Kompetensutvecklingsmodeller

Skapad: 2009-02-10. Ändrad: 2013-02-14  

Kompetensutvecklingsmodeller

Här ges exempel på olika modeller - mer eller mindre omfattande - för kompetensutveckling/utvecklingsarbete/kollegialt samarbete. Beskrivningar ska ses som underlag som kan omarbetas och förfinas så att de passar de förutsättningar som gäller lokalt.

Matematikinnehåll
Utifrån nulägesbeskrivning och behovsanalys väljer en del att utgå från kursplanens Centralt innehåll. I t ex Lgr 11 finns sex huvudområden: Taluppfattning och tals användning, Algebra, Geometri, Sannolikhet och statistik, Samband och förändringar samt Problemlösning som sedan specifieras under respektive rubrik. Ett annat sätt är att utgå från de förmågor som beskrivs i syftestexten och som elever ska få möjlighet att utveckla. Ytterligare konkreta exempel på utvecklingsarbeten är Matematik i förskolan, Matematik i förskoleklass, Förstå och använda tal, Matematik med fokus på språkutveckling, Rika matematiska problem, Bedömning, Familjematematik, Matematikverkstad, Laborativ matematikundervisning, Utomhusmatematik m m.

Grundmodell
En modell för kompetensutveckling/utvecklingsarbete/kollegialt samarbete som, på ett eller annat sätt, innehåller fyra delar:



Stöd för att starta i lärares egen praktik för att få effekt i kompetensutvecklingsatsningar finns på många ställen, som t ex här
..."it is not professional development, per se, but the experience of successful implementation that changes teachers´attitude and beliefs. They believe it works, because they have seen it work; and that experience shapes their attitudes and beliefs". (Guskey, 2002) i Primas.

Kollegahandledning
I detta sammanhang är kollegahandledning ett samtal - med en given struktur - som förs kollegor emellan utifrån en pedagogisk situation. Den handledde läraren väljer själv vilken situation som han/hon vill samtala om i gruppen. Kollegorna ställer frågor kring denna och kommer med förslag på tänkbara lösningar. Det är den handledde läraren som "äger" situationen och avgör själv vilka råd - och i vilken omfattning som råden ska följas.

Läs mer …
Kollegahandledning i skolan av Per Lauvås, Kirsten Hofgaard Lycke, Gunnar Handal

Utprovning av elevaktiviteter
Ett exempel på arbetsgång

  • Lärare träffas och planerar tillsammans en aktivitet. Förslag på aktiviteter Strävorna rekommenderas särskilt ... Exempel på planeringsunderlag där utgångspunkt tas i de didaktiska frågorna Vad? Varför? och Hur?
  • Lärarna genomför den valda aktiviteten i sina egna undervisningsgrupper
  • Lärarna träffas för uppföljning och vidareutveckling
    Utgå från planeringsunderlaget.
    Ex på frågor kring uppföljning:
    • Lärde sig eleverna den matematik som var målet för aktiviteten?
    • Varför? Varför inte?
    • Vilka olika lösningsmetoder förekom?
    • Vilken matematik uppfattade eleverna i aktiviteten? Fanns det skillnader beroende på vilken metod de använder? Varför? Varför inte?
    • Vad tyckte eleverna om aktiviteten? Varför?
    • Hur kan eleven visa sitt kunnande i matematik?
    • Hur kan eleven bedöma sitt eget kunnande?
    • Hur kan läraren bedöma elevens kunnande?
    • Var det något som överraskade dig som lärare? I positiv bemärkelse? I negativ?

    Ex på frågor kring vidareutveckling:

    • Hur kan aktiviteten utformas ännu bättre till nästa gång?
    • Vilka missuppfattningar förekom och kan de användas som underlag för den fortsatta undervisningen? Varför - och i så fall på vilket sätt? Varför inte?
    • Hur kan aktiviteten varieras?
    • Hur kan aktiviteten förenklas?
    • Hur kan aktiviteten göras mer utmanande?
    • Hur kan aktiviteten kopplas till andra moment i matematik eller till andra ämnen?
    • Hur kan aktiviteten ingå i en serie av aktiviteter?

Erfarenhetsutbyte
Ibland kan det vara bra att inledningsvis ha en "vid" öppning som sedan efter gruppens egna önskemål specifieras allteftersom träffarna fortsätter.
Ett exempel på arbetsgång

  • Den första eller de första gångerna kan uppgiften vara att "Ta med eller berätta om något som du gjort i din egen matematikundervisning och som du tyckte fungerade bra! " Obs att det inte behöver vara något "nytt" eller något som man "hittat på själv". Det går bra med något som finns t ex i läroboken, lärarhandledningen, på webben eller i egna "tipspärmar". Det enda som gäller är att det har fungerat i den egna undervisningen, inget ansvar behöver tas för att den ska fungera i andra sammanhang. I den efterföljande diskussionen kan man gemensamt ta upp t ex :
    • Vad tycker eleverna om uppgiften/aktiviteten? Varför?
    • Vilka förkunskaper behövs?
    • Vilken matematik finns i aktiviteten?
    • Vilket är målet för aktiviteten?
    • Hur kan aktiviteten följas upp?
    • Hur kan aktiviteten utformas ännu bättre till nästa gång?
    • Hur kan den varieras?
    • Hur kan aktiviteten förenklas?
    • Hur kan aktiviteten göras mer utmanande?
    • Hur kan aktiviteten kopplas till andra moment i matematik eller till andra ämnen?
      Avslutningsvis kan man gemensamt fylla i ett planeringsunderlag ...
  • I nästa fas bestämmer man gemensamt att välja ut något från ett viss område inom matematik som t ex taluppfattning, geometri, algebra eller ett annat för gruppen aktuellt kunskapsområde.
    "Ta med eller berätta om något som du gjort inom …………....... och som du tyckte fungerade bra!" Erfarenhetsutbyte kan naturligtvis organiseras såväl inom skolan som mellan skolor.

Auskultationer
Att besöka andra lärare och undervisningsgrupper kan ge ett vidare perspektiv och en bra utgångspunkt för reflektion. Lärare kan under en viss tidsbestämd period besöka någon annan lärare/skola/kommun för att delta på matematiklektioner. Överenskommelser om den praktiska organisationen får göras lokalt.

Det är bra att ha en särskild fråga i fokus som är gemensam för alla som auskulterar. Frågeställningen får bestämmas utifrån syftet med auskultationerna. Ett exempel: Vad kan jag lära av besöket för min egen matematikundervisning?

Alla involverade måste också vara överens om att besöket handlar om att lära, inte att bedöma personligheten eller yrkesskickligheten hos den lärare som gästas.

Det är fördelaktigt att inte enbart begränsa besöken till närliggande skolår, utan att även gå mellan olika skolformer. Det kan t ex vara intressant för förskollärare att se hur den matematik som de lägger grunden för i förskolan vidareutvecklas under grund- och gymnasieskola. På samma sätt kan det finnas berikande upptäckter att göra för gymnasielärare som besöker förskolan.

Auskultationsperioden bör avslutas med en gemensam arbetslagsträff, konferens, studiedag etc där den gemensamma frågan fokuseras i en strukturerad diskussion.

Föreläsning/workshop
Lärarna får först input i form av föreläsning eller workshop, därefter möjlighet att omsätta innehållet i sin egen undervisning och slutligen en strukturerad uppföljning tillsammans med kollegor och föreläsare. I uppföljningen ingår då även att diskutera hur det aktuella innehållet kan utvecklas tills nästa gång det genomförs med nya elever.

  • Föreläsning/workshop
    Föreläsaren ger förslag på uppgifter/aktiviteter att pröva i den egna undervisningsgruppen. Lärarna får i uppdrag att reflektera över specifika frågor och på lämpligt sätt dokumentera sina gjorda erfarenheter.Det kan t ex vara att välja ut vissa elevlösningar som används som underlag vid uppföljningen.
  • Lärarna genomför aktiviteten i sina egna elevgrupper
    Det kan vara lämpligt med ca en månad mellan föreläsning och uppföljning, så att alla deltagare utan tidspress hinner pröva aktiviteten med eleverna.
  • Uppföljning och vidareutveckling
    Föreläsaren återkommer och leder, fördjupar samt vidgar diskussionen utifrån frågorna samt ger förslag på på hur man kan gå vidare. En annan variant är att lärarna själva samlas i mindre grupper och någon i gruppen får i uppgift att fungera som diskussionsledare. Dokumentationsform väljs utifrån syftet.
  • En längre kompetensutveckling kan läggas upp utifrån denna modell. Det kan t ex vara samma föreläsare som återkommer och tar upp olika moment eller så läggs det upp en progression inom ett och samma moment. Det kan naturligtvis också vara olika föreläsare som anlitas.

    Studiecirkel
    Studiecirkeln är en väl beprövad arbetsform som lätt kan varieras. I en studiecirkel kan man både bearbeta texter och ha praktiska övningar som sedan genomförs i den egna undervisningen. Det blir ett kollegialt lärande, där lärare lär av varandra, reflekterar över sin undervisning och utbyter erfarenheter i en strukturerad form. Träffarna pågår under en längre period och alla deltagare förväntas - och får - vara aktiva. Matematik – ett laborativt arbetssätt är en studiecirkel med sex träffar samt kompletterande material. Obs att den kommer att uppdateras under 2013.

    Nätverk
    Det finns många olika former av nätverk som kan vara mer eller mindre formella och med varierande grad av genomtänkt struktur.
    I rapporten "Nätverk som redskap för kompetensutveckling" beskrivs en studie av kunskapsnätverk i Stockholm stad. Studien är genomförd på uppdrag av Stockholms stads Kompetensfond.

    Några utdrag från rapporten
    Definition av nätverk: ”Ett framväxande socialt kollektiv i vilket individer som arbetar med likartade uppgifter, organiserar sig själva för att hjälpa varandra och dela med sig av kunskaper om sin praktik, vilket underlättar nyskapande och lärande i gruppen.”

    Goda råd för framgångsrika nätverk

    • En motor behövs
      Det måste finnas någon som ansvarar för kontinuiteten, som organiserar och leder träffarna. Uppgiften kan alternera mellan de som frivilligt tar sig an detta under en begränsad period.
    • Alla måste ge och ta
      Förutsättningen för att ett nätverk ska fungera är att träffarna ger någonting till alla deltagare. Nätverksdeltagarna har ett eget ansvar att se till att både få ut något för egen del och lämna bidrag till andra i gruppen.
    • Kom överens om syftet
      Nätverket behöver ha ett uttalat och tydligt syfte. Det är också viktigt att ha vissa gemensamma regler om tystnadsplikt och liknande.
    • Slutna och öppna nätverk
      I slutna nätverk är det samma deltagare vid varje träff, medan öppna nätverk består av medlemmar som kommer och går efter behov. I nätverksgruppen måste man bestämma vilken typ av nätverk man vill ha. Är det t ex ok att ta in några nya medlemmar, eller inte?
    • Låt inte nätverket överleva sig självt
      Nätverk kan ändra syfte, innehåll och form men ändå fortsätta att fungera utmärkt. I andra nätverk kanske alltfler drar sig ur, därför att deltagarna inte längre får ut något av träffarna och till slut dör nätverket ut. Det kan vara en logiskt följd av att nätverket har spelat ut sin roll och inte längre behövs!

    Lesson study
    Lesson study kommer ursprungligen från Japan och kan kort sammanfattas:

    • Lärare träffas och enas om vad de vill utveckla i sin undervisning. Ofta tas utgångspunkten i var de anser att den största skillnaden finns mellan vad man vill uppnå och vad man faktiskt uppnår i sin undervisning. Några ex: Elevernas förståelse av hälften/dubbelt eller hur algebra introduceras
    • Lärarna diskuterar egna erfarenheter och tar reda på vad som finns skrivet inom det valda ämnesområdet.
    • Lärarna planerar tillsammans en lektion i detalj.
    • En av lärarna genomför lektionen. Kollegorna deltar på lektionen och har inom gruppen bestämt vad som särskilt ska uppmärksammas. Några exempel: På vilka olika sätt uppfattar eleverna matematiken i undervisningssituationen? Varför? Vilka konsekvenser får det?
    • Efter avslutad lektion träffas lärarna och går igenom den gemensamt planerade lektionen med fokus på elevernas förståelse. Förslag ges på hur lektionen kan förbättras.
    • Arbetet fortsätter med att förfina lektionsplaneringen och lektionen genomförs ytterligare en gång med en ny elevgrupp.
    • Uppföljning och ev ytterligare förslag på förbättringar.

    Learning study
    är en vidareutveckling av lesson study. I learning study tas utgångspunkt i teorier om lärande. Det är elevernas lärande av ett specifikt lärandeobjekt – inte själva undervisningen i första hand – som är det centrala. Den teoretiska grunden för learning study är variationsteori, en teori om erfarande och lärande som utvecklas av en grupp forskare med centrum vid Göteborgs universitet.
    Det finns en webbplats med syfte att samla erfarenheter om learning study och lesson study. Där finns litteratur, länkar och stöd för genomförande, samt resultat från tidigare studier på en plats.

    Läs mer …
    Kunskapsbank för learning study och lesson study
    Learning study – en guide
    Artiklar i Nämnaren Skriv in "Learning study" i Nämnarens artikelregister så får du flera träffar.

    Aktionsforskning/Aktionslärande
    Utgångspunkten tas i praktiken och bygger på ett samarbete mellan forskare och deltagande lärare. Syftet med aktionsforskning är att det ska leda till förändring och kunskap om hur denna förändring går till. Centralt är att praktikerna

    • själva formulerar ett problem i sin egen vardag som de vill söka kunskap om i sin egen praktik
    • utbyter erfarenheter och tar del av forskning inom problemområdet
    • utprovar nya idéer i praktiken, följer upp sitt handlande via observation och dokumentation som sedan ligger till grund för reflektion, nytt kunskapssökande och så vidare. Många skolutvecklingsprojekt som utgår från aktionsforskningen grundprinciper är ändå inte alltid forskningsbaserade och då brukar begreppet "Aktionslärande" istället användas.

    Läs mer …
    I boken Aktionsforskning i praktiken av Karin Rönnerman görs en presentation av aktionsforskning och de verktyg som används för att synliggöra vardagsarbetet. Erfarenheter från ett antal projekt redovisas. Projekten berör två områden: Kompetensutveckling på nya villkor och Utveckling i den egna praktiken.

    Problembaserad skolutveckling
    Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför.
    Mycket kortfattat kan huvudtankarna beskrivas i fem steg: Deltagarna

    • formulerar inom vilka områden man vill fördjupa sin förståelse
    • beslutar om vilka underlag som behövs för att man ska få en god och tillförlitlig grund för sitt lärande
    • samlar in relevant data
    • drar lärdom utifrån inhämtat underlag
    • utprovar sina lärdomar i praktiken

    Läs mer …
    På webbplatsen PBS - problembaserad skolutveckling som ligger under Karlstads universitet finns omfattande material om detta sätt att arbeta med utvecklingsfrågor.

    Innehåll: ER