Vad finns i nr 4?
Information från NCM: Lokalisera i förskolans läroplan
Görel Sterner
En grundläggande idé som varit central för människans överlevnad är att kunna orientera sig. Vi orienterar oss i omgivningen i förhållande till vår egen kropp och till olika objekt, på land, till havs och i luften och i det lilla rummet i hemmet eller i förskolan. Det handlar alltså om en slags rumsuppfattning i stort och smått. Denna är grundläggande för att vi ska utveckla förståelse för perspektiv, vinklar, skala och objekt i olika dimensioner. […]Med kartor från det lilla rummet till den stora världen
Annette Brown
Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning och sin förmåga att orientera sig inomhus och i den närmaste omgivningen. Arbetet genomfördes med en grupp med sju 4–5-åringar. Med hjälp av olika kartor fick de upptäcka och utforska sin närmiljö och reflektera över avstånd mellan olika platser och objekt. Arbetet innebar också att barnen fick erfarenheter av två- och tredimensionella perspektiv.Analysera mera i geometri
Britt Holmberg
Inom undervisningen i geometri behöver vi utmana elevernas nyfikenhet med frågeställningar och ge dem tid att undersöka geometriska objekt. Praktiskt arbete där eleverna själva upplever och upptäcker samband ökar möjligheten att förstå geometri. Eleverna behöver många tillfällen att få resonera, diskutera och göra egna erfarenheter.
Cirklar, liksidiga trianglar och rymdfigurer
Gjert-Anders Askevold
Genom att konstruera geometriska kroppar med hjälp av liksidiga trianglar formade av utklippta cirklar, får eleverna möjlighet att upptäcka matematiska samband. Det laborativa arbetet utmynnar i modeller och de kan utifrån dessa resonera om vinkelsummor, ytor, hörn och sidor. Denna artikel har tidigare varit publicerad i vår norska systertidskrift Tangenten.
Medelvärdenas släktskap och gestaltning
Pesach Laksman
Det finns flera sorters medelvärden. Samband mellan tre av dessa diskuteras här samt åskådliggörs geometriskt. På Nämnaren på nätet finns uppgifter som kan användas i undervisningen.
Göran Emanuelssonstipendiet 2011
Göran Emanuelssonstipendiet delas även i år mellan två arbeten. […]
Vi har läst
Ansvar för matematiklärande – Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet, av Åse Hansson
Voices on learning and instruction in mathematics, red: J. Emanuelsson, L. Fainsilber, J. Häggström, A. Kullberg, B. Lindström & M. Löwing
Grundläggande geometri. Matematikdidaktik för lärare, av Madeleine Löwing
Ett EU-projekt via webben
Inger Lilljebjörn
Genom att använda en gemensam webbsida och genom att besöka varandra har elever i sex länder kunnat presentera olika matematikaktiviteter med fokus på taluppfattning och de fyra räknesätten.
Möt andra kulturer på Biennalen i Umeå
Anette Jahnke
Jag grät av skratt när föreläsaren läste högt ur kapitlet Aritmetik ur Alf Henrikssons Vägen genom A. Det handlade om matematik i litteraturen. Jag fick springa som dy/dx medan kollegor agerade x och y i ett gigantiskt levande koordinatsystem som en annan föreläsare arrangerade på mässgolvet. Jag bläddrade i oändligt många böcker, lunchade med forskare, utbytte erfarenheter i toakön och fick ont i fötterna. Omtumlad återvände jag till klassrummet på Hvitfeldtska gymnasiet. Det var min andra vecka på det nya jobbet som lektor i matematik. Året var 2000 och jag hade för första gången upplevt en Matematikbiennal. Ärligt talat har jag nog aldrig riktigt återhämtat mig.
Matematik i kulturens tecken: Vad händer på Matematikbiennalen?
Den 26 och 27 januari nästa år går Matematikbiennalen 2012 av stapeln på campusområdet vid Umeå universitet. Det är den sjuttonde biennalen sedan starten på Folkets Hus i Stockholm 1980. […]
Om omslagsbilden – På äventyr längs mattestigar
Brita Olsson-Lehtonen
Allra först, för att undvika missförstånd: Med ordet mattestigar avses inte här naturstigar med matematiska problem. Innan jag visste att ordet används i den bemärkelsen, hade tanken, att med ordet mattestigar beskriva ett sätt att syssla med matematik, fötts – och blivit en vana. Så fastän jag gärna strövar längs naturstigar också, har jag hållit fast vid att mina mattestigar är ett slags tankestigar. […]
Uppslaget: Lek med tärningar
Ann-Marie Eriksson
Med stöd av sexsidiga pricktärningar får förskolebarn undersöka hur talet 7 kan delas upp på olika sätt. Aktiviteten kan sedan utvecklas för att vara en övning då elever i årskurs 1 arbetar med att dela upp talen 1–10 och kan så småningom även leda vidare till en algebraisk uppgift.
Elever räknar lokalt i Ljungby
Linda Stenkilsson
Detta läsår använder Astradskolan, Kungshögsskolan och Åbyskolan i Ljungby kommun en ny lokal lärobok i matematik i årskurs 7–9. Här berättar initiativtagaren om arbetet med att ta fram det nya läromedlet.
Läromedel som stöd eller hinder
Per-Åke Lundström
Vilka förmågor, eller kompetenser, ges eleverna möjlighet att utveckla vid eget arbete med lärobokens uppgifter? En undersökning av två ofta använda läromedel för årskurs 5 visar att enbart arbete med bokens uppgifter kan vara otillräckligt. Resultatet kan användas i arbetet med att utveckla undervisningen.
Verkliga och konstruerade problem
Bengt Ulin
Ambitionen att anknyta matematiken till verkligheten och att försöka konkretisera med realistiska exempel kan ibland leda till mindre lyckade och ibland absurda frågeställningar, menar Bengt Ulin i denna artikel.
Subtraktion
Kerstin Larsson
Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar? Om hur subtraktion kan användas? Finns det forskning om subtraktion som kan hjälpa lärare att planera sin undervisning mer effektivt? Den här artikeln kommer inte att ge svar på alla ovanstående frågor, men förhoppningsvis belysa att det finns en hel del kunskap om subtraktion som kan vara användbara utgångspunkter för lärares planering av undervisning.
Proportioner och reguladetri
Lucian Olteanu
I denna artikel uppmärksammas en uppställning i proportioner med anor från medeltiden. Författaren framhåller att denna metod ligger nära vårt vardagliga tänkande och att den stimulerar till problemlösning. Samspelet mellan metod och idé är ofta komplext då man ska försöka lösa ett problem. Reguladetrins typiska uppställning kan leda till ett kreativt sökande efter passande proportioner i problemställningen inom flera skilda matematikmoment.
Datorer på nationella prov
Malin Christersson & Thomas Lingefjärd
Oavsett vilket tekniskt hjälpmedel som används i undervisningen reagerar eleverna ofta med frågan om de också får använda hjälpmedlet på provet. Hur hanterar vi provsituationer för de elever som använder datorstöd i sitt lärande? Forskning runt om i världen har sedan länge pekat på att om elever inte får använda ett visst verktyg under prov, vill varken lärare eller elever tillmäta ett sådant verktyg speciellt mycket betydelse i undervisningen. I artikeln redovisas erfarenheter från Katedralskolan i Lund.
Lärare kan lära från elevers misstag
David Taub
Eleverna gjorde ett misstag som deras lärare inte kunde släppa tanken på. Detta ledde till nya matematiska insikter. Exemplet visar betydelsen av att betrakta misstag som något vi kan lära oss av, både elever och lärare. Det visar också att även bakom ett till synes korrekt svar kan det finnas missuppfattningar.
Kängurusidan: Att arbeta vidare med Kängurun
Tommy Jansson
Det kom ett brev från Tommy Jansson som arbetar i klass fyra i Rödabergsskolan i Stockholm. Han beskriver hur elever och lärare arbetar med känguruproblem och vilka tankar som problemen väckt kring matematik och matematikundervisning.
Problemavdelningen: Dramatisering som problemlösningsstrategi
Lotta Råberg
Här följer några problem, som vi har fått från Lotta Råberg vid lärarutbildningen i Karlstad. De har använts vid kursstarter på lärarprogrammet och dramatisering kan vara en början på eller en del av lösningen. I de flesta problem räcker det att eleverna bara agerar själva, men till några kan det vara bra att även använda material. Problemen är också sådana att det är möjligt att antingen förenkla eller göra dem mer utmanande. I ett kommande nummer av Nämnaren berättar några av lärarutbildarna i Karlstad hur de arbetar med problemen på kurserna och vilka erfarenheter de har gjort.
Pedagorien News |
Info: nr 4