NOMAD 18(2), 2013

Skapad: 2013-10-15. Ändrad: 2013-10-15  

NOMAD 18(2), 2013

Att ändra arbetssätt och kultur inom den inledande aritmetikundervisningen

Dagmar Neuman

Sammanfattning

Utgående från den holistiska kunskapssyn som representerar fenomenologin och den fenomenografiska forskningsansatsen diskuterar jag i den här artikeln observationer redovisade i min nu drygt tjugosex år gamla avhandling, i boken Räknefärdighetens rötter samt i en senare studie av hur barn dividerar. Observationerna gäller dels elever som deltar i specialundervisning i matematik i grundskolan, samt elever i gymnasieskolan som anser sig lida av matematiksvårigheter, och dels skolnybörjare som ännu inte har undervisats i matematik. De visar
– att det som främst tycks förorsaka grava eller specifika matematiksvårigheter är att eleverna saknar talföreställningar samt förståelse för sambandet mellan de fyra räknesätten
– att sådana begrepp och föreställningar knappast utvecklas genom skolans tabellträning
– att många barn intuitivt börjar utveckla talföreställningar före skolstarten, samtidigt med att de formar konkreta representationer som blir till abstrakta föreställningar om tal.
Avslutningsvis ställer jag frågan: skulle den stora andel elever som nu lämnar grundskolan utan godkänt betyg i matematik möjligen kunna reduceras genom ett paradigmskifte inom den kultur som styr hur den grundläggande aritmetiken behandlas under de första skolåren?

Abstract

Setting out from the holistic view of knowledge representing pheno- menology and the phenomenographic research approach, I have in this article revisited the observations presented in my now twenty-six year old dissertation The origin of arithmetic skills, the Swedish book Räknefärdighetens rötter and a later study of how children divide. One side of the observations concerns elementary and middle school pupils who take part in special education as well as high school pupils who believe they suffer from severe math difficulties; the other concerns seven year old first year pupils without any formal education in the field of mathematics. These observations show
– that the primary cause of severe or specific math difficulties seems to be the absence of numerical representations and of the concep- tual understanding of the inverse relation between addition and subtraction
– that those concepts and representations are probably not developed through the table-training usually used at school; but
– that many children intuitively begin to use those concepts or arith- metic laws before they enter school, whilst simultaneously crea- ting numerical representations, which in due time become tools for thinking in numerical terms.
Finally, the question is posed: would a shift of paradigm within the culture now ruling the ways in which arithmetic is introduced to first year pupils possibly reduce the great number of pupils who now fail mathematics when leaving school at the end of grade nine?

Dagmar Neuman

Dagmar Neuman doktorerade vid Göteborgs universitet år 1987, avgick med pension från universitetet år 1991 och har därefter huvudsakligen ägnat sig åt fortbildning inom ämnet matematik, med inriktning mot förskollärare och lärare för de första skolåren.