Nämnaren nr 4, 2015

Skapad: 2015-11-25. Ändrad: 2016-01-22  

Nämnaren nr 4, 2015


Länkar till Contexts for learning och Math in the City.

 
Länk till Bedömning för lärande

 
Till Saman Abdokas artikel om flerspråkiga klassrum finns här en länk till Eva Noréns avhandling om flerspråkiga klassrum.

 
Länk till Skolverkets stödmaterial Särskilt begåvade elever.

 
Zombie apocalypse with GeoGebra.

 
Article on geometry and number theory.

 
Två länkar till Erland Runelids artikel om ovanliga talbaser finner du här och här.

 

Hur Nämnaren blev Nämnaren: 2004–2014
Göran Emanuelsson & Nämnarens redaktion
Början av perioden 2004–2014 kom att bli spännande för matematik i svensk skola. Den av regeringen tillsatta Matematikdelegationen lämnade sitt betänkande hösten 2004. Remissinstanserna var positiva. Vi väntade oss en flerårig satsning enligt utredningens förslag, men så blev det inte.
Artikeln följer upp tidigare artiklar i Nämnaren 2015:2 och 2015:3.

Matematik – en förunderlig resa
Matematikbiennalen 2016 i Karlstad.

Unga matematiker i arbete
Cecilia Kilhamn
På Matematikbiennalen i Karlstad kommer ett antal föreläsningar och en utställning att ha sin utgångspunkt i eller handla om Contexts for Learning Mathematics eller den svenska versionen som fått förkortningen ROMB.

Gruppera mera!
Karin Landtblom & Anette De Ron
Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många. Hur det ser ut i läroböcker och hur läraren kan omformulera uppgifter så att de kan vara till stöd för eleverna att djupare förstå begreppen och senare utvidga dem till proportionella samband diskuteras i denna artikel.

Jag mötte en skolboksuppgift i matematik häromdagen
Peter Nyström
En upplyftande berättelse om att se hur det som vi ibland upplever som världsfrånvänd skolmatematik faktiskt finns i verkligheten, här som procent i en klädbutik.

Strövtåg: Hur långt kan du räkna?
Anders Tengstrand
Under vandringen kopplar jag samman resultat och teorier som jag mött under mitt liv som matematiklärare. Som varje vandring har den en utgångspunkt men associationerna kan föra långt från den. Min utgångspunkt är en fråga jag fick av en elev vid ett besök i en tredjeklass i Tyringe i nordvästra Skåne. Ett av mina barnbarn hade bett mig att berätta om min yrkesverksamhet för klassen. Läraren hade avsatt tid för det. Jag pratade i en kvart och sedan fick klassen tillfälle att ställa frågor. Till min förvåning blev det en livlig diskussion. Naturligtvis försökte de sätta mig på prov och bad mig räkna ut produkter av tvåsiffriga tal. Jag minns att jag klarade 69 · 71 men gick bet på 74 · 87.

Elevens bakgrund – en resurs
Saman Abdoka
De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger författaren inblickar i förändringar som han genom åren har gjort i sin matematikundervisning, en undervisning där språk och begrepp står i fokus.

Lärartankar: Ett vikariat och upplevelser av läroplanens förmågor
Bengt Åhlander
Efter att ha accepterat ett vikariat på några månader i slutet av vårterminen fick jag träffa elever igen efter lång tid borta från undervisning. Ungdomarna var trevliga och det fanns en bra anda i klasserna. Alla eleverna hade datorer och nu fick jag min chans att undervisa med datorn som ett aktivt redskap.

Uppslaget: Dubbelt och hälften
Eleverna bör få möta uppgifter som på olika sätt tar upp dubbelt så många skilt från uppgifter om dubbelt så lång etc. I detta Uppslag ges förslag på några aktiviteter som tydligt behandlar ett delområde i taget.

Om Nämnarens adventskalender 2015

Om begreppet begrepp
Henrik Petersson
Elever behöver ta till sig begrepp på ett djupare plan om de verkligen ska förstå och kunna använda dem i sin problemlösning och i sina resonemang. I artikeln ger författaren exempel på problem för gymnasiet som på olika sätt belyser begrepp.

Modellera en zombieapokalyps
Jonas Hall
Modellering är ett sätt att ta sig an problem som i gymnasiets mer avancerade kurser öppnar helt nya och fantastiska möjligheter för eleverna, som till exempel att modellera föroreningsolyckor i sjöar, slaget vid Thermopyle eller en zombieapokalyps. Matematiken kan behövas när man minst anar det.

Att köa
Håkan Lennerstad
Att stå i en kassakö kan vara en plågsam leda i väntan på något mycket åtrått, exempelvis biljett till en länge emotsedd konsert. Men är man som artikelförfattaren här intresserad av matematik kan väntan bli mindre trist. Dessutom kanske det går att ta reda på något om köernas matematik.

Heltalspunkter på ellipsen
Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt
Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till oväntade relationer mellan olika matematiska delområden. Här uppehåller vi oss en stund vid den matematiska konstruktionen ellips.

Icke unik representation i vissa talbaser
Erland Runelid
I grunden för matematiken ligger den trygga talraden som vi alla tar oss an på något vis, kanske med kottar, pinnar eller fingrarna. Därifrån vänjer vi oss snart vid att varje tal som skrivs med siffror, exempelvis 52, motsvarar ett antal. Men helt trygga kan vi inte vara, ett antal kan representeras med flera olika tal!

Schack och aritmetik
Jesper Hall & Bo Johansson
I Sverige finns idag en växande Schack i skolan-rörelse i form av skolschack-klubbar och tävlingen Schack4an. Schack kan också bidra till elevers kunnande i matematik, då särskilt inom aritmetik och som träning på att finna och prova strategier.

Matematikpapper
På Nämnaren på nätet finns en ingång som heter ArkivN. Där finns exempelvis alla Uppslag och varje Problemavdelning och Adventskalender samlade. Matematikpapper är en jämförelsevis ny ingång.

Kängurun utan gränser – rapport från ett möte med problemlösare
Susanne Gennow
Grunden för det internationella samarbetet i organisationen, Kangarou sans Frontières (Känguru utan gränser) är den årliga konferens där problemen väljs ut, årsmöten hålls och gemensamma frågor diskuteras. I år var Göteborg värd för detta världsmöte.

Problemavdelningen
Ulrica Dahlberg
Problemlösning med hjälp av olika representationer.