Släpp på sekretessen

Skapad: 2009-04-21. Ändrad: 2011-04-12  

Släpp på sekretessen

Svara på inlägget ...


Svar från Bengt Ulin:

Hur lyfter man skolmatematiken?
Krister Larsson, matematiklärare i Söderköping, föreslår att sekretessen kring tidigare nationella prov tas bort så att lärare och elever i större utsträckning kan få träna på uppgifter av den kreativa typ som förekommer i sådana prov. Att de prov som lärarna själva anordnar mer går ut på procedurer enligt recept beror enligt Larsson ”till stora delar på att lärare är överbelastade med diverse pålagor in absurdum”.

Förmodligen drabbar överbelastningen inte endast proven utan lärarnas undervisning som helhet. Med tanke på att den tid som de nationella proven upptar av den totala undervisningstiden inte utgör mer än några procent är det avgörande i vilken mån lärarna kan engagera eleverna i det löpande arbetet och i de prov som de själva komponerar.

Brett upplagda undersökningar har visat att skolmatematiken, trots stimulerande åtgärder sedan början av 80-talet, upplevs som tråkig av många elever. ”Läraren har huvudrollen” framhåller våra elever på frågan om hur skolmatematiken ska kunna få ett lyft. Larssons förslag är förvisso värt att följa upp, men man måste gå till roten med det onda: skär bort betungande pålagor och ge lärarna mer resurser för fortbildning. Det är absolut nödvändigt att ge lärarna den tid som behövs för att de ska kunna arbeta kreativt, vilket innebär att de kan undervisa med en suveränitet gentemot läromedlen.

Vi erfar gång på gång vad en inspirerande couch betyder för idrotten, inte bara på elitnivå utan runtom i landet. Detsamma gäller i klassrummet: lärare som själva konstruerar problem och själva löser matematikproblem gör ständigt nya erfarenheter och de får en entusiasm som smittar av sig på eleverna.
Vi har fortfarande för mycket av fornegyptiskt präglad matematik i skolan: man lär sig recept. Visst bör ett mått av efterhärmning ingå i all skolning, från körkortsteori till matematik och fiolspel, men det är kreativitetsträning som skapar entusiasm, självtillit och reell förmåga.

Ge alltså lärarna tid till förberedelser av den dagliga undervisningen och ge dem utvidgade möjligheter att delta i stimulerande fortbildning.

Bengt Ulin


Inlägg från Krister Larsson:

Ta bort sekretessen på ”gamla” nationella prov i matematik!
Svenska elevers matematikkunskaper lever inte upp till de mål som kursplanen och betygskriterier ställer. På förra vårens nationella prov i matematik kurs B fick 33 % icke godkänt och endast 7% Mycket väl godkänt, det är inte ett acceptabelt resultat. Det har satsats åtskilliga miljoner på att förbättra matematikkunskaperna och det är en mycket lovvärd satsning eftersom goda matematikkunskaper är en nödvändighet inte bara för naturvetenskapliga studier utan även för ekonomiska och samhällsvetenskapliga.

De nationella proven ges två gånger om året, vår och höst. Mycket arbete och stor energi läggs på att producera dessa prov som är väl anpassade till de krav som ställs i resp. kursplan. Flertalet lärare är mycket positivt inställda till dessa prov men är förhindrade att använda dem i sin undervisning. Sedan revideringen av kursplanen år 2000 har bara 2 av 17 prov på kurs A blivit tillgängliga för lärare och elever och finns på nätet. Det finns forskning som visar att uppgifterna på lärares egna prov skiljer sig en hel del från uppgifterna på de nationella proven. Uppgifter på lärares prov testar ofta procedurer, att utföra beräkningar efter en redan känd algoritm, medan de nationella proven testar i vilken mån elever kan tolka, förklara, och använda matematikens språk, symboler, metoder, begrepp och uttrycksformer. Det är inte så att matematiklärare själva väljer att utvärdera procedurkunskap, utan det beror till stora delar på att lärare är överbelastade med diverse pålagor kring allehanda dokumentation in absurdum. Uppgifter som prövar elevers förmåga enligt syfte och mål i kursplanerna är komplicerade att tillverka och tidsödande att rätta och den tiden har inte matematiklärarna.

Därför Jan Björklund, du som är en handlingens man, se omedelbart till att sekretessen på åtminstone vart annat nationellt prov hävs. Därmed skulle elever och lärare få tillgång till hundratals kreativa uppgifter, en utmärkt uppgiftsbank att bearbeta, diskutera och brottas med på spännande matematiklektioner. Det är min övertygelse att resultaten snabbt skulle förbättras och det till en kostnad som är försumbar. Kan du tänka dig hur resultaten på körkortsprovets teoridel skulle se ut om inte blivande förare fick öva på testuppgifterna och hur många studenter skulle klara universitetens matematiktentor om de inte fick träna på ”gamla tentor?

Krister Larsson, matematiklärare i Söderköping
Svara på inlägget ...

Innehåll: UD