Teaching Children Mathematics Vol. 19(2012): 1 – Att arbeta med Response to intervention i sin matematikundervisning. Som ett verktyg i arbetet med response to intervention intervjuades elever som hade svårt för multiplikation och dessa intervjuer videofilmades. Rumsliga och algebraiska resonemang med barn i förskolan och första klass.
Teaching statistics 2012:3 – För undervisningen intressanta exempel från rättsfall som handlat om bedrägeri med kontokort och pin-koder och där statistik använts i bevisföringen. En jämförelse av statistikundervisningen bland amerikanska skolor i företagsekonomi.
Mathematics Teaching 230, 2012 september – Anne Watson skriver om svårigheterna med division, och problemen med att många elever inte lär sig hur räknesättet används utan kopierar några strategier som de försöker klara sig med. Konsekvenser som gruppering av eleverna i matematikundervisningen kan medföra både för elever och lärare.
Origo 2012:4 – Att spela schack en halvtimme i veckan på mattelektionen anses vara ett bra sätt att öva problemlösning. Nydisputerad forskare menar att matematikundervisningen för lärarstudenter är föråldrad. Intervju med Sten Rydh, matematikentusiast i Mattesmedjan i Bengtsfors.
Mathematical Spectrum 2012/2013:1 – Två sätt att utan tekniska hjälpmedel konvertera ett bråktal med två tal i nämnaren till ett decimaltal. Ett problem med primtal och fibonaccital.
Australian Senior Mathematics Journal 2012:1 – Ett nytt sätt att räkna ut värdet av pi. Fler fynd i anslutning till Pythagoras sats.
ZDM, International journal on mathematics education 2012:5 New perspectives on the didactic triangle: teacher – student – content – Schoenfeld problematiserar den didaktiska triangeln och menar att den bör vidgas till att innefatta klassrumsaktiviteterna ur ett mer sociokulturellt perspektiv. Strässer et al. ser en didaktisk fyrkant genom att tillägga undervisningsmaterial – exempelvis läroböcker och deras interaktion med användaren – som en viktig del i förståelsen av den matematikdidaktiska situationen. Förskollärare deltog i ett utvecklingsprojekt som ökade deras medvetenhet om den matematiken som finns inneboende i många av aktiviteterna på förskolan.
Forskning och framsteg 2012:8 – Terence Tao, en av världens mest framstående matematiker, angriper problemen med okonventionella metoder. Julius Brzezinski kommenterar en tidigare artikel i FoF om den nya matematiken, även kallad mängdläran.
MONA: Matematik Og Naturfagsdidaktik – Tidsskrift for undervisere, forskere og formidlere2012:3 – Arne Mogensen definierar begreppet matematisk utsaga och rapporterar från ett forskningsprojekt i vilken omfattning danska matematiklärare framhäver sådana i sin undervisning.
International Journal of Mathematical Education in Science and Technology 2012:6 – Ingenjörsstudenters åsikter om relevansen av matematik i utbildningen. Ett verktyg som underlättar för lärare att använda sig av bevis och bevisföring i sin undervisning.
Research in mathematics education 2011:1 – Undersökning om brittiska mödrars interagerande med sina barn vad gäller matematiklärande.
2011:2 Special issue: Deepening engagement in mathematics in pre-university education- Analyser av intervjuer med studenter visar att bilden av matematikämnet i övergången gymnasiet-universitet inte enbart kantas av problem och svårigheter men att många studenter ser positivt på att själva ta ansvar för sitt lärande och att det ger dem en ny identitet som matematikstudenter.
2011:3 – (Detta nummer har fritt tillgängliga artiklar i fulltext) Australiska studenter intervjuades om varför och vad de tror man kan göra åt att alltfler väljer bort matematiken i de senare gymnasieåren.
Australian Primary Mathematics Classroom 2012:3 Focus issue on planning – Hur bestämmer australiska matematiklärare vad de ska undervisa om; hur mycket styrs de av kursplaner och vad i övrigt påverkar deras planering? Vad för aktiviteter väljer lärare för det matematikområde de ska undervisa om och hur relevanta är dessa?
NOMAD, Nordisk Matematikkdidaktikk (peer reviewed) 2012:1 – Sambandet mellan läsförmåga och räkneförmåga påstås vara starkt – exempel ges. Förklaringar ges till elevers felräkningar i subtraktion och är menar artikelförfattaren inte slumpmässiga.
Journal of Science and Mathematics Education in Southeast Asia 2012:1 – Lärares kunskaper i bråk med division visade sig i en studie var svaga; de hade svårt att finna exempel på problem och hade även svårigheter med att hjälpa sina elever.
Technology, knowledge and learning 2012: 1-2 – En elvaårig pojke som spelade dator spel använde sig av icke-traditionell kunskap då han klarade att hantera matematiska abstraktioner utan någon instruktion vare sig från lärare eller manual.
Educational Studies in Mathematics Vol. 81(2012): 2 – Nio- och tioåringar introducerades till programmet Grid Algebra och klarade utan några egentliga svårigheter att handskas med algebraisk notation och att hjälpligt lösa linjära ekvationer. Tredjeklassare fick under en del av terminen undervisning i musiknotation och fick lära sig musikens uttryck för bråk och deras värde, vilket gav stor effekt på deras förståelse av bråk i matematikundervisningen.
Nämnaren 2012:3 – Algebra på lågstadiet hjälper eleverna att förstå likhetstecknets betydelse och att bygga och se mönster. Hur multiplikation presenteras i läromedel har stor betydelse för elevernas taluppfattning. Ett par artiklar om elever med särskilt intresse och särskilda förmågor i matematik och en artikel skriven av en sådan elev.
Mathematics Education Research Journal 2012:3 – Artikel om övergången mellan gymnasiet och universitetet, där man framhåller olikheter som sättet att undervisa och examinering samt att förståelse för dessa olikheter saknas både från gymnasie- respektive universitetshåll. Hur gester i undervisningen av differentialekvationer kan bilda begreppstrådar gemensamma för alla i undervisningsgruppen.
Primary Mathematics 2012:3 – Reportage från en regional “matematikens dag” och de aktiviteter som engagerade deltagarna (som till exempel hur många prickar en gepard har). En till en undervisning ersätts av personliga handledare online som exempelvis i programmet Maths-Whizz.
Mathematics in School 2012:4 – “Stå upp sitt ner”-spel som ger en fin introduktion till binära talsystem. Geometriska undersökningar med regelbundna former inskrivna i andra former och hur stor del av den yttre formen som tas i anspråk av den inre.
Symmetry plus 49, 2012: autumn – Multiplikation med fibonacci-tal. Presentation av den excentriske och på sin tid mycket kände sjuttonhundratals-matematikern William Emerson.
Mathematical thinking and learning 2012:1 – Utvärdering av undervisningen i längdmått i årskurs 2 och 3 resulterade i en reviderad inlärningsgång.
Mathematical thinking and learning 2012:2 – Ett försök på gymnasiet att arbeta med bevisföring i algebra.
Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education 2012:1 special issue : Advocacy for change in mahtematics and science education – Om ett projekt som undersökte förhållandet mellan matematiklärares kunskaper och inställning till ämnet och deras sätt att undervisa.
Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education 2012:2 – Vad man kom fram till under en tvådagars konferens om diskurs och sociala positioneringar i skolmatematiken och huruvida man kan dra nytta av detta i kompetensutvecklingensprojekt.
LMFK-bladet 2012:4 – Med matematisk modellering borde man kunna komma fram till när planeten Venus går upp över horisonten – en matematikuppgift som tillika är en möjlig och icke-konstruerad frågeställning. Reportage från ICME 12 i Sydkorea. Matematikrelaterade filmer på Vejens gymnasium, där man under sista årskursen hade frivilliga filmaftnar.
Investigations in mathematics learning Vol. 5(2012):1 – En studie visade att de eleverna som fick diskutera felaktiga algebralösningar senare visade upp märkbart bättre resultat än jämförelsegruppen.
Mathematics Teacher Vol. 106(2012):2 – För gymnasieelever på en skola i Kentucky som har svårt med matematiken men vill ha extrahjälp ordnades ett mattelab efter skoltid. Med hjälp av programmet Mathematica och sina kunskaper om funktioner kunde gymnasieelever skapa tredimensionella matematiska skulpturer.