Nämnaren nr 3, 2015

Skapad: 2015-09-03. Ändrad: 2015-11-25  

Nämnaren nr 3, 2015


 
Till artikeln om strukturerad problemlösning av Margareta Engvall och Susanne Kreitz–Sandberg finns här en utökad referenslista.

 
Artikeln om imaginära dialoger är ursprungligen publicerad i Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten, en tidskrift som rymmer mängder av intressant material för den som inte låter sig hindras av det norska språket. Många artiklar är dessutom fritt tillgängliga.

 
Problemavdelningen i detta nummer finner du på sidorna 31 (problemen) och 52 (lösningar). Och här!

 
Uppslaget
Uppslaget om taldiamanter finns här fritt tillgängligt, inklusive arbetsblad att skriva ut. Det och alla tidigare publicerade uppslag finner du här.

 
Matematikpapper
Pizzor att bråka med
Papper med rutor 1,8 x 2,5 cm
Hundratriangel

 

Hur Nämnaren blev Nämnaren: 1994–2004
Göran Emanuelsson & Nämnarens redaktion
I Nämnaren 2015:2 gavs en betraktelse över tidskriften Nämnarens första 20 år. Den följs här upp med början 1994 då en helt ny era för svensk skola inleddes och med den en ny roll för Nämnaren. Hur förhöll sig redaktionen till de stora förändringarna i läroplaner och kursplaner? De första åren präglades av optimism och produktivitet, men så kom nya larmrapporter…

Kulturhistoria – en väg till matematisk förståelse?
Berit Roos Johansson & Lena Westergren
Hur kan intressanta och motiverande tillfällen för lärande skapas där alla elever ges möjlighet till matematisk förståelse och känslan av att jag kan, jag är viktig och jag vågar? På Linnéuniversitetet bedrivs utvecklingsarbetet Matematik i kulturmiljön med denna frågeställning som utgångspunkt. Arbetet bedrivs i samverkan med Kalmar läns museum, Kenyatta University, Maseno University och National Museums of Kenya.

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass
Görel Sterner
Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik i förskoleklass.

Strukturerad problemlösning – observationer från japanska klassrum
Margareta Engvall & Susanne Kreitz-Sandberg
Hur ser den japanska matematikundervisningen ut i de tidiga skolåren? Två forskare har slagit ihop sina intressen och rest till Japan för att observera och skaffa intryck från klassrum. De beskriver här vad som kännetecknar det lärare och elever gör då problemlösning är utgångspunkten för undervisning i aritmetik. De belyser också de förutsättningar för lärande som kan uppstå när undervisningen utgår från strukturerad problemlösning.

Problemavdelningen

Uppslaget: Taldiamanter
Elever behöver bli säkra på att faktorisera tal. Det första steget är att kunna faktorisera med 2, det vill säga att avgöra om ett tal är udda eller jämnt. Detta spel har två varianter, en där eleverna ges möjlighet att öva på att se om tal är udda eller jämna och en med faktorisering med 2, 3 och 5.

Varför klyddar läraren till det?
Richard Wester
Många lärare försöker förändra och utveckla sin matematikundervisning på klassrumsnivå och det finns ett stort behov av forskning som stödjer detta arbete. Artikelns författare skriver fram några viktiga aspekter för ett sådant utvecklingsarbete med utgångspunkt i några resultat som framkom i hans fallstudie Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv. ”Klyddar till det” är skånsk dialekt som betyder att det något görs omständligt och krångligt.

Med elevernas egna argument
Gjert-Anders Askevold & Silke Lekaus
Här fortsätter artikeln från föregående nummer om matematisk argumentation genom det som författarna kallar imaginära dialoger. Vi får följa samma elevgrupp i åttonde klass, denna gång med elevers samarbetslärande i fokus.

Lärartankar: Om negativa tal
Björn Enare
Den lärare som undervisar i matematik i årskurserna 7–9, och jag gissar att det i viss utsträckning även gäller för gymnasiet, är väl medveten om att när det kommer till undervisning om negativa tal så är det bra att ha en del ”knep” att dela med eleverna för att hjälpa dem hålla reda på vad som gäller vid ”minus plus minus”, ”minus gånger minus”, osv. Ja, ni vet.

Vet inte, har inte en aning, kommer inte ihåg
Natalia Karlsson
De studerande som antagits till svenska lärarutbildningar har var och en sin uppsättning förmågor i matematik. Hur ser denna ut i relation till vad eleverna i nionde klass kan förväntas uppvisa? Vi tar här del av ett projekt där just dessa lärarstuderandes förmågor undersökts. Resultatet är nedslående.

Lösningar till problemavdelningen

Ämnesprovet för årskurs 6
Inger Ridderlind & Marie Thisted
Under våren 2015 genomfördes för fjärde gången det nationella ämnesprovet i matematik för årskurs 6. Denna artikel utgår i huvudsak från ämnesprovet 2014 och bygger på en sammanställning av de resultat som finns på Skolverkets och PRIM-gruppens webbplatser samt analyser av elevarbeten.

Sagt & gjort: Matematiklyftet gör nedslag i slöjden
Berthold Nilsson, Anne Uebel & Ulf Ståhlgren
Alla lärare på Lindblomskolan åk 1–6 har deltagit i Matematiklyftet. Den kollegiala­ fortbildningen pågick under hela förra läsåret och bestod av regel­bundna träffar med handledare, teori och aktuell forskning, aktiviteter i klassrummen samt reflekterande och fördjupande samtal kollegor emellan.

Kängurusidan
Susanne Gennow
Statistiken från årets Kängurutävling är nu analyserad. Läs om vilka problem som varit mer problematiska och vad eleverna i olika årskurser kan bättre.