Nämnaren nr 2, 2014

Skapad: 2014-05-23. Ändrad: 2014-05-23  

Nämnaren nr 2, 2014


 

Ann Heirdsfield
Att knyta forskning till praktik – huvudräkning och taluppfattning
Denna artikel med ursprung i Australien redovisar ett projekt där en forskare, författaren, och två lärare samarbetade. De använde resultat från forskning och omsatte det till konkret klassrumspraktik med syfte att eleverna skulle utveckla huvudräkningsstrategier och en god taluppfattning.


Barbro Grevholm
Begrepp i kartor eller bubblor?
Begreppsförståelse är grundläggande för att elever ska erhålla ett gott matematikkunnande. Här beskriver författaren likheter och skillnader mellan tankekartor, begreppskartor och begreppsbubblor. Hon diskuterar också deras styrkor och svagheter samt hur de kan användas i undervisningen.


Cecilia Kilhamn
Tallinjen som ett didaktiskt redskap
För att elever ska kunna dra verklig nytta av en tallinje i sitt matematiklärande behöver de få undervisning om hur den kan användas både som en modell av talen och som ett stöd för tänkande och matematiska resonemang.


Karin Landtblom
Läget? Tja, det beror typ på vad du frågar efter
I förra numret av Nämnaren beskrev författaren några problem som elever kan ställas inför då det handlar om medelvärde och median. Här följer en fortsättning där lägesmått och spridningsmått kommer än mer i fokus.


Anders Lotsson
Miljard eller biljon?
Det svenska språket är inte alltid så entydigt, inte ens när det kommer till matematikens domäner. Vad menar vi när vi säger en biljon? Läs mer här om det och andra stora tal. Artikeln har tidigare publicerats i Språktidningen nr 8, 2013.


Berit Bergius & Lena Trygg
Uppslaget: Position – vad innebär det?
Detta Uppslag handlar om två skilda saker. Dels tar innehållet upp rumsuppfattning där position är ett betydelsefullt inslag och dels beskrivs en förändring som håller på att införas i Strävorna.


Oskar Cervin & Isak Holmquist
Matematik i musiken
Musiken från hörlurarna, bullret från gatan och rösten från rummet intill, alla är de ljud och alla kan de beskrivas matematiskt. Särskilt musik kan enkelt och tydligt formuleras med hjälp av matematik, och det finns tydliga samband mellan vad som är välljudande och inte. Här delar två gymnasieelever med sig av sitt arbete i gränslandet mellan matematik och musik.


Bengt Ulin
Galilei och musiken
I Nämnaren 2012:2 finns en artikel med rubriken Gunga med Galileo. Artikeln utgår från Galileis upptäckt att svängningstiden för en pendel är oberoende av utslagsvinkeln, om denna inte är särskilt stor. Forskning av Stillman Drake har visat att Galilei med stor sannolikhet begagnade sång när han inledde de experiment som ledde till den banbrytande formeln för likformigt accelererad rörelse. Ulin utvecklar detta i sin artikel.


Alan Schoenfeld
Summativ bedömning och formativ klassrumspraktik
I USA pågår ett arbete som kan leda fram mot en nationell kursplan. En viktig del i det arbetet är att främja en formativ klassrumspraktik. Vi kan känna igen resonemangen i de diskussioner vi för om de matematiska förmågorna.


Tommy Lucassi
En formativ dialog med elever
Att göra eleverna delaktiga i den formativa processen kan ge många positiva effekter, inte minst att de blir varse sitt eget lärande. Här beskriver en lärare sitt arbete med att låta eleverna delta i bedömningen, ett arbete som lyfter såväl elevernas som lärarens kommunikativa förmåga.


David Taub & Harald Raaijmakers
Socrative för matematiklärare – erfarenheter från användare
Socrative är ett elevresponssystem som kan bidra till att utveckla matematikundervisningen. Systemet är enkelt att använda och uppskattas av eleverna. Författarna delar med sig av sina erfarenheter och förklarar hur de använder det i klassrummet. En fördel är att man inte är beroende av ett visst verktyg utan det fungerar med såväl datorer och surfplattor som smarta mobiltelefoner.


Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
Differentialekvationer och komplexa tal med GeoGebra
Författarna som vid det här laget är väl kända för Nämnarens läsare ger här ytterligare konkreta förslag på hur GeoGebra kan användas i matematikundervisningen. Denna gång berör matematikinnehållet de senare kurserna i gymnasieskolan.


Anders Karlsson & Svetlana Yushmanova
Visuell matematik
Det finns generella problem i matematikundervisningen som tycks löpa över tid. Två gymnasielärare frågade sig vad de kunde göra och berättar här hur de försöker förbättra möjligheterna att komma tillrätta med problemen genom att kombinera erfarenheter från sin egen undervisning med IKT.


Vi har läst
Fritidshem – Matematik i aktiviteter och vardagliga situationer, Anna-Lena Lindekvist
Med matematiska förmågor som kompass, Lisen Häggblom
Innehåll i behov av särskilt stöd – erfarenheter från lesson/learningstudies i matematik, Margareta Enoksson
Developing essential understanding of statistics – grades 9–12, National Council of Teachers of Mathematics


Susanne Gennow
Kängurusidan
2014 års Kängurutävling är genomförd och vi hoppas att problemen har uppskattats av både elever och lärare. Nu återstår det roliga arbetet med att ta upp problemen i undervisningen och låta eleverna resonera om lösningsmetoder. Använd förslagen i Arbeta vidare eller egna idéer. Om det inte räcker tar vi här upp några av de problem som hade valts ut i det internationella arbetsmötet men som vi inte använde i någon av våra tävlingsklasser.


Leo Rubinstein
Problemavdelningen: Siffervågor
Att räkna med stora och små tal med lagom precision har länge varit matematikkunnande med breda tillämpningsområden. Att undersöka mycket stora heltal utan att göra avkall på precision motiverades i äldre tider med talens magiska egenskaper och med djupa sanningar dolda i talen. I Problemavdelningen finns några problem som kretsar runt tal i decimalform och som kan lösas utan användning av avancerad talteori.


Anette Jahnke
Ett läsår med Matematiklyftet – är du redo att fortsätta?
Det som bland annat upptar författaren, som är projektledare för NCM:s arbete med Matematiklyftet, är hur vi gemensamt finner former för att fortsätta utveckla undervisningen i matematik nästa år. Och nästa år. Hur får vi till ett hållbart utvecklingsarbete som även inkluderar andra områden och ämnen i skolan? Målen i Matematiklyftet är höga; att vidareutveckla undervisnings- och fortbildningskulturerna, vilket i slutändan ska ge högre måluppfyllelse. Ordet ”kultur” indikerar att det kommer att ta tid.