser i de analyser de har gjort av elevers förmåga att välja och använda olika skriftliga räknemetoder.
Numeracitet inom vuxenutbildningen
Lisa Valtersson
Begreppet numeracitet har ingen entydig definition vare sig nationellt eller internationellt. I artikeln problematiseras detta genom exempel som företrädare för flera länder tog upp på en konferens för vuxnas lärande.
Uppslaget: Gångerparabeln
Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik-Schütz
När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas, i detta fall på gymnasiet. Detta Uppslag har tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.
Motivation hos matematiskt begåvade ungdomar
Verner Gerholm
Artikeln beskriver ett delresultat från en licentiatuppsats där fjorton finalister i Skolornas matematiktävling intervjuades och svarade på en enkät. Dessa ungdomar drivs av en ofta stark inre motivation. Tillsammans med en medvetenhet om framtida nytta med matematik bidrar detta till att en del av deras identitet består i att de är duktiga i matematik.
Lärande i en formativ praktik
Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
I denna artikel beskrivs ett arbete som handlar om att utveckla ett formativt förhållningsätt där eleverna blir mer aktiva.
Till minne av en krigsfånge
Bengt Ulin
Vid sidan av matematikhistoriens stora namn finns många för oss mer okända som bidragit till det vi idag känner som matematik. Här möter vi en av dem: Jean-Victor Poncelet.
Vi har läst
Raz Kupferman: Elementary school mathematics for parents and teachers – Volume 1
Lisa Björklund Boistrup, Maria Nordlund & Eva Norén (red.) Alla människors möte borde vara så. Vänbok till Astrid Pettersson
Matematikundervisning för nyanlända elever
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
Under 2016/17 genomförde NCM ett pilotprojekt för de personalkategorier på tre skolor i Borås som möter nyanlända elever i matematikundervisningen. Här beskrivs bakgrund och planering av kompetensutvecklingen.
Lärartankar: Demokratiska grunder i matematikundervisningen – en dialog om irrationella tal
Russell Hatami
Kängurusidorna 203
Susanne Gennow & Karin Wallby
Problemavdelningen 203:
Problem från våra grannar i väst
Ulrica Dahlberg
Tankenötterna här är hämtade från den norska webbplatsen www.matematikk.org där det finns många problem och lösningar. Här är några översatta till svenska, men hämta gärna problem direkt från webbplatsen och låt eleverna få lite träning i att läsa och förstå norska. |
Referenslista till Nämnaren 2017:3.