Spetsutbildning

Skapad: 2009-10-05. Ändrad: 2011-04-12  

Spetsutbildning

Svara på inlägget...


Svar från Mamors/Argus:

Matematikundervisningen i dagens skola mår inte bra. Det blev om möjligt ännu tydligare när resultatet för kurs A på gymnasiet utvärderades. Anledningen finns nog inom grundskolans område då under många år inga mål för elever med god förmåga formulerats. Avsaknaden av höga mål under många år har lett till:

... eleverna vet inte vad som krävs för höga mål

... färre och färre lärare vet vad goda elever är kapabla att klara av

... av sämre elever kräver man då mindre och mindre

Troligen kommer trenden att fortsätt med de mål som formulerats i den senaste planen för grundskolan.
Alla som tycker annorlunda inbjuds att framföra andra förklaringar till utvecklingen.
Mamors / Argus


Inlägg från Patrick Lönnberg:

Matematikundervisningen i dagens skola mår inte bra. Satsningen på s.k. spetsklasser i bl.a. matematik är ett uttryck för viljan att göra något åt det, men sannolikt kommer försöket att misslyckas. Det är helt enkelt svårt för en tonåring att se någon mening med att gå en sådan inriktning. Mina mest matematikbegåvade elever säger att de inte skulle vilja gå i en sådan profilklass, men att de inte har något emot att läsa matematik i forcerad takt för att under gymnasietiden även hinna med någon kurs på universitetet.

Man kan säkert experimentera med ett antal olika möjligheter att anpassa matematikundervisningen till samhällets behov idag och jag vill framföra en tanke, som knappast är genomförbar just nu:

Det skulle finnas två olika matematikkurser: En teoretisk klassisk och en praktisk tillämpad kurs.

I kursen klassisk matematik skulle ämnets egenvärde prägla undervisningen. Matematikens estetik, korrekt användning språk och begrepp skulle få vara inspirationskällan. Det finns ju elever som faktiskt tycker om skönheten i de disciplinerade uttrycksformerna. Andra uppskattar ämnets karaktär av språk.

Naturligtvis är detta inte något för den stora majoriteten elever, men de stora gymnasieskolorna i storstäderna skulle kanske ha underlag för en sådan klass? Möjligen finns det intresse bland såväl natur- som samhällselever för en sådan ämnesinriktning under förutsättningen att man inte blåser upp det. Samhället har ju behov av den här typen av kompetens, men så väldigt omfattande är det inte.

Den överväldigande majoriteten elever skulle dock välja kursen tillämpad matematik. Här ses matematiken instrumentellt, som ett redskap. Det gäller att lösa praktiska problem med matematik och redovisa hur man gjort. Vilka lösningsmetoder man använder sig av, skulle spela en underordnad roll. Alla tekniska hjälpmedel skulle vara tillåtna, t.ex. CAS-räknare och datorsimuleringar. Tillgången till läromedel skulle också vara obegränsad. Problemlösning är här det centrala och problemområdena skulle anpassas till programmet eleven går på.

Dagens lärare är mest anpassade för den klassiska matematiken och det skulle krävas ett enormt reformarbete för att införa tillämpad matematik. Inte bara på gymnasierna utan och - inte minst – även på högskolor och universitet. Kanske omöjligt?

Patrick Lönnberg


Bäste läsare!
Vi tar gärna emot fler insändare!
Svara på inlägget...

Innehåll: UD