Nämnaren nr 2, 2015

Skapad: 2015-05-05. Ändrad: 2016-02-08  

Nämnaren nr 2, 2015


 
I förra numret återpublicerades artikeln Samtalsmiljöer av Edward Silver & Margaret Smith, den första i en serie av fyra. Dessa artiklar finns nu samlade och finns fritt tillgängliga. Vi rekommenderar er som går vidare med matematiklyftet att ta upp artiklarna för kollegiala samtal. Här finner du Samtalsmiljöer..

 
Omslagsbilden till detta nummer är gjord av Gabriele Meyer. Här och här finns
fler bilder och information.

 
Artikeln om imaginära dialoger kommer från Nämnarens norska syskontidskrift Tangenten.

 
Här och här finns länkar till artiklar om fysisk aktivitet och lärande.

 
Länk till svenska science centra.

 
Joakim Samuelssons artikel om matematikexperten i klassrummet bygger på denna forskningsrapport.

 
Pirjo Repo använder ett A4 som laborativt material i sin Sagt & Gjort. Här finns ännu ett förslag på arbete med A4.

 
Länkar till Uppslaget: SCB, Gapminder, Illuminations, Phet.

 

Uppslaget
Till Karin Landbloms uppslag om korrelation finns här arbetskort att skriva ut.
Du finner alla tidigare publicerade uppslag, inklusive det senaste, här.

 
Strävorna
Månadens fokus: geometri och resonemangsförmåga.

 
Matematikbiennalen 2016
Information och anmälan.

 
Problemavdelningen
från 2015:2 som tidigare saknade lösningar har nu fått sådana. Du finner den här.

 

Hur Nämnaren blev Nämnaren: 1974–1994
Göran Emanuelsson & Nämnarens redaktion
Ett samtal med Göran Emanuelsson, tidskriftens grundare och meste redaktör, om de första 20 åren i Nämnarens historia och följer i ett kommande nummer upp med de 20 senare. Flera av de frågor som vi möter i dagens skola kan ses i ljuset av tidigare erfarenheter.


Hög aktivitet på science center
Gabriella Axelsson
När elever får utökad tid för idrott på sitt schema visar forskning att de får förbättrade resultat i matematik. Exempel ges på erfarenheter av att lägga in fysiska aktiviteter under de matematikpass som eleverna får ta del av.


Sagt & Gjort: Positionsstafett
Gabriella Axelsson
I denna stafett använder eleverna positionssystemet för att hantera tal i bråkform och decimalform. Matematikinnehållet konkretiseras med hjälp av vanligt tiobasmaterial, men här får den stora tusenkuben värdet 1. Tal att arbeta med slås fram av två olika tärningar och eftersom det är stafett får eleverna röra på sig.


Science centers – För framtidens innovatörer och företagare
Även i Sverige finns science centers med inpirerande namn och gedigen verksamhet. Vad får besökare möta då de kliver innanför deras dörrar? Vilken matematik kan de hitta?


Expert i matematikklassrummet
Joakim Samuelsson
Vad är det som kännetecknar skickliga matematiklärare? Artikelförfattaren har följt en erkänt duktig matematiklärare och sett hur han bedriver sin undervisning. Ett viktigt inslag är att läraren vill veta hur eleverna tänker och han får viss insyn i det då eleverna genom att rita bilder visar en del av sina tankar. Illustrationer används på fler sätt och några exempel ges i artikeln.


Sagt & Gjort: Bråka med A4
Pirjo Repo
Som en ytterligare konkretisering vid sidan om äpplen, pizzor och chokladkakor brukar jag använda A4-papper när jag diskuterar tal i bråkform med mina elever på lågstadiet ...


Uppslaget: Vad beror det på?
Karin Landtblom
Är det så att det äts fler glassar på sommaren på grund av att jordgubbsförsäljningen ökar eller är det för att vi badar mer utomhus? Genom statistisk data kan vi se olika samband, men vilka slutsatser är rimliga att dra? Uppslaget följs upp med förslag på övningar om korrelation och kausalitet.


Matematisk argumentation genom imaginära dialoger
Gjert-Anders Askevold & Silke Lekaus
Hur kan lärare engagera elever i bevis- och argumentationsprocesser? På vilket sätt kan vi få tillgång till elevers resonemang i sådana kreativa processer? I ett pågående projekt undersöker artikelförfattarna elevers resonemang i årskurs 7. De använder så kallade imaginära dialoger knutna till undervisningsinnehållet geometri och undersöker elevers skriftliga dialoger. Denna artikel är den första av två som tidigare publicerats i den norska tidskriften Tangenten. Artikeln följs upp i ett kommande nummer.


Eleverna bestämmer pi
Aref Hamawi
Värdet av det irrationella talet π bestäms i artikeln av gymnasieelever som har grundläggande kunskaper inom trigonometrin i bakfickan. De hade sedan tidigare insett att pi inte har något exakt värde och därmed inte kan skrivas som en kvot. Vi får följa två strategier som eleverna använde för att noggrant bestämma pi.


Ett undersökande arbetssätt och problemlösning med GeoGebra
Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
Elevers arbete med genomtänkta uppgifter under ledning av kunniga lärare kan ytterligare stärkas av IKT. Här får eleverna på gymnasiet undersöka funktioner med stöd av GeoGebra.


Strövtåg: Danska lampor
Erland Runelid
Lampan på bilden baseras på en rombisk triakontaeder­­, det vill säga en regelbunden 30-sidig polyeder där varje yta utgörs av en gyllene romb. Vad är det då? Jo, i en gyllene romb är förhållandet mellan de långa och korta diagonalerna lika med det gyllene snittet.


Matematik – en förunderlig resa: Matematikbiennalen 2016 i Karlstad


Kängurusidan
Susanne Gennow
Nu är årets Kängurutävling genomförd och vi hoppas att ni och era elever har haft glädje av uppgifterna. För oss väntar det spännande arbetet med att analysera den inrapporterade statistiken. Har vi fått det resultat vi hoppades på? Var trepoängsuppgifterna så enkla att flertalet av eleverna klarade dem? Finns det några fullpoängare i alla tävlingsklasser?


Problemavdelningen


Vi har läst
Heyer & Hull: Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips.
Karlsson & Kilborn: Matematikdidaktik i praktiken – Att undervisa i årskurs 1–6.