Nämnaren nr 2, 2012

Skapad: 2012-04-11. Ändrad: 2012-04-19  

Nämnaren nr 2, 2012

Nämnaren nr 2, 2012

 

Vad finns i nr 2?

Bengt Johansson professor i matematikämnets didaktik
Göran Emanuelsson & Lars Mouwitz
NCM:s föreståndare har utsetts till Göteborgs universitets förste professor i matematikämnets didaktik.

Matematikbiennalen 2012
Den 26–27 januari genomfördes den 17:e matematikbiennalen. Umeå universitet var, första gången i biennalens historia, värd för arrangemanget ...

Information från NCM – Mäta i förskolans läroplan
Elisabet Doverborg
Syftet med matematikarbetet i förskolan är att genom lust och glädje engagera barn
i grundläggande aktiviteter om exempelvis tal, geometri och mätning. I vår informationsserie om förtydligandet av förskolans läroplan kommer vi här att lyfta fram mätning ...

Hedda mäter
Ola Helenius
Barn lär sig mäta när de deltar i sammanhang där mätning har en central roll. Att mäta växter som växer är fängslande. I artikeln möter vi Hedda som tar hjälp av vinkelhake, linjal, tumstock och kartongark när hon ska mäta sina växter och dokumentera tillväxten.

Begreppsbubblor
Karin Andrén & Matilda Östman
Författarna har arbetat med en serie bilder som kallas begreppsbubblor och funnit att en genomtänkt undervisning med dessa kan synliggöra vanliga missförstånd. Eleverna pratar matematik och de stimuleras till diskussion, argumentation och laboration. Undervisningen är lärarledd och alla elever ges möjlighet att utveckla sina förmågor.

Meningsfull matematik genom verkliga problem
Bertram Stenlund Fridell & Martin Snickars
En alltför läroboksstyrd undervisning och elever som ifrågasatte nyttan med den matematik som de jobbade med på lektionerna, gjorde att författarna ville utveckla ett alternativt arbetssätt. Effekterna av att presentera problem i korta filmer blev större än vad de hade förväntat sig.

Lika och olika långa sträckor på geobrädet
Pesach Laksman
Geobrädet ger möjligheter att arbeta med tal, såväl heltal som irrationella tal. Man kan visa att sträckor mellan punkter kan vara lika eller olika långa med hjälp av Pythagoras sats. Här ges förslag på hur man kan arbeta med sträckor och även med en elevs upptäckt.

Vad varje matematiklärare borde kunna – Geogebra för nybörjare
Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
Här ges i tre enkla och tydliga steg en handledning för de lärare som vill börja använda Geogebra i sin undervisning. Exemplen är från gymnasiet men artikeln kan läsas av alla lärare som undervisar i matematik.

Blomstrande matematik med digitala imitationer
Juan Parera-Lopez & Tâm Vũ
Digitala verktyg kan i gymnasiets högre kurser öppna möjligheter för ett kreativt arbete med trigonometriska funktioner. Här får vi exempel på hur växter kan modelleras i polära koordinatsystem.

Ett mentorprojekt för gymnasieelever i Luleå
B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wall
Hur får vi fler gymnasieelever intresserade av att börja läsa matematik vid universitetet? Den frågan har många matematiklärare länge grubblat över. Vid Luleå tekniska universitet, LTU, stannade inte frågan vid grubblande utan konkreta planer sattes i verket genom ett mentorprojekt som påbörjades 2009. En fullständig rapport finns att hämta på Nämnaren på nätet.

Uppslaget: Algebra-sudoku
Per Berggren
För många elever i grundskolan är algebra ett förvirrande avsnitt i matematikundervisningen. Genom läroböckerna ställs de snabbt inför uppgifter som handlar om att skriva uttryck eller att förenkla uttryck, formuleraekvationer till problem och lösa ekvationer av typen 3x + 4 = 2x – 2. Detta ger få ledtrådar till vad algebra är. Det vore önskvärt om eleverna fick närma sig algebra mer strukturerat.

Gunga med Galileo – matematik för hela kroppen
Ann-Marie Pendrill
På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp av tidsmätningar kan man få förståelse för gungans pendelrörelse och även en matematisk modell. Innehållet presenterades på Matematikbiennalen i Umeå.

Länkstenen
Calle Flognman
Genom att använda marksten kan elever få lösa verkliga matematikproblem som de tidigare inte har mött. Detta undersökande arbetssätt kan väcka elevernas engagemang och ger även läraren möjlighet att ställa sig frågan Vilka förmågor kommer till uttryck när de redovisar sitt arbete?

Praxisnära forsknings- och utvecklingsarbete
Attila Szabo & Sanna Wettergren
Stockholms stad erbjöd från januari 2010 till december 2011 sina lärare att arbeta med praxisnära utvecklingsarbete. En uttalad strävan var att ta tillvara lärarnas professionalitet för att utveckla undervisningen. Tillsammans med tolv forskare och forskarstuderande från Stockholms universitet arbetade 37 lärare, varav 12 matematiklärare, i ett antal nätverk kring ämnesdidaktiska utvecklingsfrågor.

Har introduktionsordningen någon betydelse?
G. Axelsson, K. Hedberg, J. Svahlin & U. Westfelt
Går det att förebygga svårigheter med att förstå geometri om begrepp införs i en annan ordning än den som är vanligt förekommande? Det ville artikelförfattarna undersöka genom undervisningen i sin förskoleklass.

Språkets betydelse för invandrarelever – är det språket eller matematiken?
M. Akgün, S. Hersen, D. Petrovic & E. Yousef
Varför har svenska grundskoleelever med utländsk bakgrund sämre resultat i matematik än infödda? Denna fråga blev utgångspunkt för den undersökning som fyra matematik- och modersmålslärare har gjort med elever i årskurs 8 och 9.

Undervisningen har betydelse – elevers kunskaper om algebraiska uttryck
M. Däcker, F. Hollsten, E. Kaminski & L. Rådvall
Inom ramen för Stockholmsprojektet har fyra lärare på högstadiet och gymnasiet undersökt hur elever hanterar algebraiska uttryck och hur dessa färdigheter utvecklas av undervisningen.

Vi har läst

Kängurusidan
Torsdagen 15 mars deltog alla elever på friskolan Metis i Skara i Kängurutävlingen. Nämnaren besökte tre klasser.

Problemavdelningen
Göran Emanuelsson
Problemen här handlar om att bli vän med talen. Uppmuntra eleverna att resonera med varandra kring olika lösningar och att diskutera hur de tänker. Ofta är det bra att lösa liknande problem där talstorlekarna ökas eller minskas för att ge rätt utmaningar beroende på elevernas kunskaper eller för att testa och lära sig en framgångsrik strategi.

Matematiksatsningen 2009 –2011: Information från Skolverket
Anders Palm
Mot bakgrund av TIMSS-resultaten 2007 och Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU 03) tog regeringen initiativ till ett skolutvecklingsprojekt, Matematiksatsningen, där kommuner och fristående skolor gavs möjlighet att ansöka om bidrag för att förstärka sitt utvecklingsarbete kring en förbättrad matematikundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer.

Bra öppna frågor engagerar
Lotta Hovne & Anki Gomér Jonasson
Öppna frågor ger alla elever möjlighet att utveckla förmågor som att resonera och lösa problem. Eleverna kan i de öppna frågeställningarna även visa vilka kunskaper de redan har erövrat.

Matematikutmaningen – en satsning på duktiga och intresserade elever i åk 9
Ann-Sofie Solman & Tina Åkegårdh
Skaras matematikutvecklare berättar om ett påbörjat projekt som senare fick medel till en fortsättning från Matematiksatsningen.

Se även innehållsförteckning i artikeldatabasen ...