Vad finns i nr 1?Läs våra föregångares debatt i Skolmatematiskt arkiv
Sverker Lundin
Ett historiskt perspektiv på undervisning kan ge oss en djupare förståelse för vår roll som lärare. De frågor som diskuteras idag, däribland lärobokens roll, förståelse kontra färdighet och den grundläggande räkneundervisningen, har lärare diskuterat under lång tid. Möjligheten att få insikt i våra föregångares diskussioner har ökat, då vi nu kan läsa texter från den svenska skolmatematikens historia på nätet. I Skolmatematiskt arkiv, förkortat SMA, ligger drygt 700 dokument från mitten av 1800-talet och framåt.Hur kan lärare lära av historien?
Anders Tengstrand
Matematikens historia kan vara en källa till såväl nya infallsvinklar på matematikundervisningen som en ökad förståelse för matematikens fundamentala begrepp och samband. Författaren ger exempel från Galilei och Fermat och efterlyser även en insats för att tillgängliggöra historiskt källmaterial, kanske på nätet?Recknekonsten
Reza Hatami
Hans Larsson R izanesander skrev i början av 1600-talet den första matematikläroboken på svenska. Den trycktes aldrig på grund av bristande ekonomiska resurser. Originalhandskriften förvaras idag på Uppsala universitetsbiblioteks handskriftsavdelning. Arbete pågår för närvarande med att för första gången ge ut boken.
Subtraktionsberäkningar
Kerstin Larsson
I förra numret av Nämnaren beskrev författaren olika situationer inom subtraktion och addition. Här fortsätter hon att behandla beräkningsstrategier för subtraktion samt hur de kan tydliggöras genom några olika didaktiska modeller. Dessutom diskuteras terminologifrågor.
Upptäck det enkla i beräkningar: roliga bråk
Svante Silvén
Här är några uppgifter som har använts för att göra elever uppmärksamma på hur man kan förenkla bråk.
Divisionsalgoritmer – om man förstår principen kan man använda vilken som helst
Svante Silvén
Av dem som jag har frågat, unga som gamla, lärare och elever, har endast några få kunnat förklara varför de olika divisionsalgoritmerna, stege, trappa, liggande stol osv är korrekta. Vilken algoritm som är bäst, enklast att handha, har ju stötts och blötts under decennier. Men om eleven förstår den gemensamma principen för all division, torde det spela mindre roll vilken algoritm eleven lär sig […]
Skriftlig huvudräkning – framsteg eller katastrof?
Birgitta Rockström
Birgitta Rockström diskuterar här skriftlig huvudräkning och gör därmed ytterligare ett inlägg i debatten kring räknemetoder och olika typer av algoritmer. Som vi kan läsa i Sverker Lundins artikel, som inleds på s 3 i detta nummer, är det en debatt som pågått under mycket lång tid, vilket kan ses som ett exempel på lärares engagemang i matematikundervisningen. På Nämnaren på nätet finns fler inlägg.
Återblick på adventskalendern
Leo Rubinstein
Adventskalendern 2011 blev, tycker jag, mycket lyckad. Det kom sammanlagt cirka 400 svar. Mest från grundskoleelever, ofta från hela klasser och förmedlade av lärare men några svar förmedlades av föräldrar […]
Uppslaget: Procent i vardagen
Ulrika Gustafsson
Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde med niorna som snart ska arbeta med procent och framförallt ränta? Om eleverna möter matematiken i kända situationer blir möjligheterna bättre för dem att använda sitt praktiska förnuft och att utveckla kunskaper som är användbara för dem.
Konst och matematik
Gunnel Berlin
Matematikbiennalen i Umeå 2012 har temat Matematik i kulturens tecken. Kultur är ett brett begrepp och denna artikel behandlar den konstnärliga aspekten. Konst erbjuder en möjlighet att bredda intresset för matematik hos såväl unga som gamla. Sedan 2002 har författaren drivit ett konstpedagogiskt projekt Eureka i Sotenäs kommun.
Matematik för den digitala generationen
Ulrika Ryan
Kan digitala verktyg vara ett redskap i yngre elevers matematiklärande? Den frågan ställdes när Byskolan i Södra Sandby strax utanför Lund påbörjade ett projektarbete. Artikeln beskriver hur en klass har arbetat kring tal och taluppfattning med digital teknik som hjälpmedel.
Från arbetet till skolan – Ett forskningsprojekt om vuxnas matematik
Tine Wedege & Lisa Björklund Boistrup
Vetenskapsrådet har beviljat 4,5 miljoner till det internationella forskningsprojektet Vuxnas matematik: Från arbetet till skolan. Syftet med projektet är att beskriva, analysera och förstå vuxnas informella matematikkompetens och att därigenom skapa en vetenskaplig grund för en positiv förändring av matematikundervisningen i yrkesprogram, övriga
ungdomsskolan och vuxenundervisningen.
Rapport från ett Mattebromöte
Anna Svärd
Mattebron hade i november 2011 ett nationellt möte. Här ges en sammanfattning från en av deltagarna.
Kleindagarna 2011
Samuel Bengmark
Kleindagarnas syfte är att låta gymnasie- och universitetslärare i matematik träffas och dela erfarenheter. I praktiken utvecklar de tillsammans lektioner för gymnasieelever. Läs gärna denna artikel i anslutning till den föregående om Mattebron.
Kängurusidan
Jessica Håkansson
Ett syfte med Kängurutävlingen är att sätta matematiken i centrum, åtminstone för en dag. På Nydalaskolan i Malmö har skolan fått stöd av det omgivande samhället för att kunna göra en riktig fest av tävlingen. Stödet har också lett till viktiga kontakter med bostadsområdets husvärd.
Problemlösning i kursen Kreativ matematik
Lotta Råberg
I förra numrets Problemavdelning delade lärarutbildare i Karlstad med sig av aktiviteter som de använder vid en kursstart. Här fördjupar lärarlaget sitt resonemang om problemlösning och berättar om sina erfarenheter.
Problemavdelningen
Göran Emanuelsson
Problemavdelningen är denna gång konstruerad av Göran Emanuelsson. Problemen handlar om att bli vän med talen. Uppmuntra eleverna att resonera med varandra kring olika lösningar och att diskutera hur de tänker. Ofta är det bra att lösa liknande problem med mindre eller större tal med tanke på elevers ålder eller för att testa och lära sig en framgångsrik strategi. |
Info: nr 1