Kapla-matematik

Skapad: 2012-01-12. Ändrad: 2012-01-13  

Kapla-matematik

Kapla-matematik på avdelningen Skogsbarnet, förskolan Morkullan i Ängelholm. Vi använder matematik för att lösa vardagsproblem – eller snarare för att se möjligheter.


Våren 2011 ”12 pojkar och 13 flickor" ...

Matematikprojekt
På Skogsbarnet finns våren 2011 25 barn i åldrarna 4–5 år. Vi har under drygt ett år haft ett matematikprojekt och arbetat med former, begrepp, antal och mängd. Vi har mätt längder och volym, jämfört storlek, byggt och konstruerat, undersökt och skapat mönster. I många sammanhang har vi upptäckt och utforskat matematik både utomhus och inomhus.

När vi ska äta lunch på avdelningen får barnen välja var de vill sitta. För att skapa lite ordning och för att ge alla samma chans att välja plats tog vi matematiken till hjälp. Vi har arbetat med kaplastavar som stöd för att kunna hitta strategier och se möjligheter att dela upp antalet barn vid matborden. Barnen fick i uppgift att dela gruppen så att det blev ”lagom många barn vid varje bord”. I följande exempel visar vi några av barnens lösningar.

En visuell bild av tals helheter och delar
Barnen har många erfarenheter av talet fem, fem år, fem tår på varje fot, fem fingrar är detsamma som en hand, ”fem myror är fler än fyra elefanter osv. När man är fem år är man ”stor” vilket har ett särskilt symbolvärde för barnen. De flesta barn vet i 4-5-årsåldern att två händer med fem fingrar på varje hand tillsammans är tio fingrar. För att skapa en annan bild eller representation av talet 10 lägger vi kaplastavarna bredvid varandra. Vi kommer överens med barnen om att en kaplastav motsvarar talet ett. Vi visar och jämför antalet tio med våra händer.

Hur många barn är det på Skogsbarnet idag?
I samlingen räknar vi hur många barn som närvarande. Idag är det 18 barn. Vi lägger lika många stavar. För att lättare uppfatta hur många 18 är grupperar vi stavarna i femgrupper , fem och fem och fem och så en rad med tre stavar. Precis så många barn är vi.

Det här är första gången vi använder kaplastavar för att visa hur många som ska sitta vid varje bord. En vuxen är sjuk och vi behöver därför ett bord där några barn kan sitta själva. Tillsammans med barnen kommer vi på en lösning: Två bord med sju barn vid varje och fyra barn vid ett bord. Alla barn får välja en plats där de vill sitta.

Barnen räknar, delar upp tal och bestämmer vem som först får välja plats.
Vår representation med Kaplastavar uppskattas av barnen. De vill räkna hur många barn som ska äta lunch och tar åter hjälp av Kaplastavarna. En i taget får ansvara för lunchmatematiken. De tre borden får representeras av en rektangelformad stav och två cirkelformer. Barnen är intresserade och räknar högt tillsammans med den som sköter dagens delning. De använder oftast strategin att gruppera i rader med fem i varje rad. Ibland prövar de andra sätt att dela upp tal.

Ibland stämmer inte barnens lösningsförslag men vi låter dem upptäcka det själva. För det mesta ser något barn det och säger att vi behöver räkna igen eller hitta på någon annan lösning. Inte en enda gång säger någon att det är fel, de respekterar varandras sätt att lösa problemet. Vi vuxna pratar inte om fel, vi ska ju hitta en lösning som fungerar utifrån dagens antal barn och vuxna vid borden. Om barnen inte ser när det inte kommer att fungera så väntar vi tills de upptäcker det, oftast när de sätter sig vid borden. Om de inte löser problemet själva så hjälper vi till.

Den som har skött dagens räknande får säga vem som får gå och välja plats först och i tur och ordning får barnen gå och sätta sig vid något av borden. Barnen håller noga koll så att det blir rätt antal vid varje bord, det ska stämma med Kaplastavarna!

Astrid räknar barnen idag och undersöker hur många som ska sitta vid varje bord
Idag är det 20 barn närvarande. Det blir fyra rader med fem i varje rad. Cirklarna och rektangeln representerar våra tre matbord.

Astrid börjar med att lägga sex Kaplastavar vid ett bord.

Så småningom kommer hon fram till att det ska vara 2 bord med 7 barn vid varje och ett bord med 6 barn.

Idag är det bara 11 barn närvarande. Leo som är yngst i gruppen (3 år och4 månader) undersöker hur barnen kan grupperas vid två bord. Han lägger först en rad med 4 stavar och en rad med sju. När han sedan fördelar stavarna runt ”borden” grupperar han om dem och placerar 6 stavar vid det ena bordet och 5 vid det andra.

– En, två, tre, fyra, fem, sex, Leo räknar och pekar och säger ett räkneord för varje stav som han pekar på. Sen säger Leo i tur och ordning när vi ska gå och ta varsin plats. Han skrattar och säger att det är Rositas (pedagog) tur att gå och sätta sig vid ett bord.

Hur många barn är lediga eller sjuka idag?
Linus vet att det vid tillfället totalt finns 21 barn på avdelningen. Han lägger fyra rader med fem stavar i varje rad plus ytterligare en.

Han kontrollräknar på vår närvarotavla och kommer fram till att det bara är 10 barn här idag.

Han plockar bort antalet stavar över 10 och lägger dem i en hög. Sedan räknar hur många barn som är frånvarande. Det är 11 barn.

Alma skriver siffror till sin lösning
En dag när det var lite ont om tid före lunchen använde vi vuxna ytterligare en representation. Vi lade antalet Kaplastavar direkt på bordet och skrev en lapp med siffran som visade antalet. Barnen tyckte det var spännande och när Alma någon dag senare skulle presentera sin lösning skrev hon själv siffror som hon placerade på borden.

Sammanfattning och reflektion
Vi har många gånger tidigare förundrats över barns förmåga att räkna och lösa problem och på Matematikbienetten, i mars 2011 på Malmö Högskola, fick vi av Lena Andersson lära oss att barn lär sig alla fyra räknesätten samtidigt. Det blev en aha-upplevelse och vi bestämde oss för att prova i vilka situationer vi kunde se det.

När vi använde Kaplastavar inför lunchen uppfattade vi att barnen nog redan från början delade upp antalet i mindre mängder. Barnen flyttade varje hel mängd till ett ”bord” i taget. De lade inte någon gång bara en stav i taget.

Metoden med rader om 5 i varje har säkert underlättat för barnen att undersöka och upptäcka tals helhet och delar. Matematikarbetet under året har haft betydelse för utvecklingen av barnens förståelse för tal och räkning och hur vi kan representera tal. Vi har sett att barnen verkligen laborerar med alla fyra räknesätten, även om de egentligen inte är medvetna om det ännu. De har tagit vara på de förslag vi vuxna har visat men också skapat egna.

Ibland har vi inte hängt med i svängarna när barnen räknat. På något sätt så har de alltid kommit fram till en fungerande lösning även om vi ibland fått gå tillbaka till representationerna med kaplastavar för att reflektera och korrigera.

Barnen har visat nya vägar och utvecklat vår lunchmatematik. Vi har säkert missat en hel del men är glada över att vi har fått ta del av barnens tankar och strategier när de visat att de kan räkna med alla fyra räknesätten.

Rosita Magnusson, Pia Jönsson, Gunilla Berglund och Bodil Påhlsson, Morkullans förskola