Nämnaren nr 1, 2015

Skapad: 2015-02-18. Ändrad: 2016-02-04  

Nämnaren nr 1, 2015


 
Artikeln Samtalsmiljöer av Edward Silver & Margaret Smith är den första i en serie av fyra. De är nu samlade och finns här fritt tillgängliga. Vi rekommenderar er som går vidare med matematiklyftet att ta upp artiklarna för kollegiala samtal. Här finner du artikelsamlingen.

 
Till artikeln Rosettfönster finns här tre förslag på arbetsuppgifter.

 
Länkar till artikeln om GeoGebra och 3D finns här och här.

 
Artikeln Studsmattematte
bjuder vi på!

 
Matematikpapper
Till Kerstin Larssons artikel om multiplikationsundervisning finns här rektangelformationer.

 
Uppslaget
Till detta nummer har vi fräschat upp två Uppslag från förr. Det första handlar om hur elever kan utmana varandra med miniräknare och det andra, Russin, anknyter till artikeln Subitisering. Du finner dem och många andra uppslag här.

 

Subitisering
Judy Sayers & Anette de Ron
Subitisering är förmågan att omedelbart, utan att räkna, identifiera antalet objekt i en liten mängd. Det handlar alltså om en typ av spontan och omedelbar antalsuppfattning. Subitisering är en viktig komponent i elevernas utveckling av taluppfattning. I den här artikeln ger författarna några idéer om hur lärare kan arbeta med subitisering för att elever ska kunna bygga upp inre talbilder, en betydelsefull grund för aritmetik.



Sagt & gjort – Skidåkning, dryck och avrundning till närmaste tiotal
Pirjo Repo



Multiplikationsundervisning
Kerstin Larsson
I artikeln diskuteras olika multiplikativa situationer och hur de kan användas för att representera räknelagarna. Författaren föreslår även en tänkt lärostig som kan underlätta generalisering av multiplikation till andra talmängder än de naturliga talen.



Från brakljud till bråkbegrepp
Jöran Petersson
Bråkbegreppet är mångfacetterat och ett område inom skolans matematik som elever ofta hamnar i svårigheter kring. Här ges en översikt på hur bråk kan delas upp i mindre delbegrepp som vart och ett kan vara lättare att ta sig an i undervisningen, var för sig eller samtidigt.



Sagt & gjort – Att lära sig använda olika problemlösningsstrategier
Juliana Maria Hallgren



Att uppleva räta linjer och grafer – erfarenheter från ett forskningsprojekt
Carin Andersson, Elin Losand & Jonas Bergman Ärlebäck

Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör en central del. Eleverna får arbeta utforskande och strukturerat för att få en djupare förståelse för vad grafer är och hur dessa kan erfaras och representeras på olika sätt.



Vi har läst 193



Strövtåg – Spegelmagi
Håkan Svenbro



Uppslaget 193
Två spelare – en miniräknare, Gömda russin



Skrivfelet som bara ger och ger
David Taub
Ibland kan ett enkelt skrivfel ge upphov till fördjupande och intressant matematik. Här får vi följa med på en undersökning av ett felkonstruerat problem med algebra och några dynamiska program, en undersökning som leder långt bortom vad som var tanken med det ursprungliga problemet.



Med GeoGebra ut i rymden
Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
Matematikmiljön GeoGebra har nyligen uppgraderats till version 5 och denstörsta nyheten är ett nytt tredimensionellt gränssnitt. Vad kan vi då göra med det i matematikundervisningen? Här ges förslag på hur man kan komma ut i rymden. Plocka gärna upp programmet och prova.



Rosettfönster – från ornamentik till matematik
Juan Parera-Lopez
Noggrannhet och samstämmighet mellan matematiska begrepp och metoder samt skönheten hos geometriska figurer gör att man kan anse att matematik formellt ligger nära konst. Artikeln tar upp regelbundna geometriska figurer som utsmyckning på religiösa byggnader.



Studsmattematte – fritt fall och harmonisk svängningsrörelse
Ann-Marie Pendrill & David Eager
Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled och under en del av tiden faller man fritt. Här bygger författarna en modell för rörelsen genom att anta proportionalitet mellan kraften från mattan och uttöjningen, vilket leder till harmoniska svängningar för små amplituder.



Samtalsmiljöer
Edward Silver & Margaret Smith
Ett syfte med Matematiklyftet är att stärka den fortbildningskultur som finns på enskilda skolor. För att få det arbetet uthålligt och långsiktigt finns mycket stöd att hämta i Nämnaren. Här återpublicerar vi, lätt redigerad, en artikel från år 2001. Artikeln följdes av ytterligare tre och dessa fyra artiklar med kompletterande kommentarer finns i ett eget häfte på Nämnaren på nätet, fritt att använda i lokal kompetensutveckling.



Kängurusidan 193
Susanne Gennow



Problemavdelningen 193