Matematik från början – konferens

Skapad: 2006-05-09. Ändrad: 2006-05-09  

Matematik från början – konferens




publik2.jpg

Dialogcafé 1, 11 april

Vilken matematik ska barn få tillfälle att lära sig

– möjligheter och svårigheter?


Konferensdeltagarna möttes först i befattnings/tjänstegrupper sedan i regiongrupper och därefter tillbaka till den första grupperingen. Vid redovisningen var Lillemor Emanuelsson sekreterare. Nedanstående sammanställning är gjord av Göran och Lillemor Emanuelsson.




Barns intresse för och och erfarenheter av matematik

Det är viktigt att observera och fånga upp barns erfarenheter och föreställningar så att mötet med matematikaktiviteter språk och begrepp kan bli meningsfullt och lustfyllt. Vi vill vidga matematikinnehållet långt utanför räkning och sifferskrivning. Från alla håll betonades vikten av att barn ges möjlighet att utveckla medvetenhet om och tilltro till sitt eget tänkande och lärande samt intresse för problemlösning. Barn ska ges tillfälle att upptäcka och reflektera över t ex begrepp, mönster, relationer, samband. Vi ska visa den matematik vi ser och använder såväl "vardagsnyttig" matematik som den matematik som är mer relaterad till t.ex. kultur, spel och mönster. Barn ska få realistiska utmaningar i valda aktiviteter. Rätt eller fel i vuxenmening bör tonas ner till förmån för stimulans av barnens initiativ och en undersökande, beskrivande verksamhet samt olika former av dokumentation av eget tänkande. Mångfald och variation i sätt att tänka och beskriva matematik ska lyftas fram.


Språk, uttrycksformer

Olika uttrycksformer och övergångar mellan dessa bör stimuleras och varieras t ex bilder, rörelser, rytmer, språkliga termer, lekar, spel, strukturella materiel, skrivna symboler, vardagssituationer. Vi ska söka engagera barn i att pröva och utveckla språk och tänkande. Genom val av arbetssätt och arbetsformer i relation till matematikinnehåll kan vi gynna kommunikation och reflektion kring matematiksituationer och utveckling av begrepp.




Att ta på sig "matteglasögon"

Vi ska sträva efter att vara känsliga för estetiska, historiska och kulturella bilder och spår av matematik och ge barn – och även föräldrar – våra "glasögon". "Glasögon" användes också som metafor för att skifta mellan elev- och lärarperspektiv i arbetet med barnen.


Styrinstrumenten bör diskuteras – utmana den dolda traditionen

Lpfö 98 och kursplanen i matematik för grundskolan, 2000, bör diskuteras mot våra egna erfarenheter och vad som är karakteristiskt i samhälle och skola för synen på matematik och lärande i matematik. Viktigt att matematik görs synlig som annat och mycket mer än att räkna. Mål att sträva mot samt ämnets roll och karaktär bör konkretiseras och problematiseras.


Skolledarnas betydelse och roll lyftes fram

Lärares föreställningar och kompetens är avgörande

Lärarutbildning och kompetensutveckling är avgörande för att genomföra intentionerna i läro- och kursplaner. Samtidigt är det viktigt att bygga på kunnande och erfarenheter som finns. Vi ska stödja och bekräfta goda exempel och idéer. Det som sagts om barn är också tillämpligt på lärare … – att stärka tilltro, intresse, att stimulera begreppsutveckling, utveckling av uttrycksformer och ge tid för tänkande, kommunikation, problemlösning och reflektion är väsentliga inslag i all kompetensutveckling – inte minst i matematik och matematikdidaktik. Det finns en ömsesidighet i elev- och lärarroll – att lära av och utveckla varandras kunnande.

Diskutera och visa på läromedel i vid mening

Vi ska söka fånga och medvetet utgå från ögonblicken, situationerna, vardagen, elevernas synliga tänkande. Vi ska också ta fram aktiviteter och idéer för att elever och lärare gemensamt ska göra upptäckter inom icke-traditionellt innehåll. Föräldrarna ska också få vara med.

Detta gäller hela skolan!

Enigheten var stor om att det som sagts egentligen inte gällde specifikt för barn i åldern 1–9 år utan hela skolan.