Nämnaren nr 1, 2016

Skapad: 2016-01-26. Ändrad: 2016-04-18  

Nämnaren nr 1, 2016


 
Litteratur och länkar till 2016:1

 
Vad gör vi efter Matematiklyftet? Prova att arbeta med modellering. Här finns en sida med artiklar att ha som utgångspunkt för en egen modul.

 
Uppslaget
Uppgiftens potential – kombinatorik.

 
Snart är det dags för 2016 års Kängurutävling. Gratis, lärorikt och i sällskap med elever över hela världen. Anmäl din klass!

 
Problemavdelningen
från 2015:2 som tidigare saknade lösningar har nu fått sådana. Du finner den här.

 

The Letterbox Club – matematik och läsning i ett paket
Rose Griffiths
Vi får här ta del av det brittiska projektet The Letterbox Club, ett lärprojekt på distans för barn i fosterfamiljer, hur det är organiserat och vilken påverkan det har på barnen och deras fosterhemsfamiljer.

Taluppfattning i heterogena elevgrupper
Helena Eriksson
I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts i grupper med stora inbördes skillnader i elevernas såväl matematisk som språkliga utveckling. Uppgifterna visade sig stimulera matematiska diskussioner i de heterogena elevgrupperna.

Så vände vi trenden – intensivmatematik i Umeå
Gunnar Sjöberg, Ulf Albertsson & Katharina Lindholm
Intensivundervisning kan vara ett effektivt verktyg för att hjälpa elever med särskilda utvecklingsbehov i matematik (SUM). I Umeå finns en genomarbetad modell som beskrivs i artikeln. Beskrivningen kan fungera som ett diskussionsunderlag för andra som vill göra egna utvecklingsarbeten.

Inkludering i matematik – vad kan det vara?
Helena Roos
I en tidigare artikel, Strukturerad intensivundervisning i aritmetik, i Nämnaren 2013:1 skrev artikelförfattaren tillsammans med en student. Här fördjupas resonemangen om inkludering utifrån egna forskningsresultat.

Mattetalanger – Uppmärksamma särskilt begåvade elever och utmana dig själv
Linda Mattsson & Eva Pettersson
Under 2016 kommer Nämnaren att presentera en artikelserie under temat Mattetalanger. Denna första artikel knyter an till nationella styr- och stöddokument och lyfter frågor om mattetalanger och särskilt begåvade matematikelever ur ett vidare perspektiv. De kommande artiklarna baseras på erfarenheter från skolverksamheter som införlivat en utmanande undervisning för särskilt begåvade elever i sin ordinarie undervisning.

Om den matematiska förmågan
Thomas Dahl
Matematisk förmåga framträder på olika sätt i skolelevers arbeten. Tidigt i författarens licentiatarbete föreföll matematisk förmåga handla om att i någon bemärkelse kunna lösa problem där metoden är okänd för problemlösaren och där ingen tidigare använd procedur direkt leder till svaret. Förmåga undersöks här i artikeln, med en avslutande utblick mot särbegåvade elever.

Uppslaget: Uppgiftens potential – kombinatorik
Karin Landtblom
I Alla dessa möjligheter – kombinatorik och resonemang, Nämnaren 2013:2, diskuteras elevers tankegångar och resonemang vid arbete med olika kombinatorikövningar. Här följer författaren upp med idéer om hur en relativt enkel uppgift kan fördjupas och utvecklas så att elever med olika behov får utmaningar.

Sagt & gjort: Kombinatorik från början
Pirjo Repo
Ordet kombinatorik finns inte med under centralt innehåll för årskurs 1–3 men även dessa unga elever kan få närma sig innehållet, vilket det ges konkreta exempel på här.

Lappar och problemställning
Cecilia Persson, Charlotta Blomqvist & Sharada Gade
I denna artikel beskrivs problemställning i klassrummet, ett utvecklingsarbete som växt fram i årskurs 4 och 5. Två forskningsperspektiv anknyter till detta utvecklingsarbete: problemformulering inom matematikundervisning samt kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT). Med utgångspunkt i elevers användning av ord och tal utdelade på lappar utvecklades en klassrumspraktik som tog avstamp i problem som elever formulerat själva.

Framgångsfaktorer för formativ bedömning
Catarina Andersson
Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

Vad är syftet med läxan?
Lotta Wedman
Läxor är idag ett omstritt fenomen i skolan, vilket bland annat visar sig i debatter mellan olika bloggare på nätet. Det finns forskning som visar att barn faktiskt inte lär sig särskilt mycket via läxor och i grannlandet Finland har barn förhållandevis få läxor.

Lärartankar: Aritmetik med negativa tal – teckenregler eller teckenresonemang?
Jöran Petersson
I Nämnaren 2015:3 efterlyste Björn Enare alternativa matematiska resonemang om teckenregler. Här ger författaren en kort framställning i detta viktiga område med börjar i etymologi.

Tredimensionellt tänkande
Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
Tredimensionella matematiska representationer är inte särskilt vanliga i skolans matematikkurser, med undantag för kurs 3–5 i gymnasiet. Varför kan vi spekulera i. Kanske för att de kräver avancerade kunskaper i matematik för att man ska kunna förstå? Genom att använda GeoGebra kan vi producera sådana bilder och föra resonemang kring dem för att erövra dessa kunskaper.

Jost Bürgi, den schweiziske Arkimedes
Bengt Ulin
Vem var Jost Bürgi och vad finns det för anledning att skriva om denne man? Jo, Jost Bürgi blev år 1604 kejserlig hovurmakare i Prag och var en av pionjärerna till den logaritmräkning som tog sin början under 1600-talet.

Kängurusidan – Känguru utan gränser
Karin Wallby & Susanne Gennow
Författarna ger bakgrund till varför problemurvalet i Kängurutävlingen ser ut som det gör och kompletterar med kort information till de som ännu inte har deltagit i tävlingen. Avslutningsvis hänvisas till problem som handlar om klockor och tid, vilka kan hämtas på Nämnaren på nätet.

Kängurun utan gränser – rapport från ett möte med problemlösare
Susanne Gennow
Grunden för det internationella samarbetet i organisationen, Kangarou sans Frontières (Känguru utan gränser) är den årliga konferens där problemen väljs ut, årsmöten hålls och gemensamma frågor diskuteras. I år var Göteborg värd för detta världsmöte.

Problemavdelningen – Geometriproblem att fundera över
Ulrica Dahlberg
Nu stundar snart Kängurutävlingen och varje år brukar elever tycka att geometriproblemen är ett krångligt område. I problemavdelningen finns några sådana problem som ni tillsammans kan öva på inför årets Känguru.