Utbildningsutskottets betänkande och matematik
Den 8 december föredrogs i riksdagen Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
I den anslutande debatten sa statsrådet Ibrahim Baylan bland annat:
Att kunna läsa, skriva och räkna är grunden för lärande och nyckeln till kunskapsutveckling och framgång i alla skolans ämnen. Signalerna om att det förekommer brister i dessa ämnen har lett till att regeringen har vidtagit en mängd åtgärder för att vända utvecklingen. Skolverket har fått i uppdrag att föreslå förtydliganden i kursplanerna i matematik och svenska och också att förtydliga det nationella uppföljningssystemet för att förbättra förutsättningarna för alla elever att nå målen. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att stärka skolornas arbete för att nå målen, särskilt inom områdena språkutveckling och matematik.
Nu tar vi nästa steg. Under nästa år påbörjas flera konkreta satsningar för att stärka elevernas kunskaper i svenska och matematik. 10 000 lärare i de lägre årskurserna kommer att få ytterligare kunskaper om läs- och skrivutveckling. En liknande satsning med stark lokal förankring ska genomföras gentemot lärarna i ämnet matematik. Skolbiblioteken ska stärkas, stimuleras och utvecklas, och moderna klassiker ska spridas i Sveriges skolor. Under innevarande år och nästa år avsätter regeringen ytterligare 100 miljoner kronor till riktade utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten i den svenska skolan. De nya resurserna ska bland annat användas till att utveckla undervisningen i matematik och stimulera läsning i den svenska skolan.
En förutsättning för att stärka elevernas basfärdigheter är att brister upptäcks i tid och rättas till tidigt. Under den närmaste tiden kommer vi därför att vidta ett antal åtgärder för att stärka uppföljningen i den svenska skolan med fokus på de lägre årskurserna. En mål- och resultatstyrd skola förutsätter att målen är tydliga och begripliga. Kursplaner med tydligare konkretiserade mål skulle tydliggöra kraven och förväntningarna och också underlätta lärarnas dialog med både elever och föräldrar. Regeringen kommer därför att tillsätta en expertgrupp som får i uppdrag att se över målen i kursplanerna. Målen behöver bli färre och tydligare och skolans kunskaps- och demokratiuppdrag ska prioriteras.
I gällande kursplaner finns inga kunskapsmål för de lägre årskurserna. Expertgruppen får därför i uppdrag att föreslå nya mål i svenska och matematik för de lägre årskurserna. I vår får alla elever redan från första årskursen en framtåsyftande individuell utvecklingsplan. I den individuella utvecklingsplanen, som arbetas fram tillsammans med föräldrar och elever, tydliggörs vad som krävs för att eleven ska nå målen. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att ta fram och sprida diagnostiskt stödmaterial med inriktning just mot de lägre årskurserna. Även i det sammanhanget ska läsutveckling och matematik prioriteras.
