Dyskalkyli

Skapad: 2010-11-23. Ändrad: 2010-11-26  

Dyskalkyli

Svar på inlägget från Fredrik Westman:

Hej Eva-Stina!

Dyskalkyli är en obegriplig stämpel på en elev, och vissa logopeders och psykologers verksamhet och frågeformulär har märkligt hög status. Men jag tror att det finns mycket gott för matematikubildning att hämta från psykologin. Borde inte de, vem det nu är, som ansvarar för inriktningen och styrdokumenten i matematik och matematikdidaktik lyssna på vissa delar av det som psykologer talar om, t ex minnesforskning. Hur kan man t ex i stor sett stillatigande låta läromedelsförlagen härja fritt med skriftlig huvudräkning, trots att det enligt mitt sätt att se går stick i stäv med hur vårt minne fungerar. I debattartikeln som finns på http://ncm.gu.se/node/4922 har jag försökt förklara vad jag menar. Jag har efter det att jag skrev artikeln varit i kontakt med en minnesforskare, och blivit ännu mer övertygad i min åsikt. De svar jag fått visar att det inte verkar finnas vetenskapliga belägg för metoden, utan vågen av skriftlig huvudräkning kan nog snarare ses som ett läromedelsburet och via en mängd personers övertygelser förmedlat fenomen.
Jag tycker att det borde skapas en kraftfull offentlig debatt omkring detta för att få en mera balanserad användning av metoden. För elever med stor kapacitet i arbetsminnet fungerar det säkert bra, men för alla övriga...
Tänk om man fick DN att ställa sig på elevernas och föräldrarnas sida och börjar gräva i detta? Det är mycket pengar och prestige investerade i läromedel, och det är ett stort etablissemang som ska "övertygas", och mitt lilla pipande är det ingen som bryr sig om, men om DN talar, då är jag övertygad att den nödvändiga debatten drar igång.

Många s k "dyskalkylielever" skulle då kanske övergå till "kalkylielever".

Hälsningar
Fredrik Westman


Inlägg från Eva-Stina Källgården:

Nu verkar det var på modet i vissa logopeders och psykologers verksamhet att använda test för att bedöma om en elev har s.k. dyskalkyli.

Nu vill jag att vi, som är matematikutbildade, får ett ord med i laget och får möjlighet att analysera dessa tester. För ett tiotal år sedan ”tittade” jag på frågeställningarna, som Björn Adler hade i sitt test. Ett mycket dyrt test. Det jag då kunde se var att det var många frågor som dels inte berörde elevens svårigheter i att räkna utan frågorna handlade mer om svårigheter att läsa och skriva tecken dels att förstå vad som menades i frågan.

Här kommer några exempel från nämnda test, där texten skall läsas av t.ex. specialpedagogen, som genomför och utvärderar testet:

-Skriv! Jag säger: ”Jag skall nu säga olika siffror som Du sedan skall skriva ner på ett vitt papper. Jag säger en siffra i taget…

-Läs siffror! Jag säger: ”Du ska nu läsa siffror som är skrivna på ett papper. Läs siffrorna en och en i lugn takt.”

-Kopiera siffror! Jag säger: ”Längst ner på detta papper har du några siffror. Du skall skriva likadana siffror rakt under varje siffra!”

-Vilken siffra är störst? Jag säger: Högst upp på detta papper ser du siffror som är skrivna två och två med ett streck emellan. Rita en ring runt den av siffrorna som är störst av dessa två?”

Vad har dessa två uppgifter för koppling till räkning? Det handlar i stället om hur elever skall läsa och skriva tecken. Inte symboler för tal!!

Jag fortsätter att citera från testet inom ett annat område:

-Vilken linje är längst? Jag säger: Längst ner på pappret ser Du två linjer. Sätt ett kryss på den linje som är längst!”
Här har författaren inte kunskap om att en linje är oändligt lång. Han menar förmodligen längden av två sträckor. Jag fortsätter med en annan geometriuppgift:

-Kopiera geometriska figurer! Jag säger: Du ska rita av dessa figurer så noga Du kan. Rita dina figurer under respektive figur. Gör din figur så lik som möjligt”. Tony fick ett papper med 6 geometriska figurer.

Hoppas med dessa exempel att fler matematiklärare hjälper till med att stoppa bluffen ”dyskalkyli”, som enligt min mening har skapats på elevernas bekostnad för att några personer skall tjäna så mycket pengar som möjligt på kortast möjliga tid utan att ha kunskaper vare sig i matematikämnet eller didaktik inom området.

Att stämpla elever med ett begrepp som ordet ”dyskalyli” är för mig, som matematik- och fysiklärare, en omöjlighet. Ordet ”dysfysik” finns inte heller för mig inte heller ”dyspedagogik”.

Skolverket eller NCM borde granska dessa test, som eleverna utsätts för, när de fått svårigheter i matematiklärande i den undervisning, som de utsatts för..

Eva-Stina Källgården
Högmoravägen 48
13836 Älta
Lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik
eva-stina@eskallgarden.se


Bäste läsare!
Vi tar gärna emot fler insändare!
Svara på inlägget...

Innehåll: UD