Allan Tarp
Matematik er en naturvidenskab, som udforsker MANGE ved at bundte og stakke. Alt blir anderledes: De naturlige tal blir decimaltal med enheder: 3.5 tiere eller 4.3 8ere. Ved 7-bundtning blir 10 efterfølger til seks, og ni har 13 som efterfølger. Regningsarternes naturlige rækkefølge blir den omvendte: /, *, -, +. Sammenlægning af stakke som 3 4ere og 2 5ere fører både til proportionalitet og integralregning i første klasse. Matematikkens kernestof kan læres med 1cifrede tal alene, 1DigitMath. CATS I er for primærskolen, og CATS II for sekundærskolen. Materialer og instruktion er web-baseret.
MATHeCADEMY.net gir lærere gratis pyramideundervisning i matte som naturvidenskab efter CATS-metoden: Count&Add in Time&Space.
Maria Schaub, Theresa Sahlin, Adam Garratt
Vi är tre lärare från Internationella Engelska skolan i Bromma som vill visa upp vårt “dream room project” – drömrum projekt. Våra elever i årskurs 6 får varje år en projektuppgift att skapa sitt eget drömrum. Målet är att konkretisera de geometriska formerna och få en förståelse för omkrets-, area-, volymbegreppet, skala, samt enhetsomvandling. Det är höjdpunkten på året och vi inbjuder också föräldrarna till vernissage för att beskåda kreationerna. Eftersom det är ett så uppskattat projekt så vill vi dela med den erfarenheten till andra. Projektinstruktionen är skriven på engelska eftersom det är vårt undervisningsspråk, men de fantastiska rummen och elevernas idérikedom har talar för sig själva.
Ulrika Strååt, Karin Sällström
Kommunerna som hör till Växjöregionen har ett nätverk där vi tillsammans stödjer och utvecklar arbetet med matematik.
2007 började några kommuner träffas och detta har nu utökats till 17. Matematikutvecklarna från kommunerna träffas 1-2 gånger per termin. Innehållet vid träffarna har varierat med bland annat föreläsningar och utbyte av material och övningar. Man har inspirerat varandra och delgivit vad som har hänt sen sist. Diskussioner om målen i år 3 har förts och man har diskuterat hur implementeringen kan ske. Besök i de olika kommunerna har påbörjats för att på plats kunna få se vad som händer.Att träffas, delge och inspirera varandra ger mycket.
Växjöregionens nätverk innefattar Matematikutvecklare från 17 kommuner, samt samordnare från RUC och Matematikdidaktiken vid Växjö universitet.
Volker Berthold, Per Rubæk
Dansk-svensk ideudstilling
Skab oplevelser i matematiktimerne.
Ved hjælp af hverdagens materialer, et kreativt matematiksyn og elever der elsker at eksperimenterende kan der skabes undervisningsforløb af høj faglig værdi.
Deltag i en levende udstilling med en pyramide af skolemælkskapsler, hvor sortering, antal og kvadrattal har stor betydning. Eller en flise (belægningssten) fra indkørslen som er så fyldt med matematik, at eleverne kan bruge mange timer med at konstruere mønstre og analysere opbygningen.
Opleve og afprøv forskellige spil, fyldt med matematiske dimensioner og relevant til alle klassetrin.
Udstillingen vil vise disse og andre ideer og invitere til afprøvninger på stedet. Inspiration til egen anvendelse gives.
Volker Berthold, lærer 0-4, instruktør og læremiddelforfatter, Ringsted Ny Friskole, DK
Peder Claesson, Per Berggren, Torbjörn Jansson, Bengt Ulin, Ulla Öberg
Utställningen presenterar Fibonaccis talserie och ger exempel på hur den förekommer i natur, konst och matematik.
Per Berggren är matematiklärare på Trädgårdsskolan i Tullinge
Peder Claesson har varit verksam vid Linköpings universitet
Torbjörn Jansson är gymnasielärare i Örebro
Bengt Ulin har arbetat vid lärarhögskolan i Stockholm
Ulla Öberg har arbetat vid lärarhögskolan i Malmö
Samtliga tillhör nätverket Svenska Fibonaccisällskapet
Bengt Åhlander, Cecilia Christiansen
Här får vi se ett matematikprojekt gjort av elever i åk 8 som en del av den nordiska matematiktävlingen NMCC som i Sverige heter SigmaÅtta (fd. KappAbel)
Utställningen visar glädjen i att göra projekt inom matematiken med olika teman. Det tema som visas upp är och “Matematik och byggnader”. Årets tema är Matematik och energi.
Cecilia Christiansen och Bengt Åhlander
Ann-Charlott Rangne
Utbildningsförvaltningen i Stockholm har fortbildat lärare på alla stadier i laborativ matematik. Efter en gemensam inspirationsdag har nätverk byggts upp som har resulterat i utbyte av idéer och tankar kring laborativ matematik.
På den gemensamma inspirationsdagen hölls delades ”Första–hjälpen-lådor” ut till alla deltagare. Lådan, som är fylld med laborativt material, får behållas av läraren och den är tänkt att bli hjälp och inspirationskälla till att börja arbeta med laborativ matematik.
Efter denna dag har tre uppföljningsmöten arrangerats av Utbildningsförvaltningen i Stockholm. På uppföljningsmötena har deltagarna utbytt erfarenheter, diskuterat litteratur och fått möjlighet att utveckla arbetet med laborativa arbetsmetoder i matematik.
Syftet med dessa träffar har dels varit att utveckla tankarna kring det laborativa arbetet i matematik men även att koppla aktiviteterna till analys och bedömning.
Utbildningsförvaltningen Stockholm
Sandra Moss
Fem skolor i Stockholm har under hösten arrangerat “Matteklubbar” för intresserade elever. Efter ordinarie skoltid har elever på frivillig basis erbjudits möjlighet att delta i dessa matteklubbar som endast byggt på att deltagarna varit intresserade av ämnet. I en klubb har därför funnits både svagpresterade och mycket duktiga elever. Klubbarna som letts av matematiklärare har genomförts cirka åtta gånger under höstterminen.
Projektets mål och syfte har främst varit att öka intresset för matematik och ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper.
Bland elever är intresset stort för fritidsaktiviteter som idrott och data. Vi ville med matteklubbarna ge eleverna en motvikt och visa att även matematik kan vara så intressant att man kan välja det även på sin fritid. Utbildningsförvaltningen Stockholm
Gunilla Edman
Beskrivning av utvecklingsprojektet i matematik åk 7-9
Syfte
• Synliggöra de enskilda elevernas behov för att kunna utveckla pedagogiska arbetsformer.
• Förbättra kvaliteten på samtliga elevers matematiska förmågor samt höja kunskapsnivån i matematik Alla elever ska minst uppnå betyget Godkänd.
• Öka elevernas medverkan i såväl planering som utvärdering. Varje elev ska ha stort inflytande över sitt eget lärande.
• Kvalitetssäkra undervisningen för att tidigt upptäcka behov som kräver stödinsatser.
• Samordna lärarnas olika kompetenser.
Susanne Stern, Tanja Tchoumak
En enkätundersökning gjordes på samtliga högstadieskolor (gr) och gymnasiet (gy) i kommunen för att undersöka förekomsten av projekt och samarbeten över ämnesgränserna. Av matematiklärarna svarade 22 (13 gr och 9 gy). Två hade pågående och nio hade tidigare haft projekt. Det gjordes fler projekt på gymnasiet än på grundskolan. Hälften av lärarna hade inte genomfört projekt. Lärarnas synpunkter på för och nackdelar, elevreaktioner, problem och förslag på lösningar redovisas. Enkätundersökningens resultat diskuteras.
Susanne Stern och Tanja Tchoumak är verksamma som gymnasielärare i matematik på Högbergsskolan i Tierp.
Evelina Andersson, Alexander Alsenholt, Mattias Karlsson
Matematica är ett matematiskt äventyrsspel utvecklat i flash för att finnas tillhands för eleverna via Internet. I spelet ska man rädda invånarna från den onda matematiken som härjar i landet Matematica.
I spelets början går man till byn, där man av invånarna får information och uppdrag att utföra. Efter byn fortsätter man i den numeriska skogen som innehåller monster. När ett monster attackeras får man se striden i närbild och den inledds med att monstret ger spelaren tal att lösa och fem alternativ, där ett är rätt, att välja på. Om man svarar rätt, dör monstret och man kommer tillbaka till skogen.
Spelets svårighetsgrad och uppgifter baseras på momenten i gymnasiekursen Matematik A och styrs av läraren.
Lena Rickardsson
Elever på yrkesprogrammen BP och FP där jag haft ganska mycket undervisning, tycker ibland att matematiken känns meningslös och tråkig. Att vara duktig i matte betyder för dem att “ligga först i matteboken”. Min erfarenhet är de ofta kan mycket mer än de tror. För att visa dem detta och att matematik är annat än bara uppgifter i boken, arbetar vi i olika projekt. Ju mer vi arbetar på det här sättet, desto bättre resultat blir det på nationella provet. Jag visar de projekt vi arbetar med i kursen och hur de uppfyller kursmålen i ma A.
Jag är gymnasielärare i matematik och fysik. Min arbetsplats sedan 1999 är Lars Kaggskolan i Kalmar där jag har en tjänst som innehåller NV, BP och FP-kurser.
Carina Holm
Jag jobbar med ämnesintegration på byggprogrammet med syftet att på ett bra sätt motivera eleverna att redovisa sina beräkningar. Min idé är att jobba ämnesövergripande med kärnämne och yrkesämne. Eleverna ska se vilken praktisk nytta de har av matematiken i yrket. Jag uppmanar eleverna att se sig själva som entreprenörer under sina yrkeslektioner. Utmaningen har varit att skriva en egen offert på ett valt jobb inom sin yrkesinriktning. Eleverna har gjort mycket proffsiga offerter och engagemanget har varit stort. Vi avslutar projektet med att dela ut “Årets entreprenörspris på byggprogrammet” för bästa offert.
Jag tycker att det är inspirerande och kvalitetshöjande att jobba ämnesövergripande. Jag jobbar också med temat “Matte på svenska” där vi tränar det matematiska språket.
Madeleine Nilsson, Eva-Marie Friberg
Vi presenterar två väl beprövade och fungerande organisationsmodeller i matematik. Dessa visar hur man kan få sin undervisning att fungera på ett roligt och lättarbetat sätt i helklass. Vi presenterar det vi kallar för ”Fredagsmatte” och exempel från våra ”Mattesnurror”. Vi visar att man inte behöver helklassuppsättningar av olika material för att variera sin matematikundervisning. Enligt våra kursplaner skall vi sträva mot att eleverna utvecklar sitt intresse för matematik, sin tilltro till det egna tänkandet och till den egna förmågan. Detta strävansmål anser vi att man lättare kan nå när man arbetar enligt modellerna ovan.
Vi är två lärare som arbetar på Källeskolan i Skara. Eva-Marie Friberg som är mellanstadielärare med många års lärarerfarenhet och Madeleine Nilsson som blev färdig med sin lärarutbildning för ett år sedan. Hon är 1-7 lärare med inriktning ma/no.
Anette Sundblad, Ulrika Ornbrandt, Henrik Tollgerdt, Christina Linde
Alltför många elever har bristande kunskaper i multiplikationstabellerna och på vår skola bestämde vi oss för att göra något åt detta.
Våra tre ledord i arbetet blev:
F-6 perspektiv – alla elever på skolan ska vara delaktiga oavsett ålder.
Lärstilsanpassat – vi lär bäst på olika sätt och det måste finnas variation i tillvägagångssättet.
Ämnesövergripande – Projekt där multiplikationen blir en naturlig del i andra ämnen så som musik, slöjd, idrott och bild.
För att nå vårt mål har vi bl.a. skrivit sagor, skapat konstverk, skrivit text och musik till ”tabellsången”, haft utematte och mycket mera.
Vi är fyra lärare som jobbar på en F-6 skola med ca 200 elever. Två jobbar med 4-6:or ,en jobbar i en 1-3:a och en som speciallärare i ett F-3 team. Förra året hade vi en studiecirkel i matematik och den blev upptakten till detta projekt.
Iréne Schönning, Ingela Lundgren, Karin Ardenlid
Vi presenterar material för lustfylld, konkret undervisning i matematik i grundsär- och träningsskola. Passar även förskola.
Bilder och inplastade material samt övningar med kulram. Taluppfattning i träningsskolan och för elever med autism, anpassat för en till en undervisning.
Trolleri. Vi använder flera sinnen och lär oss räkna på flera sätt. Taluppfattning i grundsärskolans tidigare åldrar.
Strukturschema för en matematiklektion.
Bordssagor och symbolsånger för ett lustfyllt lärande. Taluppfattning och rumsuppfattning. Passar förskola, träningsskola och de tidigare åldrarna i grundsärskolan.
Vi, Ingela, Karin och Irene är F-3-lärare med 60-90 hp i specialpedagogik. Tillsammans har vi 20 års erfarenhet av arbete i särskolans båda skolformer.
I arbetet möter vi elever med utvecklingsstörning, autism och olika diagnoser.
Jonas Ingesson, Sofia Almgren
Under läsåret 2008/2009 har da Vinci naturvetenskap, Halmstad, och Högskolan i Halmstad haft ett samverkansprojekt där elever redan under sin gymnasietid fått en möjlighet att läsa en kurs i matematik på högskolan. Parterna har under kursens gång utvecklat både kursinnehåll och formalia kring hur studierna skall gå till. Eleverna har varit ute och informerat om kursen på andra gymnasieskolor och som ett resultat av vårt projekt erbjuder nu Högskola i Halmstad denna kurs till samtliga elever i gymnasieskolor i Halmstad med omnejd.
Jonas Ingesson och Sofia Almgren, lärare i matematik/fysik, da Vinci naturvetenskap Kattegattgymnasiet. Jonas har under många år arbetet med samverkan mellan olika skolformer.
Joakim Strandberg
Tensoranalys ligger till grund för Einsteins allmänna relativitetsteori. Enligt Wikipedia lärde sig Einstein tensoranalys med stora svårigheter i början av 1900-talet. Att tensoranalys fortsättningsvis skall vara svårt att lära ut är en tes som bör ifrågasättas. Jag skulle vilja presentera en introducerande text till tensoranalys, där utgångspunkten är definitionen av arbete i fysiken, och inte en beskrivning av tensorer som en generalisering av skalärer, vektorer och matriser. Denna text finns sedan 2008-04-18 fritt nedladdningsbar på internet. Dock ligger det säkert i allmänhetens intresse att denna text populariseras genom att belysa dess existens på Matematikbiennalen 2010.
Joakim Strandberg – Civilingenjör i Elektroteknik från KTH. Systemutvecklare inom .NET på Combitech AB. Är intresserad av Matematik, Fysik och Datalogi.
Pierre Jamot, Per-Arne Ekström
– Varför ska jag räkna ut den uppgiften?
– Hur kul är det?
– Det är ju redan någon som har räknat ut svaret. Det finns ju ett facit längst bak i matteboken.
– Jag vill räkna ut något som ingen vet svaret på.
– Något på riktigt!
I Vårgårda driver skolan och det lokala näringslivet ett matte/teknikprojekt tillsammans, Tänk-nik heter det.
En gång per termin löser eleverna i f-6, ett matteproblem tillsammans med ett företag.
Det finns inte några färdiga svar på problemen. Svaren blir efter mycket funderande, väl grundade och intelligenta gissningar.
Mellan 400 och 900 elever har deltagit varje gång under de 5 år som matteuppgifterna har funnits.
Läs gärna artikeln i Nämnaren nr 4 - 2008
Pierre Jamot mellanstadielärare och projektledare för matte/teknikprojektet Tänk-nik
Per-Arne Ekström mellanstadielärare/gymnasielärare ansvarig för företagskontakter matte/teknikprojektet Tänk-nik
Monica Erneholm Lundberg, Elisabeth Jerndal
Målet med “matematikrummet” var att visa att matematiken i verkligheten är både rolig och användbar.
Idén var också att visa att matematik går att använda i vardagen även om man inte valt att gå ett matematikintensivt gymnasieprogram. För aktiviteterna i matterummet räckte det att ha grundskolans matematik som förkunskap.
Aktiviteterna i matterummet valdes och sammanställdes av elever i åk NV2.
Eleverna presenterade också själva de olika aktiviteterna.
Musik och små priser hjälpte också till för att höja matematikstämningen.
Till detta rum på Hvitfeldtska gymnasiet kom under en temadag i april 2009 massor av elever för att roa sig med matematik. Det var spelteori, pokerspel, luffarschack, Rubriks kub, multiplikationstävlingar, problemlösningspoängpromenad, sannolikhet mm.
Alla skulle kunna hitta något att roa sig med.
Elisabeth Jerndal och Monica Erneholm Lundberg är matematiklärare vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg.
Sara Heister, Eklund Théreés, Carina Irlander
Vårt mål med matematikläxorna är att de ska vara en länk mellan skola och hem. Läxorna bygger på den princip som beskrivs i Nämnarens “Familjematematik”. För att skapa intresse för läxorna och tillgodose att alla elever har möjlighet att göra sina läxor får barnen en kartong, kallad matematiklådan, som de själva dekorerar. Till lådan vinner eleverna “priser” som består av laborativt matematikmaterial tex. måttband, kortlek, spelpjäser och tärningar. Eleverna tar hem matematiklådan och använder den när de gör sina läxor. Till föräldrarna lägger vi ner boken “Alla kan lära sig matematik” från Natur&Kultur.
Théreés Eklund, Sara Heister och Carina Irlander är lärare för de yngre åren på Helenelundsskolan i Sollentuna kommun. De har tillsammans byggt upp en matematikverkstad och arbetar för att öka intresset för matematikämnet hos både elever, föräldrar och lärare.
Lennart Neidre, Niklas Nilsson, Tommy Gustafsson
Byggprogrammet på Stjerneskolan i Torsby startar ett projekt läsåret 09/10 mellan matematik och byggämnena. Vi börjar praktiskt med att t.ex. bygga en trapp. Tillsammans med eleverna resonerar vi oss sedan fram till viken matematik vi behöver använda för att bygga trappen. På liknande sätt arbetar vi med olika moment så som takstolar, brädfodring, golvläggning etc. Under praktiken skriver eleverna ner moment där de använder mer komplicerade beräkningar för att utföra olika byggnationer. Dessa moment får eleverna sedan redovisa och visa vilka beräkningar man gjort. Praktisk tillämpning i dialog med eleverna ska genomsyra hela projektet, där syftet är att öka intresset för matematik och göra matematikundervisningen intressantare.
Vi som genomför projektet är
Lennart Neidre, matematiklärare.
Niklas Nilsson, matematiklärare.
Tommy Gustafsson, bygglärare.
Hannele Junkala
Gruvrisskolan i Falun har haft ett projekt om arbete med rika matematiska problem. Vad kan man bedöma när eleverna arbetar med rika problem? Hur kan vi utveckla skolans undervisning när det gäller laborativ matematik? Elva pedagoger från F-9 har deltagit, varav tre parallellt har läst kursen Matematikundervisning som utvecklingsprojekt 7,5 hp. En lärare från Högskolan i Dalarna, Per Eric Carlsson, har handlett gruppens arbete. Pedagogerna har träffats en gång i månaden för att diskutera litteratur, planera lektioner, analysera resultat och utbyta erfarenheter.
Kerstin Adolfssons, Birgitta Olsson, specialpedagoger, Kerstin Djuse, fritidspedagog, Gittan Berglund, Göran Ehn, Erik Ekwall, Hasse Erlands, lärare 1-7, Ingvar Linderkers, Hannele Junkala, Åsa Österlund, lärare 4-9, Helén Sterner, lärare 1-9.
Bjarne Höidal, Kenth Inglund
I falkenbergs kommun har man satsat stort på 1-1 projektet. Där varje elev i årskurs 7-9 får tillgång till en egen bärbar dator. Under hösten -09 kommer den femte av Falkenbergs sex 6-9 skolor att gå med i projektet.
Vi vill i en monter visa hur matematikundervisningen på vår skola, Apelskolan i Ullared, har påverkats av att våra elever och vi har varsin dator. Vad är det vi kan göra nu som vi inte kunde tidigare? På vilket sätt gynnas elevernas kunskapsutveckling? Hur ser eleverna på den nya undervisningen?
Bjarne Höidal Lärare i hemkunskap och matematik och dataansvarig på Apelskolan i Ullared.
Ola Westmar, Stina Andersson, Anders Nilsson
På Apelskolan i Ullared genomförde vi mattemarknad för tredje året i följd under hösten 2009. Eleverna löser först kluringar av olika slag, där gediget tankearbete krävs. Sedan bildar de grupper och varje grupp väljer en kluring som de bygger upp med praktiskt materiel. Det är grunden till deras mattemarknadsstånd. Sedan skriver de kluringen på ett tydligt sätt så att de som kommer för att lösa problemet vet vad som gäller. Eleverna övar också på att ge bra ledtrådar. När alla mattemarknadsstånd är klara bjuder vi in elever och föräldrar till att mingla runt och lösa kluringar. De använder det praktiska materielet och får genomtänkta ledtrådar av eleverna som har hand om stånden.
Genom arbetet med mattemarknad ökar elevernas självförtroende och nyfikenhet kring matematik.
Frithiofson Kerstin, Anne-Christine Nilsson
Vi vill visa ett konkret material som bygger på en organisation som är lätt att använda för både lärare och elever.
Materialet är uppdelat i 8 olika områden och varje område har sin egen färg. När eleverna arbetar med uppgifterna så finns allt laborativt material samlat tillsammans med uppgiften i en plastpåse som ligger tillsammans med ca.15 andra uppgifter i en färgad låda.
Vi är 2 förskollärare som har utbildats till 1-7 lärare. Våra lärare sa att vi ska använda våra förskollärartankar för att göra matematiken konkret och att använda matematiken runt omkring oss.
Jeanette Sand, Catharina Ejdebäck-Brinck, Malin Herin, Manne Ryttman, Paula Bäckman
Matteskatten är en mobil upplevelsemiljö som utvecklats av Balthazar science center för att ge fler lärare och elever möjlighet att uppleva matematik präglad av upptäckarglädje och nyfikenhet. Sitt ned en stund på stranden och klura på rika problem tillsammans med kapten Matte och hans sjörövare. Pedagogerna från Balthazar presenterar sitt arbete och inspirerar till nya upptäckter.
Jeanette Sand, Catharina Ejdebäck-Brinck och Malin Herin är pedagoger på Balthazar Science Center
Manne Ryttman, pedagog Aspö Naturskola
Paula Bäckman, Verksamhetschef Balthazar Science Center och Aspö Naturskola
Helena Grundén, Peter Ljungberg, Torbjörn Ottosson
Syftet med utvecklingsgruppen är att utveckla och stimulera elever som har ett speciellt intresse och en god kunskap inom ämnet matematik genom att eleverna får möjligheter att föra logiska resonemang, dra slutsatser, generalisera samt skriftligt och muntligt argumentera för sitt tänkande.
I utvecklingsgruppen arbetar eleverna med olika uppgifter både enskilt och i grupp. Grupperna/individerna redovisar sedan för varandra och läraren fångar upp tankegångar och för fram dessa i diskussionen. Eleverna får med sig uppgifter till sina ordinarie klasser som de kan visa och diskutera i klassen. Kommunikation mellan elev och lärare förs genom FC där eleverna i de högre skolåren även lämnar in sina hemuppgifter.
Peter Ljungberg, lärare ma och no skolår 7-9, Maserskolan Borlänge, ansvarar och leder utvecklingsgruppen mellanstadiet -högstadiet.
Torbjörn Ottosson, gymnasielärare ma och fysik, Soltorgskolan Borlänge ansvarar och leder utvecklingsgruppen högstadiet - gymnasiet.
Jenny Lindblom
Hur gör vi lärare för att för att få de yngre eleverna i skolan delaktiga i undervisningens mål och syfte? Bland mål att sträva mot i Lpo-94 läses “Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven får tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer”. En metod som visat mycket goda resultat är användandet av värderingsscheman i undervisningen. Genom att eleverna får skatta sig själva före och efter ett moment i matematik synliggörs lärandet både för elev och pedagog. Här presenteras exempel på värderingsscheman som visar att tilltron att lära sig matematik ökar genom att målen tydliggörs.
Presentation av mig själv: Jag har arbetat som lärare i tio år i årskurserna ett till fem men är ursprungligen 1-7-lärare och har på senare tid fortbildat mig inom matematik.
Lillan Helgöstam, Ireen Walldén
Med vår utställning vill vi visa vad man kan göra med ett tråkigt trapphus. Dels är barn nyfikna, dels lär man sig av det man ser dagligen så det är ett perfekt ställe att väcka intresse för matematik. Med numrerade trappsteg lär man sig tallinjen fram och baklänges, tar man dubbelhopp lär man sig udda och jämna tal, det blir ett utmärkt ställe att öva plus och minus på. Med utmätta grader i vinklar och vrår, en stor måttstock där eleverna kan mäta sig, geometriska gubbar med utsatta termer, en gångertabell med gummiband mm så ökas elevernas förmåga, intresse och lust att studera matematik.
Lillan Helgöstam är handledare och har ett stort intresse för elever med inlärningsproblematik, speciellt inom matematiken.
Ireen Walldén är rektor i särskolan och värnar om elevernas kunskapsutveckling.
Klara Kerekes, Ingrid Larsson
Det är en ständig utmaning för oss lärare att variera undervisningen i matematik och göra lektionerna roligare. Vårt arbetssätt stimulerar och engagerar eleverna samtidigt som de erövrar matematiska kunskaper. Uppgifterna som eleverna jobbar med är tagna från deras vardag. Våra elever lär sig multiplikation, division, bråk, decimaltal, volym, geometriska former och mått på ett lättsamt och meningsfullt sätt. Eleverna ser inte matematik som siffror och tecken i en bok utan kan omsätta sina matematiska kunskaper till vardagliga situationer. Vid utställningen kommer det att finnas material som vi använder oss av, förslag på lektioner samt visas en film om vårt arbete.
Klara Kerekes är 1-7 lärare i Ma/NO och jobbar på Tenhultsskolan i Tenhult.
Ingrid Larsson är utbildad förskollärare och arbetar idag som fritidspedagog på Tenhultsskolan i Tenhult.
Anita Johansson, Eva-Lis Nilsson
På Ängabo förskola har vi under flera år arbetat aktivt med att kompetensutveckla oss pedagoger.
Syftet med vår kompetensutveckling har varit att kunna erbjuda en verksamhet där barnen får uppleva och reflektera runt matematiken i den dagliga verksamheten.
Detta vill vi visa genom bilder,text,material samt barnens egna och pedagogernas dokumentationer och reflektioner.
Anita Johansson och Eva-Lis Nilsson,jobbar som pedagoger på Ängabo Förskola i Uddevalla.Vi driver tillsammans kompetensutveckling inom matematik för pedagoger på flera av våra kommunala förskolor.
Annika Persson, Lena Wiklund
Vi vill berätta om hur ett språkutvecklande arbete kring fabler kan inrymma mängder av matematik.
Språket har varit i fokus och förstärkts genom dramalek, skapande och eget skrivande. En grund och förförståelse har skapats där matematiska begrepp och matematiskt tänkande kunnat utforskats i ett lekfullt och spännande sammanhang. Matematikområden vi arbetat med är olika former av sortering t.ex diagram, antalsuppfattning och geometri, där djurens form och mönster inspirerade till undersökningar av oregelbundenheter och regelbundenheter.
Konstruktionslek och skapande i olika material har varit viktiga delar i arbetet.
Annika Persson och Lena Wiklund är lärare i förskoleklass.
År 2005 fick de U-B Bruunstipendiet och skrev boken “Hur långt är ett äppelska?”, om matematiken i tematiskt arbete.
Annika var handledare i Pilotprojektet i matematik vid NCM.
Katarina Brännström, Åsa Pesula
”Det osynliga talet”
”Det var en gång fem små råttor som hade ätit sig mätta på ost. Nu var de så trötta så att de lade sig för att sova. Vad de inte visste var att katten lurade bakom hörnet…slurp…mmm… så åt katten upp en råtta. Hur många råttor var det kvar och hur många fanns i kattens mage?...”
I vårt arbete med enkla egentillverkade mattesagor, sånger och sorteringsmaterial kan vi lyfta fram ”det osynliga talet”. När barnen blir äldre och börjar skolan stöter de på ” det osynliga talet” i form av ekvationer. På vår idéutställning kommer vi att visa material och dokumentationer som åskådliggör hur vi arbetar.
Vi är en förskola 25 km norr om Haparanda med barn i åldrarna 1-5 år där vi på ett rolig och lekfullt sätt lyfter fram matematiken i vardagen med spännande material och ett arbetssätt som är tilltalande och utmanande för barnen.
Vi är två förskollärare som heter Åsa Pesula och Katarina Brännström som brinner för vårat arbete med matematik.
Christina Svensson, Lena Petersson, Ingrid Christensson
Under läsåret 08/09 gick vi i en studiecirkel “Tidig matematikinlärning för små barn”. Vi träffades vid tio tillfällen två timmar varje gång och diskuterade hur vi kan arbeta medvetet med tidig matematikinlärning hos små barn på förskolan. Hela tiden har vi dokumenterat genom att fotografera, skriva ner och även gjort en film från en saga. Vi vill gärna visa för andra hur vi idag medvetet har med matematiken i vårt dagliga arbete och i vår planering. På förskolorna som har deltagit i cirkeln tänker man både på de barn som är långt komna i sin matematikutveckling och på de barn som inte visar så stort intresse för matematiken.
I sin planering tar man också hänsyn till vad som köps in och hur man möblerar olika utrymmen för att öka lusten och nyfikenheten hos alla barn.
Vi är tre utställare, Lena Petersson förskollärare i en förskoleklass, Ingrid Christensson förskollärare i en förskola och Christina Svensson förskollärare och 1-7 MaNo arbetar i tidiga åldrarna i skolan.
Lena Nilsson
Detta är en idébank med laborativt material som passar alla elever i särskolan från årskurs 1-10. Att arbeta laborativt är lustfyllt och att använda flera sinnen vid inlärningen ökar förståelsen av matematiken.
Presentation: Jag, Lena Nilsson, arbetar som lärare på en särskola. Hösten 2008 startade vi en studiecirkel i Matematikverkstad där syftet var att få en idébank med laborativt material som kan användas av alla. Samtliga lärare från årskurs 1-10 har deltagit och en lärare (i skrivande stund ej klart vem)från högstadiet kommer också att medverka vid idéutställningen.
Karin Kockum, Ruth Fomin Persson
“Vad väger en sexåring?” är namnet på vår Idéutställning. Där visar vi ett projektinriktat kreativt matematikarbete som inbjuder till samarbete mellan eleverna. Vi visar också hur eleverna dokumenterar sina matematikarbeten och hur presentationerna av projekten kan se ut.
Karin Kockum och Ruth Fomin Persson arbetar båda som lågstadielärare på Lilla Adolf Fredriks skola i Stockholm. Vi är i vårt arbete inom matematiken inspirerade av Anthony Furness.
Danuta Saffer, Bodil Öhlander
Staffanstorps kommun satsar på matematikutveckling i förskolan. I juli 2008 hade vi en inspirationsdag för kommunala förskolor och skolor, där vi delgav medarbetare förslag på arbetsätt och metoder för att lyfta fram matematik och lärande i förskolan. Via förskolans matematiknätverk inspirerar vi till att se matematik och lärande i vardagen samt i barnens lek och aktivitet. I vår idéutställning vill vi visa på hur barn får handledning till eget tänkande, nya matematiska begrepp, lösa problem, dokumentera, reflektera och experimentera.
Danuta Saffer – matematikutvecklare i Staffanstorps kommun, förskollärare vid Mellanvångens förskola.
Bodil Öhlander – förskollärare vid Mellanvångens förskola i Staffanstorp.
Anna Gullberg, Sara Lantz
Genom att använda oss av mycket matematikspel i vår undervisning har vi fått matematikundervisningen mer lustfylld.
I vår utställning kommer vi att visa några av våra favoriter när det gäller spel samt att besökarna kan få prova vissa favoriter.
Utställningen kommer även att innehålla dokumentation om hur det kan se ut i undervisningen.
Karin Andrén, Matilda Östman
I fjol deltog vi i Stockholms stads progressionsprojekt “Den röda tråden”. Deltagandet i projektet var unikt - förskola till gymnasiet. Vi använde den japanska modellen Lesson study för att utveckla lektioner där vi med laborativt material eller IT introducerade begrepp inom tre matematiska områden (bråk, geometri, ekvationer). Arbetet med lektionsutveckling och filmproduktioner genomfördes i respektive åldersgrupp. I vår utställning visar vi hur vi i år fem arbetade fram de olika lektionerna och ger konkreta exempel med flera laborativa inslag.
Karin Andrén, klasslärare, Skarpnäcksskolan, Stockholm
Matilda Östman, 1-7 lärare ma-no, Eiraskolan, Stockholm
Ulrika Bragd, Tanja Koskitalo
Matematikundervisningen ska vara konkret och lustfylld. Uppdragsmatematik liknar arbetssättet man använder i NTA (Natur och Teknik för Alla). Eleverna arbetar ofta i par eller i små grupper, vilket innebär att eleverna pratar och diskuterar. Dessa diskussioner mellan eleverna vore önskvärda inom matematiken. Genom att ha uppdragsmatematik en gång i veckan skapas tillfälle att utveckla tänkandet eftersom arbetssättet innehåller en social dimension. Uppdragsmatematik är ett projekt som fått Gudrun Malmers stipendium 2008.
Vi som arbetar med uppdragsmatematik är Ulrika Bragd och Tanja Koskitalo, verksamma lärare på Skogsbo skola i Avesta kommun.
Charlotte Olsson
Allt skapas två gånger – först i fantasin, sedan i verkligheten.
Jag vill visa hur jag i vardagen med mina elever når en ökad förståelse i matematik med hjälp av NLP(Neurolingvistisk programmering).
I min idéutställning möts du av konkreta pedagogiska verktyg, utmanande kommunikationsmönster och en engagerad lärare med ett drömjobb – högstadielärare i matematik och naturkunskap.
Charlotte Olsson är högstadielärare, föreläsare och utbildad NLP-coach. Hon har fått utmärkelser för sina pedagogiska idéer och entusiasm att förändra skolan. Med matematikens kursplanemål i fokus har hon arbetat fram eget undervisningsmaterial under flera år – med NLP som en central grund. Det pedagogiska rummet i Charlottes värld är naturen.
Gloria Romlin, Ingrid Blomqvist, Aghavnie Ohanessian, Maria Brunfelter
Att jobba med matematik i förskolan är enklare än vad man tror. Utifrån barnens tankar, erfarenheter och med enkla medel kan man skapa (själv eller tillsammans med barnen) matematikstimulerande miljöer och aktiviteter i förskolan där alla barn lär av varandra och får utmaningar i sin vidareutveckling.
Gloria Romlin har arbetat som pedagog med förskolebarnen i 8 år, både i födelselandet Mexico och Sverige.
Glorias utgångspunkt i förskolan är att det skall vara både roligt och lärorikt för barnen att vistas på förskolan.
Utifrån arbetet med antimobbning och genus har hon tilldelats nationella utmärkelser från Brio (mot mobbning) samt Förskoletidningens - Olika.se - Jämstalld.se (genomtänkt genustänk)
Nina Holm
Vi är tre förskollärare som arbetar med barn mellan 1 och 3 år. Under året som gått har vi arbetat mycket och medvetet med matematik. Vi har då upptäckt en stor nyfikenhet och upptäckarlust hos barnen. De har fått närma sig matematiken med flera sinnen och på många olika platser. Vi hoppas med detta att vi lägger en god grund för matematiken vidare i livet. En positiv känsla för att ämne som av många känns skrämmande. Vi kommer att under hösten arbeta vidare och då tillsammans med sexåringar då en ur arbetslaget kommer att arbeta i förskoleklass.
Vårt arbetslag består av tre förskollärare som alla har olika lång arbetslivserfarenhet och som har skilda intressen och kompetenser men som arbetar bra och har mycket roliga stunder tillsammans.
Ann Nyqvist Graf, Maria Gullquist, Josephine Diener, Heléne Carlsson
Falerums förskola är en förskola på landsbygden. Förskolan har barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan har sedan ca 1,5 år ett medvetet mattetänk.
Matematiken har blivit en naturlig del i den dagliga verksamheten och matteglädjen är stor både bland personal och barn. Även föräldrarna har blivit intresserade och engagerade.
Personalen på förskolan har under det senaste året utvecklat både matteglasögon och matteöron. Både personal och barn hittar matte i de flesta situationer och språket spelar ofta en central roll. Detta är en inspirerande utställning med dokumenterad mattelek där ni får många nya tips och idéer men där ni även får ta del av matematikmaterial.
Ann Nyqvist Graf har arbetat som förskollärare sedan 1982 varav de senaste fyra åren på Falerums Förskola. Matte för små barn är ett stort intresse och Ann tillverkar mycket material själv.
Katja Paganus, Maria Elkan
Vi började syssla med mattemagi för sex år sedan, då en blyg 5-årig pojke gav oss nyckeln till sin hämliga skattkammare. Dagar blev fulla av aha-upplevelser, funderingar och uppfinningar. Väggarna fylldes av dokumentation och inspirerande material. Sedan våra snillen började skolan bestämde vi oss att även för en ny grupp ettåringar öppna skattkammaren. I år fyller de 6 år och på alla möjliga sätt vågar de prova sig fram i mattemagiska världen. Nu tycker vi att tiden är inne att bjuda er på den spännande mattemagi-resan mellan blöjor och böcker.
Maria: förskollärare, schackspelare, uppfinnare, barnens vän. Dagligen på nya upptäcktsfärder i mattemagi.
Katja: socionom och förskollärare som har inspirerat barn att upptäcka den mattemagiska skattkammaren sedan 2004.
Kerstin Johansson, Marie Sjöholm
Vi på förskolan Nolängen delar med oss av våra erfarenheter av matematikarbete med barn 1-5 år. Genom konkret material lyfter vi den matematik barnen dagligen möter hos oss på förskolan, både utomhus och inomhus. Utställningen består av sorteringsmaterial, stapel- och cirkeldiagram, årshjul, geometriska former, mönster, symmetrier, jämförelseord, konstruktionsmaterial och annat vi använder i matematikarbetet. Vi visar hur vi använder oss av rim och ramsor, rörelse, sånger, spel och böcker. Exempel på dokumentation finns också med.
Marie Sjöholm och Kerstin Johansson, förskollärare på en förskola med matematikprofil i Alingsås. Vi har under senare år riktat in oss på små barns matematik genom både universitetsstudier och studiecirkel inom ämnet.
Ewa Wiedewilt, Kristin Åkesson
Ewa Wiedewilt och Kristin Åkesson var deltagande förskollärare i forskningsprojektet GÖMU-Gränsöverskridande matematikundervisning 2006-2008. Detta var ett samverkansprojekt mellan Svedala kommun och Högskolan i Kristianstad där deltagarna har dokumenterat sitt praktiska arbete i form av noteringar. I en idéutställning presenterar de lärande i matematik för barn ett till fem år som tagit sin utgångspunkt i den aktuella forskning i matemtikdidaktik som de fått ta del av under projketet. Förskollärarens roll som handledare och inspiratör i barns lek och aktivitet synliggörs.
Ewa Wiedewilt och Kristin Åkesson är yrkesverksamma förskollärare. De arbetar med barn i åldern 1-5 år. Idag har de uppdraget att arbeta med verksamhetsutveckling i matematik samt verka som matematikambassadörer i Svedala kommun.
Camilla Proos, Anna-Karin Frelin
Vi har utformat en matematikverkstad utifrån begrepp som beskrivits av M.Forsbäck i hennes “matematikpussel”. Vi använder verkstaden dels som inspiration för barnen på vår fsk men vi tar också emot barngrupper och pedagoger från övriga fsk i Östersund.
Vi dokumenterar barnens möte med matematiken i en portfolio som följer barnen till mottagande skola.
Besöken i matematikverkstaden fungerar också som kompetenshöjning och inspiration för vidare arbete för pedagoger som besöker den.
I vår utställning visar vi på exempel på mattepåsar, ex på lådor med olika matematikinnehåll samt dokumentation av barns möten med dessa.
Camilla Proos och Anna-Karin Frelin, förskollärare i Östersund.
Genomgått utbildning i matematikdidaktik, Barn möter matematik 5-9år, på Miun i Härnösand 2003. Därefter utvecklat metoder för att stärka matematikarbetet på egna förskolan men även i kommunen bl. a utformat en matematikverkstad.
Annica Nettrup, Anna Rosdahl, Anette Barr
På Naturförskolan Snusmumriken utgör naturen runt omkring inspiration till den vardagliga matematiken. Vi har arbetat fram ett elevaktivt förhållningssätt där naturen utgör vår grundpelare och där vi på ett meningsfullt sätt får in matematiken i vardagen. Vi visar på materiel och dokumentationer som beskriver vad matematik egentligen är och hur den ser ut på vår förskola. Matematiken finns runt oss och går att tillämpa med det som finns i barnens vardag. Man behöver inte köpa dyra matematikredskap.
Målet är att inspirera andra lärare av våra arbetsmetoder och att de sedan enkelt ska kunna överföra dem till den egna verksamheten.
Vi är tre lärare/förskollärare som arbetar ämnesövergripande med naturen som utgångspunkt. Tillsammans la vi fram ett förslag till vår ledning med önskemål om att starta en Naturförskola. I augusti 2007 startade vi Naturförskolan Snusmumriken. Vi har vidareutbildat oss inom matematik och naturvetenskap och ingår även i projekt inom dessa områden.
Marina Sjunnesson
När vi arbetar fram vår planering utgår vi från strävansmålen. Sen skriver vi ner de mål som passar vår grupp och hur vi ska arbeta för att nå dem. Planeringen skickas hem till föräldrarna via e-post. En A3-kopia sätts upp i klassrummet så eleverna kan se den dagligen. Längst ner på planeringen skriver vi skriftliga omdömen när arbetsområdet är avslutat. Planeringen sätts sedan in i portfoliopärmen, eventuellt tillsammans med bevis för hur målen uppnåtts. Inför utvecklingssamtalet tar eleven hem sin pärm och visar för sina föräldrar. Denna används sedan som underlag på samtalet.
1996 blev jag färdig Ma/NO-pedagog 1-7. Jag arbetar i ett arbetslag med 46 elever i årskurs 4 där jag har ansvar för matematik och NO.
Eva Larsson
Varför förstår inte alla elever symbolspråket i matematik? Upplev äventyret och orientera dig fram till matematiska symbolspråkets tankekoncept. Larssons idékoncept ger svar på olika kompetenser i ett interaktivt samspel där målet är språkutveckling baserat på att utveckla det matematiska tänkandet från konkreta – till uppgifter som är mer kognitivt krävande.
På idéutställningen får du olika verktyg för att tänka – och kommunicera matematik i lärande processen med ett flertal språkfunktioner. Eva visar arbetssättet på film i klassrummet. Även det kommunikativa materialet presenteras.
Eva Larsson, matematikutvecklare, lärare i Sundbyberg. Eva har erfarenhet av interkulturellt arbete. Eva har tidigare granskat PRIM-gruppens Stockholmsprov för år 3.