Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Problemavdelningen 204 – Flera adventsproblem
2017 nr. 4 s. 63
När vi väljer problem till adventskalendern vill vi att de ska ha olika svårighetsgrad, problemen ska kunna användas från grundskolans första år till gymnasiet. dessutom vill vi att det ska finnas problem från olika matematiska områden. Några som hade kvalificerat sig i urvalsarbetet till årets advenskalender men som till sist ändå inte fick plats i kalendern får istället plats här.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Differentierade problem
2017 nr. 4 s. 59
Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösning. Med den spridning som alltid finns i klasser är det en utmaning att erbjuda eleverna lämpliga problem att arbeta med. För att få detta att fungera har författaren konstruerat differentierade problem. Här beskriver han tankar som lett fram till en bok och ger förslag på hur problemen kan användas.
Henrik Petersson
ArtikelPDF
-
Hastighet, acceleration, ryck – och sedan?
2017 nr. 4 s. 57
Artikeln ”Beyond velocity and acceleration: jerk, snap and higher derivatives” har fått mer än 18000 nedladdningar efter publiceringen för knappt ett år sedan i ”European Journal of Physics” och ligger fortfarande i topp. Detta föranledde författarna att fundera på svenska ord för snap, crackle och pop. För den språkintresserade kan ordlekandet vara intressant även om benämningarnas matematikinnehåll ligger klart över vad de flesta möter i undervisningen.
Hans Alberg & Ann-Marie Pendrill
ArtikelPDF
-
Kängurusidan 204
2017 nr. 4 s. 56
Samma problem men olika
Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF
-
Vi har läst 204
2017 nr. 4 s. 54
Inlärningssvårigheter i matematik – hur kan de förstås och avhjälpas?
(Læringsvanskligheder i matematik – hvordan kan de forstås og afhjælpes?)
av Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red)Redaktionen
ArtikelPDF
-
Matematikundervisning för nyanlända elever – del 2
2017 nr. 4 s. 49
I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet Matematikundervisning för nyanlända. Nu beskrivs det konkreta kursinnehållet och nedslag görs i projektets utvärdering.
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
ArtikelPDF
-
Konsten att mäta area – från förskola till gymnasium
2017 nr. 4 s. 41
Har du tänkt på att vi, förutom att vi använder enheten tum, anger bildskärmens area som längden på dess diagonal? På ett liknande sätt mätte grekiska antikens matematiker area genom att ange kantlängden på en kvadrat med samma area som den givna ytan.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Sambedömning
2017 nr. 4 s. 35
Runt om i landet genomförs satsningar som innebär att lärare sambedömer elevers prestationer. Erfarenheterna är ofta goda men det finns frågor som bör diskuteras innan liknande satsningar startas. Artikelförfattaren problematiserar frågor om samsyn och samstämmighet samt pekar på framgångsfaktorer.
Pia Thornberg
ArtikelPDF
-
Vi har läst 204
2017 nr. 4 s. 34
Se vad jag kan! är ett kartläggningsmaterial för lärare som snabbt vill ta reda på vilken nivå som nyanlända elever befinner sig på, av Madeleine Löwing,
Undersökande matematik – differentierade problem, av Henrik PeterssonRedaktionen
ArtikelPDF
-
Uppslaget 204 – Lotteriet
2017 nr. 4 s. 32
Slump och rättvisa är två begrepp som ofta kopplas ihop. Om två barn vill använda samma leksak kan de singla slant om vem som ska få den för att deras egenintresse inte ska påverka beslutet och en känsla av rättvisa uppstår.
Andreas Eckert & Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Globen: världens mest miljövänliga byggnad – Hur kommer det sig?
2017 nr. 4 s. 29
Jämförelser mellan olika geometriska kroppar som exempelvis kuber, rätblock, pyramider och klot visar tydligt att cirkulära och andra runda former alltid vinner vad gäller maximal volym och minimal area. Det leder bland annat till viktiga och unika miljöegenskaper för sfäriska byggnader samt ger lägre material- och driftskostnader.
Aref Hamawi
ArtikelPDF
-
Om adventskalendern 2017
2017 nr. 4 s. 28
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Utmanande problemlösning för elever i grundskolan
2017 nr. 4 s. 21
I Västerås pågår flera satsningar på matematikämnet och en av dem är att ge särskilt begåvade elever utmaningar genom att utveckla matematikundervisningen. Här beskrivs det arbetet utifrån implementering av begreppen rutiner, roller, verktyg och normer.
Bodil Lövgren & Lars-Olov Strömberg
ArtikelPDF
-
Musikens matematik – Går det att lyssna på funktioner?
2017 nr. 4 s. 15
Artikelförfattaren har använt akustiska instrument och syntar i gymnasiets matematik för att introducera Fourieranalys. Vi får här smakprov från ett inspirerat lektionsupplägg i snittytan mellan fysik, matematik och musik som fått internationell spridning.
Johan Thorssell
ArtikelPDF
-
Varför är det så svårt att räkna ut den genomsnittliga hastigheten?
2017 nr. 4 s. 11
Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang.
Författarna presenterar även i sin tredje artikel en uppgift där de ingående beräkningarna är busenkla men där eleverna i hög grad resonerar fel. De konstaterar att många elever inte har relevant kunskap om begreppet genomsnittshastighet, fast de utan problem kan manipulera och använda hastighetsformeln. Det vanligaste felet analyseras och en möjlig förklaring till elevernas felaktiga resonemang presenteras.Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Matematik i förskoleklassen
2017 nr. 4 s. 09
I förskoleklassen på vår skola arbetar vi mycket med att laborera och leka in matematik. Vi vill att matematik ska väcka nyfikenhet och glädje hos eleverna och arbetar ständigt med att diskutera olika frågeställningar där vi ställer öppna frågor som: Nu blir jag nyfiken, berätta hur du tänker! Kan du utveckla dina tankar? Hur kom du fram till det? Är det rimligt att …?
Åsa Boman & Eva Ruthström
ArtikelPDF
-
Generaliserad aritmetik – en bro mellan aritmetik och algebra
2017 nr. 4 s. 03
Svenska elever har haft svårt för algebra både ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv. I projektet som beskrivs i artikeln utgår författarna från internationell forskning för att hitta utbildningstraditioner som karakteriserar den svenska skolalgebran. Ekvationer, funktioner, samband och förändring är delar av algebra som förekommer i hög grad i svenska kursplaner och läroböcker. Däremot är generaliserad aritmetik starkt underrepresenterat.
Kajsa Bråting & Lars Madej
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 203 – Problem från våra grannar i väst
2017 nr. 3 s. 63
Tankenötterna här är hämtade från den norska webbplatsen www.matematikk.org där det finns många problem och lösningar. Här är några översatta till svenska, men hämta gärna problem direkt från webbplatsen och låt eleverna få – utöver problemlösning – lite träning i att läsa och förstå norska.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Kängurusidan
2017 nr. 3 s. 61
Vi har nu gått igenom resultaten från årets tävling. Det är glädjande att se hur uppskattade problemen är och att många ser fram emot denna årligen återkommande händelse
Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF
-
Demokratiska grunder i matematikundervisningen
2017 nr. 3 s. 57
En dialog om irrationella tal
Russell Hatami
ArtikelPDF
-
Matematikundervisning för nyanlända elever
2017 nr. 3 s. 51
Läsåret 2016/17 genomförde NCM ett pilotprojekt för de personalkategorier på tre skolor i Borås som möter nyanlända elever i matematikundervisningen. Här beskrivs bakgrund och planering av kompetensutvecklingen.
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
ArtikelPDF
-
Vi har läst
2017 nr. 3 s. 50
Elementary school mathematics for parents and teachers – Volume 1
Raz Kupferman
samt
Texter om bedömning
“Alla människors möte borde vara så”
Vänbok till Astrid Pettersson
Red Lisa Björklund Boistrup, Maria Nordlund & Eva NorénRedaktionen
ArtikelPDF
-
Till minne av en krigsfånge
2017 nr. 3 s. 48
Vid sidan av matematikhistoriens stora namn, de vi ofta ser till med namn, gärning och porträtt i exempelvis en lärobok, finns många för oss okända människor som tillsammans gjort mängder av bidrag till det vi idag känner som matematik. Här möter vi en av dem: Jean-Victor Poncelet.
Bengt Ulin
ArtikelPDF
-
Lärande i en formativ praktik
2017 nr. 3 s. 43
I förra numret beskrevs på en övergripande nivå ett pågående projekt i Kungsbacka Söder. I denna artikel beskriver matematikpedagogerna det arbete som sker i klassrummen och som handlar om att utveckla ett formativt förhållningsätt där lärandet synliggörs och eleverna blir mer aktiva.
Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
ArtikelPDF
-
Motivation hos matematiskt begåvade ungdomar
2017 nr. 3 s. 35
Artikeln beskriver ett delresultat från en licentiatuppsats där fjorton finalister i Skolornas matematiktävling intervjuades och svarade på en enkät. Dessa ungdomar drivs av en ofta stark inre motivation. Tillsammans med en medvetenhet om framtida nytta med matematik bidrar detta till att en del av deras identitet består i att de är duktiga i matematik.
Verner Gerholm
ArtikelPDF
-
Gångerparabeln
2017 nr. 3 s. 32
När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas i den fortsatta matematikundervisningen, i detta fall på gymnasiet.
Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik-Schütz
ArtikelPDF
-
Uppslaget 203 – Gångerparabeln
2017 nr. 3 s. 32
När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas i den fortsatta matematikundervisningen, i detta fall på gymnasiet.
Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik Schütz
ArtikelPDF
-
Numeracitet inom vuxenutbildningen
2017 nr. 3 s. 27
Begreppet numeracitet har ingen entydig definition vare sig nationellt eller internationellt. I artikeln problematiseras detta genom exempel som företrädare för flera länder tog upp på en konferens för vuxnas lärande.
Lisa Valtersson
ArtikelPDF
-
Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion
2017 nr. 3 s. 19
I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIM- gruppen regelbundet gör går det att utläsa vissa tendenser. Här beskriver författarna vad de ser i de analyser de har gjort av elevers förmåga att välja och använda olika skriftliga räknemetoder.
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson
ArtikelPDF
-
Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat?
2017 nr. 3 s. 15
Trösklar i elevernas utveckling av proportionella resonemang
Denna artikel är en uppföljning av Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? i förra numret. Nu sätts fokus på växling mellan additiv och multiplikativ struktur, och hur läraren kan arbeta för att uppmärksamma problemet med sådan växling.Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF
-
Gilla matematik
2017 nr. 3 s. 07
Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1–6
Alla elever har med sig kunskaper och erfarenheter av matematik när de börjar skolan och det är viktigt att läraren tidigt tar reda på vilka kunskaper eleverna har i matematik för att kunna utmana dem där de befinner sig.Yvonne Franzon & Anette Skytt
ArtikelPDF
-
Rita och skriva-kort i matematik
2017 nr. 3 s. 06
En idé som fladdrade förbi på en undervisningssida på internet handlade om berättarkort. En lärare hade formulerat ett 30-tal förslag på innehåll som elever kan skriva och berätta om:
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Ska vi kortleka?
2017 nr. 3 s. 03
Förskolebarn i Karlstad får träffa sagoboksfiguren Kurran i skogen och bland annat spela kort med henne. Genom lekarna övas såväl samarbete som matematiska begrepp.
Nina Holm
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 202 – Blandad kompott
2017 nr. 2 s. 63
Till Kängurun konstrueras alltid fler problem än vad som sedan får plats i tävlingen. Några av dem presenteras här. Först några som rör såväl små som stora djur. Eleverna får fundera över vikter, antal ben och hur olika turer på ett zoo kan se ut. Sen följer problem med så skilt innehåll som bilar, bussar, knappar och tunnlar samt helt enkelt tal. Som vanligt är det problem som kan lösas med olika strategier och som ger eleverna tillfälle att resonera med varandra.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Kängurusidorna 202
2017 nr. 2 s. 61
Nu är årets tävlingsomgång genomförd och 111 000 elever deltog. Alla resultat är ännu inte redovisade och därefter ska de analyseras och bearbetas så vi kan därför inte ge annat än några nedslag och ögonblicksbilder nu. En sådan bil av tävlingen ger Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn i artikeln Hela skolan hoppade i detta nummer.
Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF
-
Inför Matematikbiennalen 2018
2017 nr. 2 s. 59
Matematikbiennalen som är den största matematikkonferensen i Sverige riktar sig till lärare, skolledare, lärarutbilder, forskare och andra matematikintresserade från hela landet.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Potenser och logaritmer på tallinjen
2017 nr. 2 s. 53
Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Falska vänner, vassa vrår och språkliga fällor
2017 nr. 2 s. 43
I förra numret diskuterade författarna Bråk och språk. Här tar de upp samspel mellan matematik och språk, både i flerspråkiga och enspråkiga sammanhang. Att matematiska termer hämtas ur vardagsspråket har både sina för- och nackdelar, vilket illustreras med exempel från olika europeiska språk.
Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Intresserade elever
2017 nr. 2 s. 41
– Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.
Gustaf Rodhe
ArtikelPDF
-
Hur vuxna migranter möter matematikämnet
2017 nr. 2 s. 35
Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?
Lisa Valtersson
ArtikelPDF
-
Vi har läst 202
2017 nr. 2 s. 34
Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. Karlstads universitet, ISBN 9789170637513
Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen. Tukan förlag, ISBN 9789176171271Redaktionen
ArtikelPDF
-
Uppslaget 202 – Grubblor
2017 nr. 2 s. 32
Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.
Per Berggren & Maria Lindroth
ArtikelPDF
-
Hela skolan hoppade!
2017 nr. 2 s. 3
Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.
Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
ArtikelPDF
-
Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik
2017 nr. 2 s. 27
Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.
Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
ArtikelPDF
-
Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs
2017 nr. 2 s. 23
Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.
Mats Brunström & Maria Fahlgren
ArtikelPDF
-
Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang
2017 nr. 2 s. 19
Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.
Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång
2017 nr. 2 s. 17
I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.
Pirjo Repo
ArtikelPDF
-
Genom lärarna når vi eleverna
2017 nr. 2 s. 13
I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.
Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
ArtikelPDF
-
Vi har läst 202
2017 nr. 2 s. 12
Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts
2017 nr. 2 s. 05
I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.
Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
ArtikelPDF