Nämnarenartiklar – förskola

Skapad: 2009-12-17. Ändrad: 2016-09-23  

Nämnarenartiklar – förskola

Här har vi listat artiklar om matematik i förskolan. Först har en serie artiklar med information om den förtydligade läroplanen samlats. Därefter följer artiklar i kronologisk ordning med de senaste längst upp. Nämnarens artiklarna publiceras i fulltext efter ett år och kan då fritt laddas ner. Nyare artiklar kan endast läsas i pappersform.
De kan själv söka vidare i Nämnarens artikeldatabas >>
Prenumeration >>

Information från NCM
Förtydligande av förskolans läroplan
Elisabet Doverborg, Görel Sterner & Ola Helenius 2010:3, s 26–27
I förskolans läroplan som kom 1998 bildar omvårdnad, fostran och lärande en helhet och verksamheten i förskolan ska främja barns utveckling, kreativitet och lärande. Lek och skapande ska vara en självklar utgångspunkt för förskolans verksamhet. Ett syfte med den förnyade läroplanen är att förskolan ska bli mer lärorik. Bakgrunden är regeringens uppfattning att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats i tillräckligt hög grad.

Tid och förändring i förskolans läroplan
Anette Janke & Görel Sterner 2010:4, s 6–7
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. I vår serie med information om den förtydligade läroplanen har vi i det här numret valt att lyfta fram arbete med tid och förändring.

Antal, ordning och talbegrepp i förskolans läroplan
Elisabet Doverborg 2011:1, s 36–37
I vår serie med information om den förtydligade läroplanen för förskolan har vi i det här numret valt att lyfta fram arbete med antal, ordning och talbegrepp.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Lokalisera i förskolans läroplan
Görel Sterner 2011:4, s 3
En grundläggande idé som varit central för människans överlevnad är att kunna orientera sig. Vi orienterar oss i omgivningen i förhållande till vår egen kropp och till olika objekt, på land, till havs och i luften och i det lilla rummet i hemmet eller i förskolan. Det handlar om en slags rumsuppfattning i stort och i smått. Denna är grundläggande för att vi ska utveckla förståelse för perspektiv, vinklar, skala och objekt i olika dimensioner. Rumsuppfattning och spatiala resonemang är starkt integrerade med de matematiska områdena geometri och mätning. Geometri betyder ju jordmätning.

Mäta i förskolans läroplan
Elisabet Doverborg 2012:2, s 7–8
Syftet med matematikarbetet i förskolan är att genom lust och glädje engagera barn i grundläggande aktiviteter om exempelvis tal, geometri och mätning. I Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan presenteras sex historiskt och kulturellt grundade aktiviteter, vilka utgör olika sätt att konkret närma sig läroplanens mål. En av dessa aktiviteter är att mäta.

Leken i förskolans läroplan
Ola Helenius 2012:4, s 5–6
Lek är ett av de mest fundamentala begreppen i förskolans läroplan. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan, heter det bland annat. Det betyder givetvis att de av förskolans mål som handlar om matematiken också måste ses ur ett perspektiv där lek och lärande går hand i hand.



Broar på Hästhovens förskola
Nämnarens redaktion 2014:4, s 34–36
På Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik, språk och tänkande hand i hand. Nämnarens redaktion uppmärksammades på detta arbete. Vi blev nyfikna och ville veta mer. Under ett besök på förskolan berättade lärarna om sitt arbete med att utveckla barnens resonemangsförmåga och tänkande. Barn behöver tillgång till flera representationer för att kunna testa och uttrycka sina tankar och idéer. Med stöd av laborativt material, bilder av olika slag, diagram mm får barnen tillsammans med lärare och kamrater pröva hur matematiska begrepp och samband kan uttryckas och förstås på olika sätt.


Blöjbytets möjligheter
Jenny Henriksson 2014:1, s 34–36
Vad ryms för matematik i dialogen mellan förskolebarn och pedagog under ett blöjbyte? Här för vi ta del av en undersökning av de små barnens matematik.


Föräldrars betydelse för förskolebarns matematiklärande
Elisabeth Doverborg 2013:3, s 3–6
Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. I sin lek strävar de efter att upptäcka och förstå sin omvärld. För att ge föräldrar idéer och uppslag om hur de kan stödja och utmana sina barn att upptäcka den matematik som finns i deras vardag har broschyrerna "Barn och matematik" arbetats fram.


Barn möter matematik i leken
Anna Kärre 2013:2, s 3–5
I artikeln ger en förskollärare exempel på hur hon och hennes kollegor använder barnens spontana lek för att uppmärksamma dem på matematik genom att ställa nyfikna och utmanande frågor. Att fånga dessa tillfällen, utan att ha planerat dem i förväg, kräver kunnande om förskolans matematik.


Ingalunda – inte bara en ö
Anna Hedlund 2013:2, s 6–10
På Svejserdalens förskola är de estetiska lärprocesserna centrala delar i verksamheten. Under ett helt år fick boken "Tre droppar regn" ge inspiration till avdelningen Kullerbyttan, där det fanns barn i åldrarna 3 till 6 år. Barnen lekte och byggde med utgångspunkt från en av bilderna i boken. De använde sina kroppar för att skaffa sig erfarenheter av rum, läge och avstånd. När de ritade och byggde fick de uppleva att vi kan betrakta något ur olika perspektiv.


Matematik för förskolebarn – idéer och material från Norge
2013:1, s 3–5
I Trondheim finns NCM:s norska motsvarighet, Nasjonalt senter for matematikk i opplæringen. Här tittar vi närmare på vad som finns under webbplatsens flik "Barnehage". Förutom information om Rammeplan for barnehagen, motsvarigheten till vår Lpfö98, finns mycket annat att ta del av. Det finns häften som är direkt riktade mot barngrupper i förskolan och som kan laddas ner i sin helhet. Det presenteras också material som tar upp utomhusmatematik, vilket innehåll en matteklubb för 5-åringar kan ha, en översikt med tio appar som provats i en barngrupp med tillhörande kvalitetssäkringsschema och hur barnlitteratur kan användas i barns matematiklärande.


Matematikkarusell och matematikverkstad
Anna-Karin Frelin & Camilla Proos 2012:4, s 7–9
På matematikbiennalen i Umeå 2012 fick två lärare från Lövsta förskola i Östersund stipendium för som idéutställning "Matematikverkstad i förskolan". Juryns motivering löd: "Utställningen tar upp ett område som är särskilt aktuellt och visar en i läroplanen förankrad matematikkarusell som kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i matematikinlärningen."


Hedda mäter
Ola Helenius 2012:2, s 9–12
Barn lär sig mäta när de deltar i sammanhang där mätning har en central roll. Att mäta växter som växer är fascinerande. I artikeln möter vi Hedda som tar hjälp av vinkelhake, linjal, tumstock och kartongark när hon ska mäta sina växter och dokumentera tillväxten.


Med kartor från det lilla rummet till den stora världen
Anette Brown 2011:4, s 4–9
Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning och sin förmåga att orientera sig inomhus och i den närmaste omgivningen. Arbetet genomfördes med en grupp med sju 4 - 5-åringar. Med hjälp av olika kartor fick de upptäcka och utforska sin närmiljö och reflektera över avstånd mellan olika platser och objekt. Arbetet innebar också att barnen fick erfarenheter av två- och tredimensionella perspektiv.


Ma A på förskolan
Linda Jarlskog 2011:3, s 46–50
Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem. Här berättar en gymnasielärare hur hon låter sina elever prova matematikaktiviteter tillsammans med barn under sin praktik i förskolan.


Antalet barn vid varje bord
Gunilla Thorén 2011:1, s 40–43
Genom att använda en daglig rutinsituation som att duka till lunch har vi i förskolan en möjlighet att utveckla och utmana barns matematiska tänkande och lärande. Gunilla Thorén har i sitt fördjupningsarbete fokuserat på barns förståelse för antal och som ett exempel ska vi följa två flickor i femårsgruppen, Therese och Rinesa, när de hjälper till att duka. När Therese och Rinesa tillsammans med läraren tog reda på hur många de skulle duka till fick de tillfälle att diskutera och sätta ord på sina tankar.


Antalet prickar på en tärning
Anna Hedlund 2011:1, s 38–39
På avdelningen Kullerbyttan är barnen mellan tre och sex år. De arbetar med sagan som utgångspunkt för barns lärande och använder handdockan som ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel. I år har de arbetat med Herr Pinnemans äventyr av Julia Donaldsson. Sagan, leken och handdockan blir den röda tråden som ger gemensamma upplevelser att arbeta vidare utifrån. I det här arbetet spelar handdockan Saga en viktig roll, tillsammans med en tärning.


Snart, om en minut, nästa år
Camilla Åslund 2010:4, s 8–11
Vad betyder tid för barn i förskoleåldern? Hur kan vi vidga och utveckla barns förståelse av olika tidsbegrepp? Här beskrivs hur de dagliga samlingarna kring ett konkret årshjul kompletteras med lockande uppdrag från Pippi Långstrump i ett längre temaarbete kring tid.


Den är rund runt hela – konstruera och förklara med Pinneman
Monica Kable 2010:3, s 28–33
Tillsammans med barn i åldrarna 5–6 år på avdelningen Guldgruvan har Monica Kable arbetat med sagan Herr Pinnemans äventyr och former som cirkel, rektangel, kvadrat, triangel cylinder, klot och kon. Handdockan Herr Pinneman har en magisk påse med föremål som har geometriska former som han undan för undan presenterar för barnen. Herr Pinneman gav barnen små uppdrag och problem att lösa. De fick undersöka, jämföra, beskriva och resonera om formers egenskaper. Vad är lika? Vad skiljer formerna åt?


Matteväskan – ett sätt att arbeta med föräldrasamverkan
Rakel Stuguland & Susanne Söderström 2009:4, s 3–7
Två förskolelärare i Östersund delar här med sig av sina erfarenheter av en väska packad med matematiska aktiviteter. Väskan kan barnen ta hem och arbeta med tillsammans med sina föräldrar. VI får även ta del av föräldrarnas reaktioner.


Förskolans yngsta utforskar
Ida Gunnarsson & Camilla Thempo 2009:3, s 6–9
Här beskrivs ett arbete i en grupp med barn i åldrarna 1-2,5 år. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i en bilderbok om två harar. Grundläggande begrepp har undersökts på flera olika sätt. En intressant iakttagelse görs om hur barnens tänkande kring föremål påverkas av den egna relationen till föremålen.


Ett förskoleprojekt
Pesach Laksman 2009:1, s 28–31
Författaren vill visa hur samarbete mellan elever på olika stadier kan stärka en god inställning till matematikämnet. Han önskar även att lärare på olika stadier ska kunna mötas och diskutera matematikundervisning för att kunna grundlägga och bibehålla elevernas positiva syn på matematik genom åren.


På tredje plats i mitten
Katarina Brännström & Åsa Pesula 2008:3, s 3–8
Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik kan de utmana barnen i vardagens lek.


En overheadapparat
Lotta Elf 2007:4, s 27–29
En overheadapparat kan användas för att väcka små barns nyfikenhet och lust att lära. Här får vi ta del av ett sätt att använda den i förskolan. Barnen upptäcker former och antal, tränar sin rumsuppfattning, leker och dokumenterar.


Matematikutveckling i Vännäsby
Lotta Vingsle 2007:3, s 38–40
Vännäs kommun satsar på att utveckla matematikundervisningen. Här berättar en matematikutvecklare och en förskollärare om arbetet, som sker både i form av samarbete i en matematikgrupp och med aktiviteter i barngrupperna.


En kjempestor krokodille er like stor som en buss!
Guri A Nortvedt 2007:2, s 14–15
En grupp femåringar lyssnar till Roald Dahls berättelse om den "kjempestore krokodillen". Med utgångspunkt i berättelsen skapar de egna bilder och samtalar om storlek, färg och form.


Skatboet är fullt
Helena Hagström & Malin Palmborg 2006:4, s 16–18
På förskoleavdelningen Smultronet har arbetet med barnens språk- och matematikutveckling under en tid samlats kring ett skatbo. Grundläggande ord och begrepp har behandlats samtidigt som barnen engagerats i skatfamiljens livsöde.


"Jag går näst mittemellan" – matematiksamtal i samlingen
Anna Kärre & Siv Malmqvist 2006:3, s 8–10
På avdelning Eken på Lännersta skola är barnen mellan 3 och 5 år. En genomgående idé i arbetet är att låta barnen berätta hur de tänker och hur de resonerar. Med frågan "Hur gjorde du för att veta det?" stimuleras barnen att berätta om sina idéer.


Föräldramöte i förskolan
Haldis Vingestam 2006:2, s 24–25
Under läsåret 2003/04 deltog två arbetslag i pilotprojektet Matematik från början. En beskrivning därifrån fanns i Nämnaren 4, 2005, ”Möjligheter med Mollan och mormor”. Samtidigt genomfördes i Överkalix kommun en lokalt utformad kurs för den personal inom förskolan som inte var involverad i pilotprojektet. Därför ägnades också föräldramöten åt matematik.


Påsk i förskolan
Anna-Lena Lindekvist 2006:1, s 34–38
Matematiken i förskolan är en del i den integrerade verksamheten. I lek och vardagsrutiner såväl som i temaarbeten sker språkutveckling och utveckling av barnens matematiska tänkande. Här ges exempel från ett tema om påsken, där matematikbegrepp särskilt uppmärksammats.


Skogstrollen i uterummet
Elisabeth Ämting 2005:3, s 34–37
Att vara ute i naturen ger speciella förutsättningar för lärande. Naturens material och årstidsväxlingarna kan vara utgångspunkt. På Skogstrollets förskola tas de små barnens lek och upptäckter till vara och dokumenteras för att sedan vidareutvecklas i barngruppen.


Barn och diagram
Förskolor i Vetlanda 2005:2, s 34–36
Flera förskolor i Vetlanda har under knappt ett år varit med i projektet Matematik i förskolan. I projektet har de kommit i kontakt med många olika aspekter av ämnet matematik. I denna artikel redovisas några exempel från ett större arbete kring diagram som olika förskolegrupper gjort.


I Förskoleboken finner du bearbetade och redigerade artiklar publicerade i Nämnaren 1998–2005.

Innehåll: LT