Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 

Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.

 

  1. Brygga kaffe

    2021 nr. 2 s. 07

    Författaren återberättar ett långt samtal med elever i årskurs 1. De diskuterar vilket samband som finns mellan rätt mängd vatten och antal mått kaffe för att det ska bli ett gott starkt kaffe – och hur det kan uttryckas matematiskt.

    Rimma Nyman
    ArtikelPDF

  2. Matematik med elefantsången

    2021 nr. 2 s. 03

    Elefantsången är en sång som ofta sjungs på förskolan, kanske med syfte att lära barnen matematik. I den här artikeln benar författaren ut vilken matematik som kan göras synlig genom sången.

    Lena Landgren
    ArtikelPDF

  3. Pedagorien News

    2021 nr. 1 s. 64

    Aktuell rapport från Pedagorien där bland annat beslutet att införa krav på munskydd är baserat på variationsteorin.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  4. Problemavdelningen 217 – Problem med NRICH

    2021 nr. 1 s. 61

    NRICHs webbplats har mycket material för matematikundervisningen. De utvalda problemen fanns i två kalendrar, en för yngre elever (nrich.maths.org/advent-primary) och en för de lite äldre (nrich.maths.org/advent-secondary).

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  5. Bestämma π med Python

    2021 nr. 1 s. 56

    I den här artikeln får vi se en rad exempel på hur värdet på pi kan bestämmas. Artikeln tar avstamp i Arkimedes geometriskt grundade ansats och avslutar med modern Python-programmering – en kod på bara några rader!

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  6. Lärartankar – Procent via prodec

    2021 nr. 1 s. 51

    En procent är en hundradel och betecknas med symbolen %. På samma sätt är en promille en tusendel, som betecknas med symbolen ‰. Motsvarande symbol för tiondel finns inte, men här definierar författaren ordet prodec som en tiondel och betecknar den med en egen symbol. Den huvudsakliga orsaken till att introducera begreppet prodec är att föreslå det som ett pedagogiskt verktyg för att lära sig procent.

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  7. Avstånd med olika metriker

    2021 nr. 1 s. 44

    Författarna beskriver en lektion om avståndsberäkningar med olika metriker som de tror att kan vara inspirerande både för elever och matematiklärare på gymnasiet. Lektionen utvecklades i ett samarbete mellan fem lärare under Kleindagarna i januari 2020.

    Mikael Cronhjort & Maria Hagemann-Jensen
    ArtikelPDF

  8. Förståelse för konens volymformel

    2021 nr. 1 s. 39

    För att elever inte bara ska memorera matematiska formler utantill behöver de få förståelse för varför formler ser ut som de gör. Här visar författaren hur han genom att utgå från konkret material ger eleverna möjlighet att resonera om och få en djupare förståelse för konens volymformel.

    Pål-Erik Eidsvig
    ArtikelPDF

  9. Språkspalten – Kom låt oss bråka

    2021 nr. 1 s. 34

    ”Den vackra linblommans stjälk innehåller en fiber som kan användas till att göra kläder, men vägen från blommande ört till färdigt linnetyg är lång.” Så inleds språkspalten som tar oss från att linet bråkas till tal i bråkform och alla ord som förknippas med det matematiska bråkbegreppet.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  10. Uppslaget 217 – Ett problem med två lösningar – lika rätta men med olika resultat

    2021 nr. 1 s. 32

    Det händer ibland att elever överraskar med lösningsmetoder som inte är de som lärare har förväntat sig. I en provuppgift inom geometri var tanken att undersöka elevernas kunskaper om likformighet och Pythagoras sats. Uppgiften visade sig ge lite olika resultat, vilka var korrekta på sitt sätt.

    Calle Flognman
    ArtikelPDF

  11. Det ökar med samma hela tiden

    2021 nr. 1 s. 27

    Författarna, som har erfarenheter som matematiklärare i grundskolan och inom lärarutbildningen, ger här en kommentar till artikeln Att undervisa matematik för kreativa resonemang i Nämnaren 2019:4 och presenterar en aktivitet som de har genomfört med många elever på olika kunskapsnivåer.

    Bo Sjöström & Jacob Sjöström
    ArtikelPDF

  12. Teknikens tal

    2021 nr. 1 s. 21

    Skolans teknikämne kan ge många uppslag till problem att lösa på matematiklektioner. Här visar författaren tre exempel. Problemen handlar om antalet hjulmuttrar på en personbil, tillåten last i personhissar och antal lastpallar som får plats i en container. Fler idéer finns i slutet av artikeln.

    Göran Grimvall
    ArtikelPDF

  13. Rörliga bilder med Desmos

    2021 nr. 1 s. 09

    I tidigare nummer av Nämnaren har författarna beskrivit hur man kan använda det digitala och webbaserade verktyget Desmos för att öka elevernas förståelse av bland annat räta linjens ekvation. Här presenterar författarna ytterligare ett projekt som utvecklats med inspiration från andra matematiklärare.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
    ArtikelPDF

  14. Vi har läst 217

    2021 nr. 1 s. 08

    Organisera och inventera – taluppfattning – Nina Liu, Maarten Dolk & Catherine Twomey Fosnot
    T-shirtfabriken – positionssystemet, addition och subtraktion – Catherine Twomey Fosnot


    ArtikelPDF

  15. Fokus på elevers uträkningar

    2021 nr. 1 s. 03

    Har du funderat på hur du ska få dina elever att fokusera på kvalitet i sina redovisningar i matematik? I den här artikeln visar författaren hur hon arbetar med elevernas uträkningar digitalt med hjälp av Matteappen.

    Elin Sandström
    ArtikelPDF

  16. Problemavdelningen 216 – Problembank

    2020 nr. 4 s. 63

    Ni har väl inte glömt den stora satsningen på Matematiklyftet. Allt material finns fortfarande kvar på Skolverket under adressen larportalen.skolverket.se. Vi vill påminna om att där finns en mängd problemlösningsuppgifter att använda i undervisningen. Några moduler har egna uppgiftsbanker medan andra har problemförslag under moment A i varje del. Leta och hitta dina favoritproblem. Problemen nedan kommer från uppgiftsbanken i modulen Problemlösning. Till många av problemen finns varianter som gör dem både lättare och svårare.

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  17. Lärartankar – Kontinuitet

    2020 nr. 4 s. 60

    Begreppet kontinuitet är svårt. Det yttrar sig bland annat genom felaktiga påståenden kring begreppet i etablerade läromedel för gymnasiet.

    Henrik Petersson
    ArtikelPDF

  18. Tredimensionella figurer

    2020 nr. 4 s. 55

    Geometriska kroppar och deras inbördes relationer är inte alltid så självklara. Är den klassiska förpackningen med Toblerone ett prisma eller en cylinder? Här reder författaren ut de snåriga begreppen cylinder, prisma, kon och pyramid.

    Niclas Larson
    ArtikelPDF

  19. Pedagorien News

    2020 nr. 4 s. 54

    Vår utsände Korre Latio rapporterar om marknadifiering, alternativ till skolalgebrans x och y samt omfattande testning och omvänd logik.

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  20. Matematik utan ord

    2020 nr. 4 s. 51

    i denna ordsnåla artikel ges exempel på hur matematikens grundläggande räkneregler kan illustreras med bollar och smileys. Läsaren får öva sig i att växla mellan representationsformer och se hur en generellt uttryckt räkneregel kan exemplifieras med hjälp av ett konkret fall.

    Anders Månsson
    ArtikelPDF

  21. Chanser i sport och Pascals summatriangel

    2020 nr. 4 s. 45

    Med lite matematik går det att förstå och kontrollera hur vettiga olika spel på sportresultat är. Det visar sig att i flera sporter gömmer sig en heltalstriangel som är nära besläktad med Pascals triangel. Här handlar det inte om tennis men vi har ändå en fortsättning på En tennisgåta i Nämnaren 2019:4.

    Håkan Lennerstad
    ArtikelPDF

  22. Nedslag i periferin

    2020 nr. 4 s. 39

    Inom matematiken, precis som inom andra kunskapsfält, ryms ett flertal områden och discipliner. Vissa av dessa har större betydelse än andra. På följande sidor kommer vi dock inte att intressera oss för några av de centrala delarna utan istället göra en del nedslag ute i periferin.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  23. Att undervisa om rotationsvolymer förr och nu

    2020 nr. 4 s. 35

    Geogebra är ett dynamiskt och interaktivt program som kan användas för att visualisera matematiken på ett helt annat sätt än de statiska handritade graferna som författarna minns från sin egen skoltid. Här förklarar de ingående hur rotationsvolymer skpas i programmet.

    Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

  24. Uppslaget 216 – Geometri och mönster i Scratch

    2020 nr. 4 s. 32

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  25. Studenternas förkunskaper

    2020 nr. 4 s. 25

    Sedan slutet av 1990-talet har nyantagna studenter på ingenjörsutbildningar vid Umeå universitet genomfört ett diagnostiskt prov i matematik. Vi kunde läsa om resultatet under de första fyren åren i Nämnaren 2003. Här följer författarna upp med en beskrivning av hur det ser ut nu. 20 år senare.

    Lisa Hed, Olow Sande & Per Åhag
    ArtikelPDF

  26. Språkspalten – Ett strategiskt metodval

    2020 nr. 4 s. 22

    Begreppen strategi och metod är centrala i kursplanen för matematik. I samtliga årskurser står det att eleverna ska formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt “värdera valda strategier och metoder”.

    Cecilia Kilhamn
    ArtikelPDF

  27. Nämnarens adventskalender 2020

    2020 nr. 4 s. 20

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  28. Omkrets och area

    2020 nr. 4 s. 17

    Det är inte ovanligt med missuppfattningar kopplade till begreppen omkrets och area. I denna artikel ges förslag på hur lärare kan resonera tillsammans med eleverna om förhållanden mellan de båda begreppen så att de kan få en djupare förståelse för dem.

    David Taub
    ArtikelPDF

  29. Sagt & gjort – Bråk med pinnar!

    2020 nr. 4 s. 16

    Maria Nyström
    ArtikelPDF

  30. Skapa behov av multiplikation

    2020 nr. 4 s. 11

    Kan multiplikation förstås på något annat sätt än som upprepad addition? Här prövar författarna ett nytt sätt att undervisa om multiplikation. Genom att arbeta med indirekt mätning skapas ett behov av multiplikation.

    Andersson, Andrén, Eriksson & Tuominen
    ArtikelPDF

  31. Hur mäter vi regn?

    2020 nr. 4 s. 03

    Utifrån något så vardagsnära som regn presenteras ett matematiskt samtal med elever i en förskoleklass. Regnmätning kan leda till att eleverna tillgodogör sig nya ord som kärl och volym och i förlängningen en introduktion av exempelvis statistik. Förslag ges på vidare aktiviteter och utmaningar för regniga dagar.

    Rimma Nyman
    ArtikelPDF

  32. Pedagorien News

    2020 nr. 3 s. 64

    Korre Latio
    ArtikelPDF

  33. Problemavdelningen 215 – Problem med geometri

    2020 nr. 3 s. 61

    I de problem som presenteras häör finns antingen en figur redan i problemformuleringen eller så är det eller mindre nödvändigt att rita en figur för att kunna lösa det. Diskutera med eleverna vad som är bra att tänka på då de ritar figurer i detta sammanhang. Hur noga måste de vara? Hur märker de upp exempelvis vinkklar så att alla förstår vilken de manar? Och så vidare.

    Russel Hatami
    ArtikelPDF

  34. Kängurusidan 215

    2020 nr. 3 s. 58

    Den extra ordinära situationen med coronapandemin påverkar Sverige och världen i stort, liksom två lärarstudenters ursprungliga plan med aktionsforskning i klassrummet. Istället fick de möjlighet att granska problem i den nationella delen av Kängurutävlingen.

    Åsa Nilsson & Rosanna Sköldvinge
    ArtikelPDF

  35. Hur tänkte du?

    2020 nr. 3 s. 51

    I denna artikel presenteras resultat från en forskningsstudie som beskriver de svårigheter och möjligheter som matematiklärare på högstadiet och gymnasiet upplevt när de har arbetat med det digitala verktyget Geogebra.

    Miguel Perez
    ArtikelPDF

  36. Carl Friedrich Gauss – en gigant i vetenskapshistorien

    2020 nr. 3 s. 47

    Media berättar emellanåt om särbegåvade barn och ungdomar, speciellt när det gäller matematik. Här handlar det om en alldeles särskilt begåvad elev som i efterhand utvecklades till en fullfjädrad matematiker..

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  37. Priset för tystnad i undervisning

    2020 nr. 3 s. 39

    Tuula Maunula har disputerat på en avhandling om elevinteraktion. Hon visar hur viktiga elevers inspel i lektionen är och hur lärandemöjligheterna påverkas av det sätt lärare väljer att bemöta dessa. Lektionerna hon studerade handlade alla om den räta linjens ekvation.

    Tuula Maunula
    ArtikelPDF

  38. Sagt & gjort – Konstruera en pentagon

    2020 nr. 3 s. 38

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  39. Språkspalten – Jättar och utrop

    2020 nr. 3 s. 35

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  40. Vi har läst 215

    2020 nr. 3 s. 34

    Historiska perspektiv på matematik – Anders Tengstrand
    Bedömning i matematik – i lärandets och undervisningens tjänst – Maria Nordlund & Astrid Pettersson (red)

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  41. Uppslaget 215 – Smittspridningsmatematik för tidiga skolår

    2020 nr. 3 s. 32

    Det finns flera avancerade matematiska modeller för hur olika sorters smittspridning fungerar. Men det är också möjligt att illustrera det med mycket enkel matematik genom leken “Snurra flaskan”.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  42. Intensivundervisning i matematik

    2020 nr. 3 s. 30

    Peter Nyström & Görel Sterner
    ArtikelPDF

  43. Arbeta som en matematiker

    2020 nr. 3 s. 23

    Denna översatta och lätt bearbetade artikel var publicerad i norska Tangenten 2019:4. Författen beksriver positiva effekter och förändrade beteenden då elever får stå i smågrupper vid whiteboardtavlor när de arbetar med matematisk problemlösning.

    Ingvill Merete Stedøy
    ArtikelPDF

  44. Våga släppa taget

    2020 nr. 3 s. 19

    Författarna beskriver den internationella didaktiska metoden. Supplemental instruction och hur den har omsatts på en gymnasieskola i Varberg – ett sätt för att nå samverkan i problemlösning.

    Marielle Halltorp & Annalena Holm
    ArtikelPDF

  45. Lesson study i lärarutbildningen

    2020 nr. 3 s. 15

    Som ett moment i sin lärarutbildning får blivande lågstadielärare genomföra en Lesson study om likhetstecknet. Didaktiska kunskaper blir på så sätt direkt kopplade till praktiken och studenterna tränas dessutom i kollegialt arbete.

    Nyman, Skodras, Happstadius & Fredrikson
    ArtikelPDF

  46. Strövtåg – Lyssna på felen

    2020 nr. 3 s. 11

    Pesach Laksman
    ArtikelPDF

  47. Hundkojan

    2020 nr. 3 s. 07

    I Nämnaren 2019:4 skrev författarna om projektet Algebra-artisten som görs i det webbaserade programmet Desmos. Här presenterar de ett mindre projekt som de kallar Hundkojan och där den räta linjens ekvation är i fokus.

    Cecilia Christiansen & Anna-Carina Nilsson
    ArtikelPDF

  48. Planera för matematiska samtal

    2020 nr. 3 s. 03

    I sin andra artikel om matematiska samtal i klassrummet beskriver författarna hur viktigt det är att samtalet planeras noga. Författarna ger exempel på hur en planering kan se ut inför ett samtal om olika tankemodeller för subtraktion.

    Susanne Frisk & Christina Skodras
    ArtikelPDF

  49. Problemavdelningen 214 – Problem i coronatider

    2020 nr. 2 s. 63

    Den enklaste modellen för smittspridning i början på en epidemi är exponentiell tillväxt. Här ska vi jämföra hur fort olika enkla funktioner växer. Speciellt jämför vi upprepad addition med upprepad multiplikation, dvs vi jämför en linjär funktion med en exponentiell funktion. De första problemen kan göras redan i årskurs 4, medan de två sista lämpar sig bäst för gymnasiet.

    Laura Fainsilber
    ArtikelPDF

  50. Individualiserad matematikundervisning för vuxna

    2020 nr. 2 s. 59

    Undersökningar som genomförts i vuxenutbildningen inom Kriminalvården har lett fram till en avhandling om individualiserad matematikutbildning. I en modell beskrivs hur resultaten är användbara för alla som arbetar med individualiserad matematikutbidlning för vuxna även i andra kontexter.

    Linda Marie Ahl
    ArtikelPDF