Här finns en lista över olika typer av dokumentation som kan vara användbara som underlag vid planering av kompetensutvecklingsinsatser i matematik.
- Kommunens skolplan: Vad står skrivet om matematik?
- Kvalitetsredovisningar. Vad finns skrivet om matematikundervisning i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Vad finns skrivet om kompetensutvecklingsinsatser?
- Resultat på nationella diagnoser och prov. Finns t ex longitudinella jämförelser som visar vad som hänt samma elever mellan år 2, 5, 7 och/eller 9?
- SIRIS, Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem, innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. Här har Skolverket samlat olika dokument som beskriver kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor, statistiska uppgifter över skolors resultat och organisation samt olika analyser och utvärderingar. Du kan hitta information på nationell nivå och på kommunal och skolnivå.
- SALSA – Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp kommuners och skolors betygsresultat kan analyseras när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning.
- Skolverkets utbildningsinspektion. Alla kommuner och skolor samt kommunernas förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och vuxenutbildning granskas under en 6-årsperiod med början 2003. Har kommunens skolor deltagit i granskningen finns en inspektionsrapport som består av tre delar: beslut, kommunrapport samt skolrapporter
- För jämförelser med nationella resultat se Skolverkets statistik.
Övrigt
- I Planering av kompetensutveckling i matematik finns exempel på konkreta frågeställningar som behöver uppmärksammas vid diskussioner om hur kompetensutveckling kan läggas upp och genomföras. I dokumentet ges också förslag på lämpliga rubriker i en projektplan för kompetensutveckling.
- I nulägesbeskrivningen, som NCM använt i olika kompetensutvecklingsuppdrag, ges exempel på frågor som kan ingå när lärare reflekterar över sin matematikundervisning. Den första frågan tar upp visioner kring den egna undervisningen. Därefter följer frågor som berör undervisningens nuvarande innehåll och form. Avslutningsvis definierar lärarna sina egna behov samt vilka yttre faktorer som behöver förändras för att möjliggöra förbättringar. Se frågorna som förslag och förändra och komplettera så att de passar målgruppen.
- I en SWOT-analys kan man snabbt få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i verksamheten. I ett fyrfältsschema antecknas starka respektive svaga sidor samt vad som uppfattas som hot och möjligheter.
Innehåll: ER