Om Nämnaren 2007, nummer 1

Skapad: 2007-02-27. Ändrad: 2010-11-08  

Om Nämnaren 2007, nummer 1

Nu har första numret av Nämnaren kommit ut och vi hoppas att distributionen fungerat till alla prenumeranter. Här gör vi några nedslag i numret. Vår tanke är att det ska kunna fungera som inspiration. Kanske kan vi ge några idéer om hur ni kan arbeta vidare med artiklarna och frågor ni kan diskutera i arbetslag och på konferenser. Här presenteras bara något av innehållet, men vi hoppas förstås att resten också ska engagera er.

Årets färg är grön och omslagstemat är symboler. Vi tar gärna emot idéer kring symboler, t.ex. artiklar som handlar om att förstå, lära sig använda och tolka, om övergång till symboler mm. Kontakta någon i redaktionen om du vill diskutera eller skicka ditt förslag till någon av oss.

Artikeln Kommunikationens betydelse är ett resultat av ett examensarbete. Kanske skulle du få ett annat resultat om du undersökte klassrumssamtalet i din klass, men det tål ändå att diskuteras. Har vi andra krav numer beträffande korrekt terminologi? Hade vi kanske för stora krav tidigare? Spelar det någon roll vilka ord vi använder? Det finns mycket att diskutera kring samtalets betydelse, både för att kommunicera och för att utveckla förståelse.

I Varför räknar du just så? vill Timea Dani uppmärksamma oss på de svårigheter och möjligheter som olika räknetraditioner kan innebära. Tyvärr har två streck på sid 13 hamnat fel, men det har ni säkert redan förstått och kan bortse från. Med ett stort utbud av metoder ökar visserligen möjligheten att välja en metod som passar den enskilde eleven, men framför allt ger det möjlighet att jämföra, analysera och finna det som är generellt. Var siffror och streck placeras är ju bara "bokföringskonst", det är de grundläggande räkneoperationerna och tankarna som är intressanta. Låt eleverna utföra en beräkning, gärna en som är "något för svår", med så många olika metoder de kan och jämför dem. Vilka likheter och skillnader finner ni? Se sen också efter om någon metod är känd sen tidigare i historien. Pesach Laksmans Historien upprepar sig handlar också delvis om detta. Räkning kan vara både roligt, undersökande och begreppsutvecklande.

Även Kurt Klunglands Talpyramider tar upp att färdighetsträning inte behöver stå i motsats till undersökande arbetssätt. Vi har nog en tendens att se mycket i antingen eller, inte minst i skolsammanhang. Ordning och reda - eller trivsel; faktakunskaper - eller förståelse. Pendeln kanske skulle svänga mindre om vi såg fler möjligheter i både och.

Med anledning av Kurt Klunglands artikel vill jag berätta hur vi tänker om norska texter. Artikeln är skriven på norska, eftersom Kurt är norrman. Det kan synas besvärligt att läsa, och för de allra flesta tar det också längre tid att läsa en norsk text än en svensk. Vissa ord kanske vi inte heller förstår. Men det är inte alltid nödvändigt att exakt förstå alla ord. I Norden har vi mycket annat också gemensamt och vi vill gärna bidra till den nordiska gemenskapen. Att förstå varandras språk, åtminstone någotsånär, ökar denna gemenskap. Så om vi kan bidra genom att understundom publicera kortare texter på grannspråken så vill vi gärna göra det. Jag hoppas att vi ska kunna fortsätta att publicera texter på skandinaviska språk och att ni vill försöka läsa dem.

Hemmafrun som lyckades (- där matematikerna misslyckades) handlar om tessellering. Vi har tidigare haft artiklar kring detta och säkert har flera av er arbetat med tessellering. Vi tar gärna emot artiklar om det också! Förutom att tessellering ofta engagerar eleverna eftersom det är konkret och estetiskt finns det möjligheter att behandla matematiska begrepp, t.ex. omkrets och area, vinklar, speglingar, rotationer och symmetrier. På Nämnaren på nätet finns det en uppgift som anknyter till artikeln. Den kan ni hämta ner och arbeta med. Låt oss sen gärna få vet hur det gick.

Nu är det hög tid att anmäla klassen till Kängurun 2007! Ni har väl inte glömt det? Problemen är som vanligt roliga och utmanande. En del riktiga godbitar finns det, sådana som man verkligen blir glad när man ser hur elegant de kan lösas, utan krångligheter. Kanske ni kan ordna Kängurun även med era kollegor. Bjud in allihop till problemlösning en eftermiddag, t.ex Kängurudagen 15 mars, bjud dem på något gott och uppiggande och låt dem välja tävlingsklass. Sen kan ni också diskutera problem, problemlösning och möjligheter att använda problemen i olika åldrar. Och, det finns fler utmaningar. Som ni ser på s 58-59 finns det en chans för er i Kappa - en tävling för lärare. Lycka till i den!

Redaktionen