Nämnaren nr 2, 2010

Skapad: 2010-04-19. Ändrad: 2010-11-08  

Nämnaren nr 2, 2010

Nämnaren nr 2, 2010

Info i nr 2

Extramaterial kopplat till numret

Omslagsbilden: Blockering

Länkar ...
... i nr 2

Rättelse
I artikeln "10 sätt att göra bråk levande" har det smugits in ett fel. På sid 41, åttonde raden, jämförs bråken 3/8 och 5/8, det ska i stället vara 3/7 och 5/8.

 Vad finns i nr 2?

Hur gick det?
Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009

Astrid Pettersson & Anette Skytt
Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella ämnesprov i matematik och svenska för årskurs 3. E ftersom det var första gången var det en utprövningsomgång. Denna artikel bygger på en sammanställning av resultaten från provet som finns på Skolverkets och PRIM-gruppens hemsidor. Ä mnesprovet i matematik beskrevs i Nämnaren 2009 (2).

Utvärderingar av satsningen på matematikutvecklare
Anders Palm & Elisabeth Rystedt
Satsningen på kommunala matematikutvecklare har pågått i snart 3,5 år. Vad har hänt?

Utmaningen
Carina Holm
I gymnasiets yrkesprogram kan matematiken integreras i yrkesämnena. Läs om ett lyckat arbete med byggelever, ett arbete som tilldelades Nämnarens stipendium för bästa idéutställning på matematikbiennalen 2010.

Så arbetar vi på Freinetskolan Mimer
Ann S Pihlgren & Elisabeth Wanselius
Kungl. vetenskapsakademin delade i år ut Ingvar Lindkvistpriset i klassen matematik till en av författarna. Här får vi ta del av lektioner och det utvecklingsarbete som lett fram till dem.

Subtrahera utan att kunna addera
Ulf Persson
Kan man verkligen subtrahera något som inte låter sig adderas? I denna betraktelse får vi fundera på vad vi egentligen gör när vi beräknar tidsintervall. Vi får också fundera på betydelsen av olika konventioner som vi har för datering. Varför har vår tionde månad oktober ett namn som tyder på att det är den åttonde och varför det just är februari som har 28 dagar?

Fram och tillbaka och tvärsom
Pesach Laksman
Det förekommer ibland ”onödiga” beräkningar och här följer några exempel på detta. Diskutera lösningarna på problemen. Finns det alternativ? Kan två räkneoperationer ta ut varandra? Får man förkorta?

Ta med bilen till klassrummet
Marianne Rönnbom
Artikelförfattaren berättar hur studiet av bilars registreringsnummer under barndomen senare ger uppslag för innehåll i matematikundervisningen. Många av de förslag på framgångsfaktorer som skrevs fram i rapporten Lusten att lära sammanfaller med det beskrivna arbetssättet.

Uppslaget: På parkeringsplatsen

Vindens dag
Danmarks matematiklärarförening beslutade efter klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 att försöka bidra till skolornas deltagande i debatten om jordens klimat och samhällets energiförsörjning. För detta ändamål tog man fram undervisningsmaterialet och evenemanget Vindens dag.

Tio sätt att göra bråk levande
Doug M Clarke, Anne Roche & Annie Mitchell
I denna artikel presenteras några förslag på hur vi kan arbeta med bråk så att det inte bara handlar om att utföra beräkningar utan också leder till djupare förståelse för rationella tal.

Skilda lösningar på ett självdifferentierande problem
Niclas Larson
En självdifferentierande uppgift kan angripas på olika sätt, den differentierar arbetet. Utgående från rika problem får vi här se hur en sådan uppgift lösts av elever och att de i sina lösningar visar olika kunskapsnivåer.

Procesorienteret opgaveløsning i matematik
Annette Lilholt & Karsten Enggaard
Att kunna kommunicera med och om matematik är både ett mål med matematikundervisningen och ett sätt att arbeta matematiskt för att utveckla sitt matematikkunnande. Ett processorienterat arbetssätt passar bra för detta. I denna danska artikel behandlas några aspekter av sådant arbete. En kortare sammanfattning på svenska finns.

Matematik och vuxna – rapport från en konferens
Lars Gustafsson
I november 2009 anordnade Vuxenutbildning i samverkan (ViS), NCM och Åsö vuxengymnasium en konferens med rubriken Problemlösning och vuxnas matematiklärande. Vi får här ett kort referat från konferensen med en avslutande reflektion över dagsläget för matematikutbildning för vuxna.

Ta till en tabell
Kerstin Hagland
Tabeller används traditionellt som stöd för minnet, men de kan även utgöra ett bra verktyg vid problemlösning. Med hjälp av en tabell kan man systematiskt undersöka givna uppgifter, hitta matematiska mönster och därmed förenklingar och generaliseringar. Här presenteras några exempel på detta. Fler liknande problem återfinns på Nämnaren på nätet.

Vi har läst

Kängurusidan

Problemavdelningen

Se innehållsförteckning i artikeldatabasen ...