Studieplan

Skapad: 2006-01-31. Ändrad: 2014-05-14  

Studieplan

 

vinjett.jpg

På den här sidan ges en översikt av studiecirkelns uppläggning presenterat i följande ordning:

  • Tidsomfattning
  • Kurslitteratur mm
  • Deltagare
  • Studiecirkelledare
  • Skolledare
  • Grundstruktur för samtliga träffar

Tidsomfattning
I denna studieplan föreslås sex sammankomster med cirka en månads mellanrum. Det är en fördel att det hinner gå lite tid mellan träffarna eftersom det är en omfattande process att bygga en matematikverkstad. Tid behövs till funderingar, diskussioner, överväganden och – inte minst för praktiskt arbete.
    Ha en kort introduktionsträff 2–4 veckor före studiecirkelstart där kurslitteratur delas ut och deltagarna får en översiktlig orientering om cirkelns uppläggning och aktuella webbsidor.
    Bestäm tidigt datum och klockslag för alla träffar. Boka – om det är möjligt och önskvärt – samtidigt lokal.
    Avsätt minst en och en halv timme per träff, gärna mer. Dessutom behövs tid mellan träffarna för inläsning av litteratur, dokumentation, utforskning av webbplatser, utprövning av aktiviteter, uppgifter att genomföra etc. Det är svårt att ge en generell rekommendation om tid, men följande kan vara bra att tänka på: Försök, för främst praktiskt arbete, att få sammanhängande tid. Hellre en eftermiddag varannan vecka än en timme då och då. Anpassa ambitionsnivån efter faktisk tid. Det mesta tar mer tid än man från början tror ...
    Det bör starkt betonas att en matematikverkstad inte hinner byggas upp under de sex träffarna. Resultatet är helt beroende av vilken ytterligare tid som finns till förfogande för arbete mellan träffarna.
    Se till att det redan från början finns en gemensam överenskommelse mellan deltagarna och skolledning om eventuellt tidsuttag eller kompensation.

Kurslitteratur mm
Alla deltagare behöver

  • ett eget ex av boken Matematikverkstad – en handledning för laborativ matematikundervisning
  • var sin pärm där egen dokumentation, gemensamma minnesanteckningar, exempel på aktiviteter, planeringsunderlag etc kan förvaras.

Deltagare
Arbets- eller lärarlag på en skola eller nätverk som består av lärare från flera skolor. Rekommenderad gruppstorlek är 6–8 personer.

Studiecirkelledare
Alla har ett gemensamt ansvar för studiecirkeln, men en eller två lärare har en mer central roll och fungerar som studiecirkelledare. Deras mer övergripande uppgifter är att se till att alla deltagare får komma till tals och att vara lyhörda för förslag och önskemål. Inför varje träff kommer de också att behöva göra en del praktiska förberedelser:

  • Inför fjärde träffen
    • Vad som behöver förberedas beror på vad som bestämts på föregående träff.
  • Inför femte träffen
    • Vad som behöver förberedas beror på vad som bestämts på föregående träff.
  • Inför sjätte träffen
    • Vad som behöver förberedas beror på vad som bestämts på föregående träff.

Skolledare
Skolledarnas roll kan inte nog betonas. Erfarenhet visar att skolledarna är mycket viktiga i arbetet med matematikverkstäder – de ska både stötta och driva på såväl kortsiktigt som långsiktigt. Det behöver vara ett ömsesidigt idé- och informationsutbyte mellan skolledare och studiecirkelns deltagare. Detta kan ske genom att minnesanteckningarna alltid mailas till rektor och att t ex ordna gemensam fika i anslutning till träffarna för diskussion kring skolans matematikverkstad.

Grundstruktur på samtliga träffar
Det förenklar planering och genomförande av studiecirkeln om det finns en struktur som återkommer vid varje träff. Deltagarna får snabbt en uppfattning om innehållet i studiecirkeln och vad som förväntas av dem.

  1. Praktiska frågor inför dagens träff
    • Kaffe, paus etc.
    • Minnesanteckningar
      Minnesanteckningar förs vid varje träff. Samma lärare kan fungera som sekreterare vid varje träff eller också kan sekreteraruppgiften alternera mellan deltagarna. Maila minnesanteckningarna till alla deltagare, skolledare och övriga på skolan som är intresserade av att få information om hur arbetet fortskrider. Kanske kan minnesanteckningarna också läggas ut på skolans webbplats.
  2. Uppföljning av förra träffen
    För att få kontinuitet tas föregående minnesanteckningar upp vid varje ny träff, så att det som tidigare diskuterats och bestämts kan följas upp enkelt och effektivt.
    • Inspirationsmaterial
      Vid varje träff informerar en eller flera deltagare om bra inspirationsmaterial som har koppling till laborativt arbete. Det kan vara material som riktar sig antingen till elever eller till lärare, som webbsidor, dataspel, appar, traditionella spel, böcker etc.
      För material som riktar sig till elever: Försök att beskriva för- och nackdelar med materialet, vilken matematik som eleverna kan förväntas lära sig och fundera över introduktion och uppföljning.
  3. Dagens tema
  4. Varje träff har ett tema som utgår från Matematikverkstadsboken.

    Första träffen: Uppbyggnadsarbete
    Andra träffen: Laborativa material
    Tredje träffen: Begrepp och uttrycksformer
    Fjärde träffen: Förmågor
    Femte träffen: Laborativt arbetssätt i matematik
    Sjätte träffen: Lärobok och elevers dokumentation

    • Laborativ aktivitet
      Vid varje träff genomförs en laborativ aktivitet. Vid träff 3–6 visar deltagare en laborativ aktivitet som de själva prövat tillsammans med sina elever. I uppdraget ingår att fylla i ett planeringsunderlag, planeringsunderlag, (se s 104), markera aktiviteten i strävansmatrisen, prova den tillsammans med egna elever, utvärdera, genomföra aktiviteten med kollegorna på nästa träff och dela ut det ifyllda planeringsunderlaget.
          Aktiviteten behöver inte alls vara ny eller egenproducerad utan kan hämtas t ex från webben, ur en lärobok eller lärarhandledning. Kollegorna provar aktiviteten själva och diskuterar den utifrån planeringsunderlaget, vilket sedan kan sparas som en dokumentation av erfarenhetsutbytet. Den genomförda aktiviteten placeras in i strävansmatrisen, vilken är ett sätt att tydligt koppla matematikundervisningen till styrdokumenten, se s 30.
    • Planering och uppbyggnad av skolans matematikverkstad
      Vad har hänt sedan förra tillfället? Vilket är nästa steg? Vad ska vi koncentrera oss på fram till nästa träff? På lång sikt? Vem gör vad? När? Här får de lokala förutsättningarna avgöra vilka frågor som behöver ställas.
  5. Inför nästa träff
    Bestäm vem som ska ansvara för olika uppdrag, ta upp vilka sidor alla ska läsa och vad som ska göras inför kommande träff.
    • Att fördela
      • Information på veckokonferenser/ämneskonferenser
        En matematikverkstad är hela skolans angelägenhet och de didaktiska tankarna behöver vara förankrade bland skolans personal. En förutsättning för detta är att kollegor får information, så att alla har möjlighet att känna sig delaktiga. Efter varje studiecirkelträff kan någon av deltagarna kort informera om vad som pågår i studiecirkeln och hur långt man kommit i uppbyggnaden av matematikverkstaden. Ofta kan det räcka med några minuters redogörelse; det betydelsefulla är att i stora drag informera om vad som är på gång. Särskilt intresserade kan ställa ytterligare frågor vid andra tillfällen.
      • Inspirationsmaterial
        Vem / vilka presenterar inspirationsmaterial nästa gång?
      • Laborativ aktivitet
        Vem / vilka ansvarar för laborativ aktivitet nästa gång?
    • Att läsa
      Matematikverkstadsbokens hela innehåll har fördelats på de sex träffarna med ca 15–40 sidor text var gång.
    • Att göra
      Här ges förslag på vilka uppgifter / uppdrag som ska genomföras under tiden fram till nästa träff.
    • Praktiska frågor
       T ex vem som ordnar fika till nästa gång.

Denna struktur kan i bästa fall leda till att det skapas en rutin för erfarenhetsutbyte och matematikdidaktiska diskussioner även efter att studiecirkeln avslutats.

Innehåll: LT