|
Linda Mannila, Mia Peltomäki & Ralph-Johan Back
Erfarenheter av strukturerade härledningar i undervisningen
Artikeln Strukturerade härledningar ökar förståelsen i Nämnaren 2010:3 beskriver principerna bakom strukturerade härledningar, ett sätt att presentera beräkningar och bevis. I denna uppföljande artikel beskrivs hur metoden har använts i undervisningen och vi får ta del av resultat från några studier som gjorts kring strukturerade härledningar i klassrummet.
Katarina Kjellström
Ett bedömningsstöd för grundskolans matematiklärare
På Skolverkets webbplats finns nu ett fritt tillgängligt bedömningsstöd. Artikelförfattaren har deltagit i arbetet med att ta fram materialet och berättar här vad det innehåller och hur man som lärare kan använda sig av det.
Karin Landtblom
Läget? Tja, det beror på variablerna
Oklarheter i elevers kunnande om olika lägesmått kan visa sig när eleverna får konstruera egna uppifter och besvara dem. En genomgång av läromedel visar att elever sällan uppmanas att föra resonemang om olika typer av varibler eller argumentera för de lägesmått de använder.
Andreas Olsson
Från enskild räkning till kollegialt lärande
Under våren 2013 mottog matematiklärarna på Stöpenskolan i Skövde kommunens kunskapspris för hög kvalitet i undervisningen och bra resultat. Vi får här följa med på en utvecklingsresa genom problemlösning i en kommunikativ miljö på väg till ett gott resultat.
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm
Språkbrukets roll i matematikundervisningen
Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla sig till vid utvecklingen av sitt matematiska tänkande. Författarna diskuterar här relationer mellan språk och lärande.
Uppslaget: Okända grafer
Ett sätt att närma sig såväl linjediagram som grafer, och på sikt även enkla funktioner, är att arbeta med ”okända grafer”. I detta Uppslag presenteras en aktivitet som lägger grunden till förståelse för att tolka linjediagram.
Jenny Henriksson
Blöjbytets möjligheter
Vad ryms det för matematik i dialogen mellan förskolebarn och pedagog under
ett blöjbyte? Här får vi ta del av en undersökning av de små barnens matematik.
Anna Holmlund
Lärobokens betydelse vid lektionsplanering
Finlands framgångar i internationella kunskapsmätningar och de relativtsvaga svenska resultaten förklaras ofta med läroböckernas dominerande ställning i matematikundervisningen. Vi får här ta del av en jämförelseav lärares användning av läroboken i Sverige och Finland. Detta arbete belönades med Göran Emanuelssonstipendiet 2013.
Mona Røsseland
Vägen till standardalgoritmer
Denna artikel tar sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan en lärare somville utveckla sin undervisning och en aktionsforskare som ville undersöka om det var möjligt att göra detta genom att använda flera representationer i matematikundervisningen. Artikeln har tidigare publicerats i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten nr 4 2013.
Håkan Lennerstad
Falta tärningarna!
Att slå en vanlig, sexsidig tärning är väl skolmatematikens allra vanligaste exempel på tillämpad sannolikhet, liksom att slå två eller tre. Om man tittar närmare på det så dyker en operation upp som är viktig på många håll i matematiken: att falta. Den gör det ganska lätt att räkna ut sannolikheterna. Men vad är då att falta?
Erland Runelid
Byggnader, djur och deras skalor
Vi får här ta del av ett arbetsmaterial kring skala som handlar om hurbyggnader är konstruerade och hur djur är uppbyggda, med en yttreverklighet som grund för resonemang om skala och hållfasthet.
Matematikbiennalen 6–7 februari 2014
Susanne Gennow
Kängurusidan 189
Leo Rubinstein
Problemavdelningen 189
Helena Karis
Matematiklyftet på Matematikbiennalen 2014
Här ges förslag på aktiviteter på Matematikbiennalen som har direkt koppling till Matematiklyftet, särskilt om John Mason och att notera.
Lars Mouwitz
Att leda och organisera matematiska diskussioner – fem utvecklingssteg
Hur kan lärare kommunicera med sina elever i, med och om matematik? Vi får här ta del av en femstegsmetod för att förbättra den matematiska kommunikationen i klassrummet. Texten är ett artikelreferat framtaget för Matematiklyftet och fritt tillgänglig på Lärportalen för matematik. |
