Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Problemavdelningen 229 – Konstruera geometri med GeoGebra
2024 nr. 1 s. 63
I detta temanummer om digitala verktyg presenterar vi tre nya GeoGebra-problem. Uppgifterna innehåller geometriska konstruktioner som skapas i GeoGebra. Därefter görs en uppskattning av förhållandet mellan olika areor. Slutligen beräknas en given area med hjälp av programmet. En utökning av problemet för gymnasienivå är att beräkna arean utan att ta hjälp av programmet.
Günter Ahmet
ArtikelPDF
-
Artificiell intelligens och matematikundervisning
2024 nr. 1 s. 58
I den här artikeln ger Johan Falk sin personliga syn på de nya digitala AI-verktygen som kallas för chattbottar. Vad kan de och vad kan de inte? Vad kan de tillföra matematikundervisningen och hur kan de underlätta lärarens arbete? Och framför allt – vart är tekniken på väg?
Johan Falk
-
Digitala nationella prov
2024 nr. 1 s. 56
Författaren som är utbildningsråd på Skolverket, beskriver här en del av de tankar som ligger bakom arbetet med att digitalisera de nationella proven i matematik. Flera förbättrings- och effektiviseringsmöjligheter belyses, liksom utmaningar som måste beaktas i det fortsatta arbetet.
Jan Kontinen
-
Att räkna med datorn
2024 nr. 1 s. 51
Ett examensarbete som belönades med GE-stipendiet 2023 beskriver en undersökning av gymnasieelevers erfarenheter av att använda helt digitala matematikläroböcker. Ett viktigt bidrag då sådana erfarenheterna ännu inte finns vetenskapligt undersökta i någon större omfattning.
Jennifer Downing
-
Plugga matte med tidsfördelad repetition
2024 nr. 1 s. 45
Här beskrivs utvecklingen av ett digitalt hjälpmedel för gymnasiestudier i matematik – ett projekt som tilldelats stipendium från Maria Ingelman Sahléns minnesfond för matematiskt lärande. Projektet utgår från Ebbinghaus teorier om hur minnet fungerar och handlar om att befästa kunskaper genom att repetition sker systematiskt enligt förutbestämda tidsintervaller.
Magnus Lindström
-
Miniräknaren i Nämnaren
2024 nr. 1 s. 39
Räknedosan gör sitt intåg i skolan under mitten av 1970-talet och blir ett stort diskussionsämne. När ska den användas? Vem ska använda den? Hur ska den användas? Hur påverkas elevernas numeriska matematikkunskaper?
Cecilia Kilhamn
-
Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet
2024 nr. 1 s. 34
På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med att analysera en mängd punkter på en skärm och avgöra om de är digitaliseringen av en rät kontinuerlig linje eller ej.
Gunilla Borgefors
-
Uppslaget 229 – Miniräknaren – ett hjälpmedel för att lära matematik
2024 nr. 1 s. 32
Användningen av miniräknare i skolan är idag helt accepterad – men måste barn inte ”lära sig räkna” först innan de kan få börja använda miniräknaren? Rätt använd kan miniräknaren bidra till att elever utvecklar sin taluppfattning och blir kreativa problemlösare. På Uppslaget presenteras några sådana aktiviteter.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik? (återpublicering)
2024 nr. 1 s. 25
Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet. De genomförde undersökningar under ett och ett halvt år, med stöd av Eva Norén från Stockholms universitet.
Programmering infördes som en del av det centrala innehållet i grundskolans läroplan 2017 efter digitaliseringskommissionens betänkande. Författarna hade under en längre tid funderat över varför programmering lades in i läroplanen under matematikämnet. Utifrån dessa funderingar ville de undersöka vad programmeringen hade att tillföra elevernas lärande i matematik.
Elisabeth Hector & Lena Thelander
-
En motorcykels färd kopplad till derivata (återpublicering)
2024 nr. 1 s. 19
Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.
Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Günter Ahmet
-
GeoGebra – Dynamiska matematikprogram i nya moduler
2024 nr. 1 s. 13
Författarna har skrivit texterna i de nya modulerna Dynamiska matematikprogram i undervisningen (årskurs 7–9 respektive gymnasieskolan) samt varit mentorer för två workshopserier. I denna artikel introduceras modulerna och några exempel som diskuterades vid workshopseriens träffar presenteras.
Maria Fahlgren & Mats Brunström
-
Algebra-artisten
2024 nr. 1 s. 05
I jakten på något mer interaktivt än matematikböcker på skärmen fann en av artikelförfattarna gratisprogrammet Desmos. Här beskriver de båda kollegorna hur elever i årskurs 8 bekantar sig med ekvationer och olikheter samtidigt som de skapar egna konstverk med hjälp av matematiska funktioner.
Cecilia Christiansen & Anna-Carin Nilsson
-
Språkspalten
2024 nr. 1 s. 03
Författaren blev nyfiken på vilka digitala verktyg som varit mest omskrivna i olika perioder och hur dessa omnämnts. Ett sätt att skapa överblick var att använda Nämnarens artikelregister och systematiskt söka efter när och hur ofta olika ord förekommit i artiklarnas rubriker.
Cecilia Kilhamn
-
Problemavdelningen 228 – Statistik i olika sammanhang
2023 nr. 4 s. 63
I media presenteras ofta fakta med mer eller mindre fantasifulla tabeller och diagram. Även om de är gjorda med korrekta underlag och på rätt sätt kan det ändå vara lätt att missuppfatta dem. Elever behöver därför få många erfarenheter av att tolka statistik i olika kontexter.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Primtal – det luktar Python
2023 nr. 4 s. 57
Redan tidigt i sin skolgång bör elever få kännedom om begreppet primtal. Det går sedan att återkomma till begreppet med olika infallsvinklar, exempelvis att med programmering undersöka förekomsten av primtalstvillingar.
Lasse Berglund
-
Kängurusidan
2023 nr. 4 s. 55
Kängurumöte i Nordmakedonien
Johan Häggström
-
Modellering av normalfördelad data
2023 nr. 4 s. 49
Normalfördelning möter elever i många situationer, men det är inte alltid så enkelt att förstå eller att undervisa om. Här belyser författaren några didaktiska aspekter av statistikundervisning och modellering med hjälp av Gausskurvan.
Khaled Ben Latief Jemai
-
Framtida matematiklärares perspektiv på artificiell intelligens
2023 nr. 4 s. 41
AI-teknologin har redan stort genomslag i många samhällssektorer men vilken inverkan AI kan få på matematikundervisning är fortfarande relativt outforskat. Lärarstudenters enkätsvar om AI pekar på flera frågor som lärarutbildningen bör ta ställning till för att förbereda dem för AI:s roll i matematikklassrummen.
Lisa Hed, Rasmus Leijon & Per Åhag
-
Numeracitet, medborgarskap och matematikångest
2023 nr. 4 s. 34
Konferensen ALM30 genomfördes i Limerick, Irland, 3–5 juli 2023. Nedslag görs i föreläsningar som konkretiserade insatser för att stödja vuxnas lärande i matematik. Kunskaper och färdigheter som kommer till användning i hemmet, i yrkeslivet och i ett aktivt deltagande i samhället.
Linda Jarlskog
-
Uppslaget 228 – Utveckla klassens talkörer
2023 nr. 4 s. 32
I det förrförra Uppslaget beskrevs talkörer anpassade för de lägre årskurserna. Här ges exempel både på hur en utveckling mot ett mer avancerat matematikinnehåll i talkörer och hur en genomtänkt planering av användningen av dem kan se ut.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Drama och humor som verktyg i matematikundervisningen
2023 nr. 4 s. 25
Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. En klurig gåta eller rolig historia kan också fånga elevernas uppmärksamhet och leda till eftertanke. Här berättas om drama som representationsform och lektioner med matematiska vitsar och gåtor.
Jöran Petersson
-
Det magiska korttricket
2023 nr. 4 s. 21
Den här artikeln inleds med en berättelse om när den stora magikern genomför ett trolleritrick. Därefter avslöjas tricket och författaren för ett induktivt resonemang för att bevisa ett känt talteoretiskt påstående som kallas Proizvolovs identitet.
Christoph Kirfel
-
Pedagorien News
2023 nr. 4 s. 20
I Pedagorien har påståendet att män tänker på romarriket fått oanade konsekvenser för matematikundervisningen. Vår utsände Korre Latio testar Smålandsbryggeriets Småöl och pratar med dess VD Malte Humleson.
Kurre Latio
-
Steget före och intensivundervisning minskar klyftor
2023 nr. 4 s. 13
Gymnasielärare i Lerum fångar upp elever i matematiksvårigheter genom att erbjuda Steget före och intensivundervisning. Berörda elever uppskattar möjligheten de får för att förbättra sina kunskaper och lärarna får värdefulla kunskaper som de kan ta med in i den ordinarie klassrumsundervisningen.
Annalena Önnhed
-
Sagt & gjort
2023 nr. 4 s. 09
Hur långt ska vi behöva backa?
Camilla Stenroth & Christina Nordell
-
Åsas förändrade undervisning
2023 nr. 4 s. 03
I Ängelholms kommun genomfördes en riktad kompetensutvecklingsinsats mot förstelärarna i matematik. I denna artikel synliggörs att insatsen lett till förändringar i klassrummet. Vid två tillfällen observerades en lärares undervisning, dels i inledningen och dels i slutet av utbildningen.
Frida Wirén & Caroline Nagy
-
Problemavdelningen 227 – Andra bra Känguruproblem
2023 nr. 3 s. 63
Tusentals problem tas varje år gemensamt fram av alla de länder som deltar i Kängurutävlingen. Eftersom bara 24 problem väljs ut till de flesta tävlingsklasser förblir många problem oanvända. Några av dessa publicerar vi här.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort
2023 nr. 3 s. 58
Undersök och finn den optimala lösningen
Svend Hessing
-
Derivatans graf – elevens tankesprång
2023 nr. 3 s. 51
Geogebra är ett kraftfullt verktyg som kan användas för att skissa derivatans graf. Eleverna får hjälp att förstå och inte bara göra något schablonmässigt då abstraktionsnivån stiger.
Lasse Berglund
-
Pythagoras Quest
2023 nr. 3 s. 47
Det finns flera olika tävlingar i matematik. Här beskrivs en lagtävling där samarbete och kommunikation i laget är avgörande för ett gott resultat. I slutet av artikeln visas också några exempel på uppgifter som fanns med i årets tävling.
Sam Edgecombe & Carolina Ljungberg
-
Kängurusidan
2023 nr. 3 s. 43
Nu är årets Kängurutävling inrapporterad och vi kan summera vad som varit lätt och svårt för svenska elever i de olika tävlingsklasserna. Alla problem för 2023 finns publicerade på NCM:s webbplats.
Ulrica Dahlberg
-
Nyfikenhet och otillräcklighet
2023 nr. 3 s. 35
En lärartanke: Det är konstigt att för att få undervisa i programmeringskurser krävs det 90 högskolepoäng men för att tillämpa programmering i matematikkurserna krävs ingen kunskap i programmering.
Johansson, Juhlin, Tossvainen & Wedestig
-
Uppslaget 227 – Knäck koden
2023 nr. 3 s. 32
Knäck koden påminner om den relativt kända aktiviteten Funktionslådan. Här använder eleverna Cuisenairestavar istället för att skriva lappar till en ”programmerad dator”, vilket både ökar utmaningen och skapar ramar.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Språkspalten – Få – färre – färst
2023 nr. 3 s. 29
I årets Kängurutävling fanns ett problem i tävlingsklassen Benjamin som gav upphov till en del språkligt huvudbry och flera mail till oss på NCM.
Cecilia Kilhamn
-
Monica Delorme & Annika Schoug
2023 nr. 3 s. 22
Det tycks vara svårt att lära sig resonera proportionellt och författarnas upplevelse är att det också är svårt att undervisa om proportionalitet. De deltog i ett ULFprojekt vid Malmö universitet och inspirerades att söka ett användbart arbetssätt för att synliggöra och utveckla elevernas föreställningar och resonemang utan att fastna i metoder och regler.
Monica Delorme & Annika Schoug
-
Sagt & gjort
2023 nr. 3 s. 19
En stormig sommardag blev det ett besök på Navet i Borås. Vi var några som fattade tycke för ett träpussel som säkerligen har långa anor men som var nytt för oss. Av tio träbitar skulle en kvadrat läggas.
Lena Nilsson
-
Fri från början
2023 nr. 3 s. 15
Det är ovanligt med matematikångest i de tidiga skolåldrarna, men likväl är det viktigt att upptäcka och åtgärda så snart som möjligt. I den här artikeln presenteras resultat från internationella studier och klassrumserfarenheter med förslag på hur lågstadielärare kan hjälpa elever med matematikångest.
Rimma Nyman
-
TRR – vi introducerar talet ½
2023 nr. 3 s. 03
Hur kan elever i årskurs 2 arbeta med halvor och förstå talet 2 1/2? I den här artikeln beskrivs erfarenheter från en lektionssekvens baserad på TRR-materialet. Lektionernas olika delar beskrivs och elevernas individuella dokumentation analyseras av lärarna i uppföljande samtal.
Caroline Nagy & Cecilia Kilhamn
-
Problemavdelningen 226- Geometriska konstruktioner i Geogebra
2023 nr. 2 s. 63
Genom att kombinera några geometriska former som elever känner väl kan problem konstrueras. Två
av problemen är framtagna för elever som läser Matematik 3 och ska bekanta sig med cosinussatsenGüner Ahmet
ArtikelPDF
-
Programmering och skolmatematik
2023 nr. 2 s. 59
Programmeringens plats i skolans matematikundervisning är något som allt oftare ifrågasätts. Som ett inlägg i debatten vill författaren beskriva preliminära resultat från sin forskning kring programmering i matematik på gymnasiet.
David Taub
-
Elevers uppfattning om sina insatser i matematik – i årskurs 8 och 9 i ett flerårigt perspektiv
2023 nr. 2 s. 55
I de omfattande internationella studier som genomförs relativt regelbundet finns inte bara möjlighet att se hur elevers matematikkunskaper förändras över tid utan också hur deras uppfattningar om ämnet och egna insatser förändras. Författarna har gjort en jämförelse av de svar elever har lämnat på enkätfrågor i anslutning till studierna.
Astrid Pettersson & Samuel Sollerman
-
Att tolka derivator med hjälp av enheter
2023 nr. 2 s. 47
Författarna har i ett ULF-projekt utformat ett arbetsmaterial för elever som läser gymnasiets kurser Matematik 3b och 3c. Elever som kan derivera mekaniskt kan genom att undersöka aktuella enheter få bättre förståelse för hur de ska tolka derivator i ett sammanhang.
Egbert Langeveld & Andréas Rosenberg
-
Hur kan man inte se det?
2023 nr. 2 s. 41
Utifrån sin 25-åriga erfarenhet undrar två matematiklärare vad det är som gör att elever på högstadiet inte kan se logiken bakom enheter för att enklare lösa proportionalitetsproblem. Genom en undersökning i sina klasser ser de möjligheter i undervisningen för att öka elevernas förståelse av enheter.
Calle Rosell & Kristin Strand
-
En vanlig uppgift i ett ovanligt sammanhang
2023 nr. 2 s. 35
En standarduppgift om gymkortskostnad används för att skapa reflektion och diskussion kring ett nytt matematikområde. Eleverna ges gott om tid att utforska egna metoder för att hitta olika lösningar.
Cecilia Lindeheim & Ann-Britt Nilsund
-
Uppslaget – Talkör i helklass
2023 nr. 2 s. 32
Barn ges ofta många tillfällen att öva räkneramsan 1, 2, 3, 4, 5 … men mindre ofta får de öva att räkna baklänges från olika starttal. Det finns stora fördelar med att kunna ramsräkna även andra ramsor och talrader och det kan elever gärna göra tillsammans med klasskamraterna i form av talkörer.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Vuxnas lärande i fängelse
2023 nr. 2 s. 27
den här artikeln berättar en grupp komvux-lärare om sina intryck från ett spännande besök på Irland som de genomfört genom Erasmus+. Där fick de studera undervisning av vuxna som hamnat i fängelse. De fick mycket att tänka på som de kunde ta med sig hem inför planering av egna mattekurser på komvux.
Linda Jarlskog, Elisabet Bellander & Kristian Berghult
-
Lyckohjul
2023 nr. 2 s. 23
Här presenteras en aktivitet som kombinerar matematik och programmering i Scratch. Syftet är att ge eleverna ytterligare ett verktyg för att öka förståelsen för sannolikhet och statistik. Eleverna får träna på att presentera en given procentsats i en cirkel. Förhoppningen är också att elevernas motivation för lärande i matematik och programmering ökas genom skapande av en animation.
Pål-Erik Eidsvig
-
Strövtåg: Det gör inget att det är svårt. Till minne av Bengt Johansson
2023 nr. 2 s. 22
Bengt, men detta är svårt, avslutar jag och snurrar otåligt på kontorsstolen. Bengt ser rakt på mig. Han har precis satt sig ner på pinnstolen i hörnet av mitt kontorsrum. Hans axelremsväska har glidit ner på golvet. Ytterrocken är fortfarande på. Han lutar sig fram på armbågarna. ”Anette, det gör inget om det är svårt”, säger han och hans ansikte spricker upp i ett enda stort leende.
Anette Jahnke
-
Varför kombinatorik i skolan?
2023 nr. 2 s. 13
Vad finns det för argument för att lära ut kombinatorik? Vilka uppgifter kan vara lämpliga när läraren vill arbeta med kombinatoriska resonemang? Här diskuteras möjligheter till utveckling av kombinatoriskt tänkande och hur man kan skapa progression från årskurs 1 till 9.
Éva Fülöp
-
TRR med utomhuspedagogiskt perspektiv
2023 nr. 2 s. 09
I Håbo undervisar lågstadielärarna enligt modellen Tänka, resonera och räkna, TRR. Naturskolan kan fungera som ett komplement där eleverna ges möjlighet att utveckla och befästa sina matematikkunskaper. En av naturskolans pedagoger ger här en inblick i verksamheten under en lektion med elever i årskurs 3.
Mari Björinder