Nämnaren nr 2, 2013

Skapad: 2013-05-07. Ändrad: 2015-09-22  

Nämnaren nr 2, 2013

Nämnaren nr 2, 2013

 

Barn möter matematik i leken
Anna Kärre
I artikeln ger en förskollärare exempel på hur hon och hennes kollegor använder barnens spontana lek för att uppmärksamma dem på matematik genom att ställa nyfikna och utmanande frågor. Att fånga dessa tillfällen, utan att ha planerat för dem i förväg, krävs kunnande om förskolans matematik.


Ingalunda – inte bara en ö
Anna Hedlund
På Svejserdalens förskola är de estetiska lärprocesserna centrala delar i verksamheten. Under ett helt år fick boken Tre droppar regn ge inspiration till avdelningen Kullerbyttan, där det fanns barn i åldrarna 3 till 6 år. Barnen lekte och byggde med utgångspunkt från en av bilderna i boken. De använde sina kroppar för att skaffa sig erfarenheter av rum, läge och avstånd. När de ritade och byggde fick de uppleva att vi kan betrakta något ur olika perspektiv.


Är du redo för Matematiklyftet?
Anette Jahnke
När vi njutit av en efterlängtad sommar och är redo att starta upp igen i augusti väntar Matematiklyftet för många lärare. Samtal inleds i lärargrupper med stöd av både nytt material och kunniga handledare kring matematikundervisning som skett, sker och kommer att ske. I artikeln beskrivs Matematiklyftets uppläggning och mål.


Matematiklyftet har prövats ut
Berit Bergius, Ulrica Dahlberg, Karin Wallby
I höst startar huvudomgången av den stora satsningen Matematiklyftet. Under läsåret 2012–2013 har modellen prövats av 316 lärare och 31 handledare på 33 grundskolor. Dessa har arbetat med modulerna inom området Tal och tals användning. NCM har utvecklat innehållet i provomgångens moduler och har också följt arbetet på några skolor. Erfarenheterna från utprövningen är värdefulla för utvecklingen av Matematiklyftet.


Sagt & gjort: 100-dagarsdagen
Kerstin Åkerlöf Hartog
Från första dagen på höstterminen har alla 102 ettor i Skarpnäcks skola räknat skoldagarna. Varje dag fick ett eget tal och vi har illustrerat dagens tal på flera sätt. Vi plastade in ett A4-ark med tre utskurna rektanglar för ental, tiotal och hundratal, som vi satte på tavlan. För varje dag satte vi ett streck och skrev dagens tal.


Även kvadraten är en rektangel
Åsa Brorsson
Vad innebär det att arbeta med geometriska objekt och deras egenskaper i årskurs 1–3? Hur kan vi använda det centrala innehållet i geometri för att utveckla de matematiska förmågorna som lyfts fram i Lgr11? Här berättar författaren hur hon gör för att utveckla sina elevers kunskaper i geometri.


Tystnad – ett didaktiskt verktyg i matematikundervisningen
Bengtsson, Bertilsson, Grundström, Järvstråt, Samuelsson & Björklund Boistrup
Här redovisas ett forskningsprojekt som genomförts av fyra lärare tillsammans med två forskare i matematikdidaktik. Författarna beskriver varför studien genomförts, vad som studerats och hur de arbetat. Resultatet handlar dels om vilka svar de fått på sina frågeställningar, dels om hur deltagarna har utvecklats som lärare. Avslutningsvis görs några reflektioner som författarna hoppas ska inspirera andra som vill arbeta på liknande sätt.


Skogen som klassrum
Märta Berg & Birgitta Sang
Nyfiken på att utvidga klassrummet? Följ med en utomhuspedagog till skogen. Här beskrivs ett projekt som gett lärare och fritidspedagoger möjlighet till fortbildning i hur skogen kan användas i undervisningen.


Vi har läst



Uppslaget: Tal kors och tvärs



Inför Matematikbiennalen 2014
Projektgruppen för Matematikbiennalen 2014


Alla dessa möjligheter – kombinatorik och resonemang
Karin Landtblom
I denna artikel diskuteras övningar i kombinatorik. Vilka tankegångar kan väckas vid arbete med dem och hur kan eleverna resonera? Idéer presenteras om hur observationerna i kombinatorikövningarna också kan leda till resonemang om sannolikhet. Parallellt ges även förslag på IKT-stöd med interaktiv skrivtavla och länkar till undervisningsmaterial.


En jämförelse av skolkulturer
Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
I denna artikel jämförs svenska och ryska kursplaner. Syften, förmågor och centralt innehåll diskuteras. Författarna menar att den vaga skrivningen av kursplanen i Lgr 11 inte ger lärare tillräckligt stöd för att skriva lokala arbetsplaner, något som i sin tur kan leda till otydliga mål för undervisningen och dålig kontinuitet från förskoleklass till gymnasiet.


Hitta de superrika talen
Håkan Lennerstad
Tal kan inte bara vara jämna, udda, positiva eller negativa. De kan även vara perfekta, fattiga eller rika. Vi får här gå på upptäcksfärd bland de superrika talen. Vad utmärker dessa, hur många är de och hur finner man dem?


Kängurusidan
Zarah Lellky Palmqvist, Aezam Ghaemi & Merita Selmani


Visst kan man faktorisera x^4+1
Per-Eskil Persson
Att faktorisera polynom är inte alltid helt enkelt men inte dess mindre en väsentlig del av den algebra som elever möter i slutet av högstadiet och senare på gymnasiet. Vi får här ta del av hur man med hjälp av lättillgängliga datoralgebrasystem, appar och nätresurser kan erbjuda elever vägar till förståelse och färdigheter i polynomfaktorisering.


Problemlösning som en del i matematikundervisningen
Alma Gullbrand
Problemlösning i matematikundervisningen har under de senaste decennierna varit ett aktuellt ämne. Forskare från olika delar av världen har visat att arbete med matematiska problem främjar elevernas lärande och i Sverige är problemlösning en viktig del i kursplanen för matematik. Alma Gullbrand presenterar här resultaten från sin uppsats, en studie som belönades med förra årets Göran Emanuelsson-stipendium.


Problemavdelningen
Leo Rubinstein


Att inte tvingas avsluta halvvägs för att rusa till lektion
Clas Asp
Åtta matematiklärare på Slottskolan i Borgholm har genomfört ett projekt som inleddes med en enkät om elevernas syn på matematik. Videoinspelning och besök på varandras lektioner gav perfekta underlag för pedagogiska diskussioner. De lokala arbetsplanerna har utvecklats till hjälp för att göra undervisningen mer varierande.

Se även innehållsförteckning i artikeldatabasen ...