Vilken är din favoritartikel?

Skapad: 2016-11-25. Ändrad: 2016-12-13  

Vilken är din favoritartikel?

 

Nu i slutet av 2016 kom Nämnarens tvåhundrade nummer ut. Vid jubileum av olika slag brukar det finnas anledning att både se in i framtiden och att blicka bakåt. Vi inbjuder därför alla våra läsare att dela med sig av erfarenheter och motivera varför en viss artikel blivit en personlig favorit. Välkommen att skicka din favoritartikel till Nämnarens redaktion, namnaren@ncm.gu.se. Nämnarens nuvarande redaktion, tidigare redaktörer och kollegor på NCM presenterar här sina favoriter.

Lena Trygg väljer
Jag visste direkt att den artikel som gjort störst påverkan på min undervisning var Perspektiv på Number sense och taluppfattning av Barbara J. Reys & Robert E. Reys, Nämnaren 1995:1. Denna artikel kom så rätt i tid. Efter några års undervisning på högstadiet var det mycket som föll på plats för mig i och med denna och efterföljande artiklar. De hjälpte mig att ordentligt sätta mig in i kopplingen mellan taluppfattning och skriftliga räknemetoder, både talsortsräkning och standardalgoritmer, och jag såg även hur miniräknaren kunde användas som ett hjälpmedel för elever att upptäcka samband och få en säkrare taluppfattning. Nu när jag läser igenom artikeln igen ser jag, med det kunnande jag har idag, ännu mer som jag skulle kunna göra till undervisningsinnehåll. Ifall jag idag skulle redigerat artikeln ser jag en underrubrik som jag skulle ändrat. Skriva uppsatser skulle få bli Elevers dokumentation, men brödtexten skulle få vara kvar helt oförändrad: "Att låta elever sammanfatta sitt tänkande i skriven form är en effektiv metod för att hjälpa dem att analysera och utveckla sin uppfattning av tal." När jag några år senare kom till Nämnaren och NCM förstod jag att just denna årgång, 1995, hade sålts slut. Som tur är fanns originalen kvar och artiklarna finns nu fritt tillgängliga som pdf:er.


Calle Flognman väljer
Det finns texter som omarrangerar tidigare erfarenheter på ett sätt som får det hela att falla på plats, sånt som tidigare saknat en passande förklaring. En sådan text var för mig Morten Blomhøjs artikel från 1994: Ett osynligt kontrakt mellan elever och lärare. I artikeln skriver Blomhøj om det som han (efter Brosseau) kallar ett kontrakt mellan lärare och elever kring vad som förväntas hända på en matematiklektion, med exempel. Artikeln kom långt senare att översättas till svenska för att ingå i Matematiklyftet.


Johan Häggström väljer
Min favoritartikel är Multiplikation i åk 3 – glimtar från ett undervisningsexperiment som skrevs av Andrejs Dunkels och publicerades i Nämnaren 1988:2. Det är inte lätt att välja EN artikel, men det finns flera intressanta saker i denna artikel.

  • Tidigt ges elever möjlighet att förstå multiplikation som något annat än upprepad addition – något som är nödvändigt för att kunna ge en rimlig innebörd till multiplikationer som 1/3 · 4/5 och 0,35 · 1,08.
  • Artikeln illustrerar vikten av en långsiktig och genomtänkt strategi för hur unga elever själva får undersöka multiplikation.
  • Experimentet låter eleverna skapa relationer inom och mellan olika delar av multiplikationstabellen och på sikt ”lära sig tabellerna” utan större inslag av ”drill” och ”utantillinlärning”.



Ulrica Dahlberg väljer

Att införa prioriteringsregler av Cecilia Christiansen, Nämnaren 2014:3. Jag har valt en ”Sagt & gjort” som jag tycker prickar in hur jag tycker en bra matematiklärare hanterar en bra lektion. Christiansen visar ett sunt förnuft till bokuppgifter (väljer en bokuppgift och gör det till en egen). Hon visar ett sätt att få med svaga elever (får med sig den svagaste i diskussionen som svarar på frågor som han gjort trots missuppfattning av själva uppgiften). Hon visar hur man kan jobba med en enda uppgift länge och få givande diskussioner. I just detta fall att arbeta med prioriteringsregler på ett sätt där alla märker att de är bra att kunna använda.


Karin Wallby väljer

inte bara en artikel. Det var för svårt att välja bland favoriterna. I nummer 1 1979–80 presenterades det första Uppslaget. Det var Peder Claesson som fått idén från den amerikanska tidskriften Arithmetic Teacher varifrån också uppslaget i detta nummer var hämtat. Det vi fick var några spel som utmanade det strategiska tänkandet och lät eleverna arbeta med grundläggande taluppfattning: Räknespelen Dividera, Multiplicera, Addera och Addera eller subtrahera. Eleverna fick spela i par, en mot en, eller lag mot lag. Det fanns alltså möjlighet att låta dem samarbeta. Dessutom var spelen av olika svårighet och möjliga att variera. Under den här tiden arbetade jag i en B2-skola (åk 3-4-5-6) i Lekvattnet och vad jag minns var det mycket uppskattat bland eleverna. Jag fortsatte sen att använda spelen under hela min aktiva lärartid.
[Detta uppslag finns inte tillgängligt på webben än, men redaktionen planerar vi att göra en Sträva inom kort.]

I Nämnaren nr 2, 1988, skrev Andrejs Dunkels under rubriken Multiplikation i åk 3 – glimtar från ett undervisningsexperiment. Denna artikel, i kombination med en föreläsning som Andrejs höll i samband med matematikfortbildningen under 80-talet, fick mig att se på multiplikationsundervisning på ett nytt sätt. Det blev tydligt för mig hur viktigt det är att uppfatta multiplikation som area för att få en bättre begreppsförståelse. Att arbeta med mattor, som var en del av det experiment som Andrejs Dunkels beskrev, hjälpte mig att göra multiplikation begripligt. Dessutom blev eleverna engagerade av den visuella dimensionen som fanns i arbetet med mattorna. Även beräkningarna kan illustreras med bild, vilket gjorde det möjligt att bättre förstå dessa. Denna insikt om nödvändigheten att se multiplikation som area påverkade mig mycket och hjälpte mig att bli uppmärksam på att koppla ihop matematikområden i undervisningen. Sen blev jag mycket mer uppmärksam på att låta eleverna få se hur matematiken hänger ihop.

Rose-Marie Wikström väljer

Rose-Marie som är NCM:s administrativa samordnare kom att tänka på en tidigare kollega och föreslog därför Problemlösningsuppgift för lärarstudenter av Dag Hanstorp och Claes Klasander, Nämnaren 1985/86:3. Den inledande meningen lyder: "Målgrupp för dessa uppgifter är idrottsintresserade grabbar på högstadiet" och senare i texten kan vi läsa att "För flickor finns det säkert många problem att hämta inom olika damidrotter som t ex gymnastique moderne eller simhopp. Damallsvenskan i fotboll använder nog samma poängberäkningssystem som herrallsvenskan och då går ju några frågeställningar att föra över." Ibland märks det att tiden har gått. Även om vi såhär 30 år senare lägger ett annat genusperspektiv på innehållet, att serietabellerna ser lite annorlunda ut och en del ändringar har gjorts i terminologin, så fungerar ändå själva ursprungsidén att använda serietabeller i matematikundervisningen.


Görel Sterner väljer

Cecilia Kilhamns artikel Tallinjen som ett didaktiskt redskap ur Nämnaren 2014:2 med motiveringen: Ett viktigt och intressant tillskott till undervisningen och vår förståelse för tallinjens egenskaper som modell av talen och hur den kan användas som modell för tänkande och matematiska resonemang.