NOMAD 13(3), 2008. Learning mathematics through inquiry

Skapad: 2008-11-18. Ändrad: 2008-11-18  

NOMAD 13(3), 2008. Learning mathematics through inquiry

OLE SKOVSMOSE & ROGER SÄLJÖ

Abstract

The role of inquiry in teaching and learning has been discussed for a long time and by many leading educational philosophers and analysts. The purpose of this article is to analyse the assumptions and some of the outcomes of two interrelated and extensive developmental projects in mathematics teaching and learning in Norway. The projects – referred to as the KUL  projects (Knowledge, Instruction, Learning) – aimed at introducing the notion of communities of inquiry as a basis for developing mathematics teaching and learning in participating schools, and as a model for organizing developmental work in cooperation between teachers and researchers. In several respects, it seems as if the projects have been successful in the sense that they were accepted by the teachers (especially at lower levels) as a productive mode of engaging in developmental work. In the article, the interpretation of the concept of inquiry in the projects is scrutinized. It is argued that in order to develop our understanding of inquiry processes, detailed analyses of the nature of inquiry in interactional activities in mathematics learning is necessary. It is also argued that the notion of inquiry adopted by the projects is based on a conception where inquiry is seen as a means of learning mathematics better. An alternative conception is to see inquiry as a means of promoting critical thinking in which understanding of mathematics is at the core of the development of more general reasoning skills that play a central role in a democratic society.

Sammanfattning

Begreppet inquiry har spelat, och spelar ännu, en framträdande roll i den pedagogiska diskussionen och i forskares och didaktikers försök att utveckla undervisning. Syftet med artikeln är att diskutera en del av de antaganden om inquiry som utgjort utgångspunkt för två omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt inom matematikundervisning som bedrivits vid Universitetet i Agder. Dessa projekt – som lokalt går under beteckningen KUL-projekten (Kunskap, Undervisning, Lärande) – syftade till att introducera en förnyelse av matematikundervisning som bygger på idéer om att etablera “communities of inquiry/learning” mellan universitet (forskare/didaktiker och doktorander) och skolor (lärare, skolledning, elever). Projekten är ovanliga i den mening att de har en väl artikulerad teoretisk bas för utvecklingsarbetet grundad i community begreppet och i ett medvetet försök att arbeta inom ramen för den modell som numera går under beteckningen design research. Intresset var dessutom inriktat både mot att utveckla matematikundervisningen och samtidigt att lära sig om hur utvecklingsarbete mellan universitet och skolar kan utformas. En preliminär utvärdering av de inledande resultaten av projekten, utförd av författarna till denna artikel, visar att arbetet på många sätt varit framgångsrikt. Bland annat framgår att idéerna bakom sätten att utveckla undervisningen, liksom samarbetsformerna mellan forskare och lärare, uppfattades som mycket givande för deltagarna på skolorna (särskilt bland lärare i grundskolan). Projekten har också avkastat många intressanta publikationer och publiceringen pågår alltjämt.
I föreliggande artikel diskuteras den tolkning av begreppet inquiry som de båda projekten bygger på. Det påpekas att för att vår förståelse av vad inquiry innebär som beståndsdel i pedagogisk praktik skall utvecklas, så är det nödvändigt att ingående analysera interaktion i undervisningen. Analysens mål måste vara att klarlägga vad inquiry innebär som kommunikativ praktik, och att urskilja vilka slags interaktiva mönster som karaktäriserar det slags aktivitet som kan kallas inquiry. Inquiry är mer än att personer samtalar med varandra. Det påpekas också att den föreställning om inquiry som projekten bygger på innebär att man ser inquiry som ett sätt att förbättra inlärningen av matematik. En alternativ ansats är att se inquiry som en aktivitet som utvecklar människors förmåga till kritiskt tänkande och där förståelse av matematik blir kärnan i utvecklingen av mer generella analytiska förmågor som spelar en central roll i ett demokratiskt kunskapsbegrepp och i ett demokratiskt samhälle.

OLE SKOVSMOSE
Ole Skovsmose has a special interest in critical mathematics education. He has investigated the notions of mathematics in action, students’ foreground, globalisation, ghettoising with particular reference to mathematics education. He is professor at Department of Education, Learning and Philosophy, Aalborg University, Denmark. He has been author or co-author of many books including Towards a Philosophy of Critical Mathematics Education (1994); Educação Matemática Crítica: A Questão da Democracia (2001); Dialogue and Learning in Mathematics Education: Intention, Reflection, Critique (together with Helle Alrø, 2002) and Travelling Through Education: Uncertainty, Mathematics, Responsibility (2005). He serves in the editorial board of several scientific journals. He has been co-director of The Centre for Research of Learning Mathematics, a co-operative project between different universities.

ROGER SÄLJÖ
Roger Säljö is professor of educational psychology at the University of Gothenburg, Sweden. His research centres on issues of learning, development and comunication in a sociocultural perspective, and in particular how people learn to think and reason with technologies. Within the field of mathematics learning, he has studied the issue of how children learn to move between everyday (written) language and mathematical modeling, especially in the context of what in the literature is referred to as ‘word problems’. Recent publications include What’s the problem? Meaning making and learning to do mathematical word problems in the context of digital tools, Instructional Science (co-authors A. Lantz-Andersson and J. Linderoth, in press) and Learning to model: co-ordinating linguistic openness and mathematical precision when solving word problems (in B. Greer, L. Verschaffel et al. (Eds.), Title unknown, Sense publishers, in press, co-authors E. Riesbeck and J. Wyndhamn). Roger Säljö is director of LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society – which is a national Centre of Excellence funded by the Swedish Research Council since 2006.