Organisation

En funktionell organisation underlättar förankring och genomförandet av kompetensutveckling på alla nivåer. Några goda råd:

• Tillvarata erfarenheter från tidigare såväl lyckade, som mindre lyckade satsningar.
• Tillsätt en styrgrupp utifrån lokala förutsättningar och behov med beslutsmässiga, intresserade och engagerade deltagare.
• Vid större utvecklingsarbete kan det finnas behov av en referensgrupp.
• Ta vara på alla goda krafter som finns i kommunen! Fundera över vilka matematiklärare som själva kan medverka i kompetensutvecklingen.

Styrgrupp
Styrgruppen är ytterst ansvarig för kompetensutveckling genomförande. Gruppen beslutar om syfte och mål, sätter upp ramar och fastställer förutsättningarna. Det är också styrgruppen som tar beslut om eventuella förändringar behöver ske. I styrgruppen finns deltagare som är beslutsmässiga, dvs kan ta eller har fullmakt att ta beslut. Det kan t ex innebära att förvaltningschef, skolområdeschef och/eller skolledare ingår i gruppen. Ofta träffas gruppen inför planeringen av processen, efter varje etapp och i slutet av kompetensutvecklingen.

Referensgrupp
I en referensgrupp blir det möjligt för utvecklingsarbetets ledning att fånga upp synpunkter från olika målgrupper eller från deltagare i olika skolor eller regioner. Idéer, aktiviteter och programinnehåll kan testas och förankras i gruppen innan de genomförs i större skala. Referensgruppen kan bidra med egna förslag utifrån de kollegor och den verksamhet de representerar.

Skolledning
Forskningen visar att skolledningen har en avgörande roll vid kompetensutveckling och ingenting är i princip möjligt utan rektor:
”Skolledningen spelar en nyckelroll i skolans förnyelsearbete. Ökad uppmärksamhet har ägnats forskning kring skolledning och skolledarnas betydelse för skolbaserad innovation och för bestående förändringar. Man har kommit fram till att ingenting i det långa loppet är möjligt utan rektors samtycke, stöd, initiativ eller tolerans för alternativa sätt att förnya den egna skolan. ”(Skolutvecklingens många ansikten, s 236)

Frågor som kan vara till hjälp vid planeringsdiskussion om hur organisationen ska se ut Tidigare erfarenheter Vilka kompetensutvecklingsinsatser i matematik har tidigare skett på skolan och/eller i kommunen? Vilka erfarenheter kan tas tillvara såväl positiva som negativa? Vilka kompetensutvecklingsinsatser inom andra ämnen eller områden har fungerat väl? Vilka erfarenheter kan överföras till matematik? Organisation Vilken roll ska styrgruppen ha? Vilken roll ska skolledare ha? Vilken roll ska matematikutvecklaren ha? Vilken roll ska handledaren ha? Vilken roll ska matematikansvariga på respektive skola ha? Vilken roll ska deltagande lärare ha? Vilka matematiklärare inom kommunen skulle kunna fungera som t ex gruppledare, handledare, seminarieledare, studiecirkelledare, workshopsledare eller föreläsare? Finns matematiklärare på gymnasiet som skulle vilja hålla i kompetensutveckling för grundskolan eller 7-9 lärare som är intresserade av att medverka i kompetensutveckling för lärare för yngre elever etc? Samarbetspartners och deras roller? Regionala utvecklingscentra? Universitet och högskolor med lärarutbildning? Lokal SMaL-förening? Det lokala näringslivet? Andra? Hur ska kompetensutvecklingen förankras? Hur ser organisationen ut i form av en skiss? Hur kommer eleverna i sin matematikundervisning märka att lärarna deltar i kompetensutveckling? Informationsspridning Hur får skolledningen kontinuerlig information om vad som händer inom kompetensutvecklingen? Hur nå ut med information till deltagare i kompetensutvecklingen? Sändlista med hjälp av e-post? Informationsoch diskussionsforum på nätet? Hur nå ut med information till övriga? Stående kort informationspunkt på konferenser?

Innehåll: ER