Nämnaren nr 1, 2013

Skapad: 2013-02-27. Ändrad: 2013-05-03  

Nämnaren nr 1, 2013

Nämnaren nr 1, 2013

 

Vad finns i nr 1?

Matematik för förskolebarn – idéer och material från Norge

I Trondheim finns NCM:s norska motsvarighet, Natsjonalt senter for matematikk i opplæringen, www.matematikksenteret.no.
Här tittar vi närmare på vad som finns under webbplatsens flik Barnehage. Förutom information om ’Rammeplan for barnehagen’, motsvarigheten till vår Lpfö 98, finns mycket annat att ta del av.

Strukturerad intensivundervisning i aritmetik
Susanne Lantz & Helena Roos
I en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver författarna ett examensarbete, på speciallärarprogrammet, om strukturerad intensivundervisning där utgångspunkten var att alla elever skulle arbeta i klassrummet.

När kan elever börja räkna med kvadratrötter?
Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
När i elevernas skolgång är det lämpligt att introducera kvadratrötter? Tecknet i sig och användningen av irrationella tal kan skymma intressanta och angelägna användningsområden för kvadratrötter. I denna artikel ifrågasätts varför många lärare dröjer så länge med att introducera kvadratrötter. Vi får också förslag på hur area kan användas för att grundlägga en förståelse för begreppet.

Konkretisering av begrepp
Karin Kairavou
Denna artikel om konkretiseringar är ett resultat av en skandinavisk samverkan. Författaren har i många år varit en av de drivande på Mattelandet i Helsingfors. Artikeln har tidigare publicerats i norska Tangenten och är här bearbetad för Nämnarens läsare.

Den dolda ettan
David Taub
Den matematiska notationen och det sätt som elever förväntas skriva på är konventioner som kan ställa till problem. En sådan konvention är att inte skriva ut en etta på vissa ställen. Författaren presenterar några dolda ettor och motiverar varför dessa bör synliggöras.

Meningsfullt – även för den som hatar matte
Annica Andersson
Under ett års tid, läsåret 2008–09, följde jag två klasser på samhällsvetenskapliga programmets dåvarande Matematik A. Under denna period strävade den ansvariga matematikläraren Elin och jag med att samhällsanpassa matematikundervisningen så långt det var möjligt. Vi diskuterade matematikens roll i samhället och hur vi kunde komplettera läroboksundervisningen med projektarbeten.

Diamantdiagnoser för hela grundskolan
Marie Fredriksson & Madeleine Löwing
Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs 9. Författarna har också gjort mindre justeringar och bytt namn på några diagnoser i det tidigare materialet. En positiv nyhet är att hela materialet kommer att vara klickbart och därmed enklare att använda.

Uppslaget: Hur rund är en kvadrat?
Håkan Lennerstad

Sagt & gjort: Sannolikhet från början
Pirjo Repo
I början av oktober, när eleverna gick i årskurs 1, började vi prata om ifall det var sannolikt, troligt, att det skulle snöa just den dagen. Det var bara en elev som trodde det. Vi funderade på om vi hade fått andra svar om vi ställt samma
fråga i början av december – och det trodde alla. Att det skulle regna krokodiler tyckte däremot alla var väldigt osannolikt. Ordet ’sannolikt’ var inte bekant för eleverna och jag använde det parallellt med orden ’troligt’ och ’möjligt’.

Statistisk signifikans och Armageddon
Olle Häggström
När någon påstår att en utsaga är statistiskt säker finns ofta skäl att tänka kritiskt. Vi får här följa med författaren på en bildningsresa om sannolikheter och statistisk signifikans från den enklaste slantsinglingen ända till det bittra slutet för mänskligheten, domedagen.

Sagt & gjort: D som i diameter
Teresia Brzokoupil
Ibland kommer man som lärare på ett bra knep för att förklara något som gör att eleverna förhoppningsvis minns eller förstår något bättre. Jag tror att de flesta av oss som undervisar helst inte använder ”genvägar” utan vill att eleverna ska förstå och kunna använda kunskapen, men det här är ett knep för att skilja termer åt som annars kan vara svåra för många elever att hålla isär och förstå härledningen till.

Alla elever har rätt till ledning och stimulans
Eva-Stina Källgården & Krister Larsson
Det är spännande när en nyskriven text kan sätta fart på tankar om ett projekt som var aktuellt för flera decennier sedan. Det är precis vad som beskrivs i denna artikel. Författarna började bland annat resonera om vad som hade hänt med alternativkursproblemet sedan de engagerade sig i frågan under 1980-talet.

Sagt & gjort: Tre medelvärden som trio
Bengt Ulin
Nämnaren har i två artiklar av Pesach Laksman, i nr 2011:4 och senast i 2012:4, givit utrymme åt tre medelvärden, det aritmetiska, det geometriska och det harmoniska. Jag vill här ge ett delvis musikaliskt komplement till dessa artiklar
och medelvärden.

Strövtåg: Dosimong-promenaden
Sten Rydh
När jag promenerar till Mattesmedjan längs den vackra sjön Lelången brukar jag ofta tänka på matematiska problem. En dag kom jag att tänka på hur det skulle kännas för våra lärare om de, precis som eleverna, måste lära sig taluppfattning
och räkning alldeles från början. Vore det inte nyttigt att uppleva vilka problem en nybörjare har?

Vi har läst

Kängurusidan
Susanne Gennow & Karin Wallby

Problemavdelningen
Göran Emanuelsson

Pedagogiska caféer på Tjörn
Ann-Sofie Johansson & Hanna Johansson
Två lärare i Tjörns kommun har arbetat med att med hjälp av laborativt material minska sitt läroboksberoende. Ett inslag i lärarnas stöd till sina kollegor är dialogcaféer där man med jämna mellanrum diskuterar matematikdidaktiska frågor och provar laborativt material tillsammans.

Se även innehållsförteckning i artikeldatabasen ...