Artiklar äldre än ett år länkas till respektive PDF. Nyare artiklar visar titel, sammanfattning och författare.
-
Uppslaget 222 – Matematiska urtavlor
2022 nr. 2 s. 32
Att skapa en matematisk urtavla kan vara en rolig utmaning som tränar elevernas taluppfattning och hantering av numeriska uttryck. Aktiviteten uppmanar till att leka med tal och uttryck.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Till minne av Peder Claesson
2022 nr. 2 s. 29
Peder Claesson var en kreativ och varm matematikentusiast som kom att betyda enormt mycket för utvecklingen av svensk matematikundervisning. Som idégivare var han med i uppstarten av såväl Matematikbiennalen som Sveriges matematiklärarförening.
Göran Emanuelsson
ArtikelPDF
-
Intensivundervisning i praktiken
2022 nr. 2 s. 25
Författaren berättar hur intensivundervisning i matematik kan te sig i praktiken på en helt vanlig grundskola. Tack vare ett stipendium kunde skolan starta ett projekt och de fick goda resultat både vad gäller elevernas prestationer och matematiska självkänsla.
Inger Lignell
ArtikelPDF
-
Himla så bra!
2022 nr. 2 s. 17
Här får vi en inblick i ett projektarbete som integrerar bild och matematik. Hilma af Klints konst används för att inspirera elever på gymnasiets individuella alternativ att intressera sig för symmetrier och geometriska former.
Per-Olof Nilsson & Zaria Zardasht
ArtikelPDF
-
Representationer av tal i bråkform
2022 nr. 2 s. 11
I en studie har författaren undersökt hur lärare riktar uppmärksamhet mot och varierar olika aspekter av bråk. Resultatet mynnar ut i tre mönster av lärares handlande som har betydelse för vad elever kan få möjlighet att lära.
Cecilia Sveider
ArtikelPDF
-
Att se eller räkna
2022 nr. 2 s. 07
Att kunna läsa med flyt finns som ett kunskapskrav i svenska. Någon motsvarande beskrivning finns inte i matematikämnet. Men hur ska elever kunna utveckla ett matematiskt tänkande och få tilltro till sin egen förmåga om de inte kan räkna med flyt?
Ragnhild Vikström
ArtikelPDF
-
Matematik för de yngsta – ett kroppsligt görande
2022 nr. 2 s. 03
Som förskollärare och forskare är författaren intresserad av de yngsta förskolebarnens lärande och utveckling. I artikeln berättar hon om hur små barn tar hjälp av kroppen för att utforska sin omgivning och skaffa sig erfarenheter som ligger till grund för fortsatt matematiklärande.
Karin Franzén
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 221 – Omkrets och area
2022 nr. 1 s. 63
Problemen denna gång handlar om omkrets och area och är av lite mer undersökande karaktär. Beroende på vilken nivå eleverna befinner sig kan problemen lösas på olika sätt, från mer konkret undersöknade till abstrakta och generella metoder.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Sannolikheter i sport
2022 nr. 1 s. 57
Sport intresserar många elever, så att kombinera det med sannolikhetslära kan därför vara ett både intresseväckande och lärorikt sätt att lära sig mer om sannolikheter. Här beskriver författaren tre olika exempel på hur elever kan träna sannolikhetsräkning genom sportsimuleringar.
Anders Månsson
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Träddiagram
2022 nr. 1 s. 54
I författarnas undervisning av blivande lärare har de ofta använt träddiagram för att illustrera sannolikheter och sedan kopplat ihop det med algebra. Här visar de hur ett träddiagram används i ett grundläggande problem. I en kommande text ska de visa hur samma idé kan illustrera kvadreringsregeln och kubregeln.
Russell Hatami & Ali Ludvigsen
ArtikelPDF
-
Begreppet area i skolmatematiken – Fördjupat kunnande och färdighetsträning med aktiviteter i Geogebra
2022 nr. 1 s. 45
Författarna visar hur begreppet area kan komma till uttryck under elevers skolgång och hur Geogebra kan användas för att befästa elevernas kunnande. De inleder med ett par exempel från låg- och mellanstadiet och fördjupar sedan två aktiviteter för högstadiet respektive gymnasiet. Geogebra-adresser till aktiviteterna finns samlade i slutet av artikeln.
Thomas Lingefjärd & Güner Ahmet
ArtikelPDF
-
Språkspalten: Knappt, drygt och med råge
2022 nr. 1 s. 41
I vardagen hanterar vi ofta inexakta antalsangivelser och approximativa värden. Ibland för att vi inte vet det exakta värdet, andra gånger för att vi bara är intresserade av storleksordningen. Vi anger ett tal men nyanserar värdet genom att lägga till ett ord eller språkligt uttryck som filar bort exaktheten.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Grafberättelser
2022 nr. 1 s. 35
En grafberättelse är en klassrumsrutin som kan användas på både högstadiet och gymnasiet för att utveckla elevers kunskaper om grafer, samband och matematiska modeller. Här berättar författaren hur grafberättelser kan användas för att skapa förståelse för matematiska begrepp.
Emelie Reuterswärd
ArtikelPDF
-
Uppslaget 221 – Flervalsuppgifter i helklass
2022 nr. 1 s. 32
Den här aktiviteten använder flervalsuppgifter som ett sätt att skapa matematiska samtal i klassrummet. Läs mer om hur det kan göras i artikeln Nygamla talmoduler i detta nummer.
Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF
-
Nygamla talmoduler
2022 nr. 1 s. 25
Matematiklyftet är avslutat men de moduler som togs fram revideras och finns numera på Skolverkets lärportal. Här ges en beskrivning av de nyligen reviderade talmodulerna och förslag på hur de kan användas utifrån en skolas egna behov av fortbildning eller en enskild lärares önskemål att fördjupa sina kunskaper.
Cecilia Kilhamn & Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
Strövtåg: Mellan Vällingby och Afrika
2022 nr. 1 s. 23
En berättelse om ett tidigt matematikminne och vart det ledde.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort: Omkretsen är en piprensare
2022 nr. 1 s. 21
Lena Nilsson
ArtikelPDF
-
Kängurusidan: Ekvationer i ett sammanhang
2022 nr. 1 s. 15
Anne-Gunn Svorkmo
ArtikelPDF
-
Micro:bit som ett verktyg i undervisningen i kombinatorik
2022 nr. 1 s. 11
Såväl svenska som norska elever ska möta både kombinatorik och programmering relativt tidigt i sin skolgång. Här beskrivs hur de utmanas att programmera en micro:bit som öppnar en vägbom om rätt kod anges.
Pål-Erik Eidsvig
ArtikelPDF
-
Lärartankar: Kan programmering bidra till lärande i matematik?
2022 nr. 1 s. 07
Författarna fick förmånen att mottaga Gudrun Malmers stipendium 2018 för att genomföra ett forskningsbaserat projekt i skolan med fokus på programmering i matematikämnet.
De formulerade frågorna :
Hur kan programmering bidra till lärandet i matematik?
Vilket matematiskt lärande har fördel av programmering?
Frågan ”hur” ändrades under arbetets gång allt mer till ”kan”: Kan verkligen programmering utveckla lärande i matematik?Elisabeth Hector & Lena Thelander
ArtikelPDF
-
Bokläsning med matematik i fokus
2022 nr. 1 s. 03
Kan små barn lära sig matematik genom bilderböcker? Författaren berättar om sina lärdomar från två olika forskningsprojekt där detta undersöks genom högläsning i böcker som skrivits och illustrerats speciellt i syfte att innehålla mycket matematik som förskolebarn ska kunna uppfatta.
Lena Landgren
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 220 – Problemkompott
2021 nr. 4 s. 63
Så här års kokas det kompotter på höstens nyskördade frukter. Här har vi samlat ihop en problemkompott, det vill säga en blandning av problem med höstanknytning.
Redaktionen
ArtikelPDF
-
Hållbar matematikentusiasm
2021 nr. 4 s. 60
Matematikbiennalerna har sedan 1980 gett oss entusiasm för utveckling av svensk matematikundervisning. Nämnarens grundare reflekterar över biennalernas betydelse och andra nedslag från Veteranträffen 2020 i Växjö. Inbjudan till Veteranträffen 2022 finns på omslagets bakre insida.
Göran Emanuelsson
ArtikelPDF
-
Fina små kvadrater
2021 nr. 4 s. 55
Författaren filosoferar över miniräknarens roll i dagens matematikundervisning. Även om den har varit en stor tillgång under snart 50 år gör den också tyvärr en del räknefel ibland, vilket han här ger exempel på.
Lasse Berglund
ArtikelPDF
-
Pedagorien news
2021 nr. 4 s. 54
I Pedagorien tas alla tillfällen för bildning av innevånarna och nu är orden kontronym och retronym aktuella.
Korre Latio
ArtikelPDF
-
Strövtåg – Rationella och irrationella tal i undervisningen
2021 nr. 4 s. 49
En pensionerad matematiklärare tar oss med på ett vindlande strövtåg bland rationella och irrationella tal som börjar med pi och slutar med oändligheten.
Pesach Laksman
ArtikelPDF
-
Programmering på gymnasiet
2021 nr. 4 s. 43
Författarna funderar över hur programmering kan vara ett verktyg för en fördjupad förståelse av matematiska begrepp i gymnasieskolan. Först diskuterar de frågan ur ett teoretiskt perspektiv och därefter rapporterar de om gymnasieelevers erfarenheter av att studera matematik med programmering.
Claes Johansson, Alf Juhlin,Timo Tossavainen & Anna Wedestig
ArtikelPDF
-
Programmering i skolmatematiken?
2021 nr. 4 s. 37
I ett pågående forskningsprojekt tittar författarna närmare på programmering som innehåll i skolmatematiken sedan införandet i läroplanen 2018. Här redovisar de hur lärare tolkat uppdraget och vilken roll programmeringen har i de matematiklektioner med programmering som lärarna planerat och genomfört.
Cecilia Kilhamn, Kajsa Bråting & Lennart Rolandsson
ArtikelPDF
-
Språkstöd i matematik
2021 nr. 4 s. 34
På uppdrag av Skolverket har NCM tagit fram en lista med termer för matematikundervisning i grundskolan som sedan har översatts till över 30 språk. Språkliga aspekter är på flera olika sätt relevanta och intressanta för matematikundervisningen.
Peter Nyström
ArtikelPDF
-
Uppslaget 220 – En ska bort
2021 nr. 4 s. 32
Det här uppslaget är hämtat från boken Sluta räkna – börja se, skriven och utgiven av Ulla Öberg. Aktiviteten går under många namn och för barn som vuxit upp i Sverige är den känd som En ska bort eller Brasses Lattjo Lajban-låda, på engelska kallas den Odd one out.
Ulla Öberg
ArtikelPDF
-
Mentorskap på distans – för särskilt begåvade barn i glesbygd
2021 nr. 4 s. 29
Alla särskilt begåvade barn behöver ges möjlighet att utmanas och träffa likasinnade. Föreningen Intize gör det möjligt genom ett mentorskap som bedrivs både på plats i Göteborg och numera även på distans. Till elevernas stora glädje har de även kunnat träffas i Göteborg under tre sommarlovsdagar.
Linda Ekberg
ArtikelPDF
-
Språkspalten
2021 nr. 4 s. 25
Det är relevant för lärare att fundera över matematikordens etymologi eftersom ordet i sig kan ha något att berätta om begreppets betydelse.
Jöran Petersson
ArtikelPDF
-
Utredning av dyskalkyli
2021 nr. 4 s. 19
Vilken är den rådande synen på dyskalkyli bland forskare? Vem gör utredningar och vilka riktlinjer finns? Frågorna fick en specialpedagog att göra en genomgång av aktuellt kunskapsläge genom kontakter med några instanser i Sverige där kunskap finns. En sammanställning av svaren presenteras i artikeln.
Tu Phuong Persson Hua
ArtikelPDF
-
Ökad matematisk förståelse genom problemlösning
2021 nr. 4 s. 13
Ett centralt skäl till elevers svårigheter med matematik är att undervisningen domineras av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter trots att vi vet att en undervisning som lyfter fram problemlösning är mer effektiv för att utveckla matematisk förståelse. Genom lärarens aktiva val av uppgifter och sätt att stödja elever kan lärandet förbättras.
Johan Sidenvall
ArtikelPDF
-
Keltiska knutar
2021 nr. 4 s. 09
Keltiska knutar är en mängd olika knutar och stiliserade grafiska framställningar av knutar som bland annat används för dekoration. Här beskriver författaren konstruktion och kategorisering och han visar beräkningar för hur designen av keltiska knutar kan göras.
Roger Antonsen
ArtikelPDF
-
Det går som en dans
2021 nr. 4 s. 03
Denna artikel är hämtad från Nämnarens danska systertidskrift Matematik. De spel som presenteras fungerar lika bra i svenska som i danska klassrum. Nämnarens redaktion har översatt och gjort en mindre bearbetning till svenska förhållanden.
Connie Nielsen & Elisabeth Tang
ArtikelPDF
-
Problemavdelningen 219 – Problem om delbarhet, rest och primtal
2021 nr. 3 s. 63
I detta nummer kom primtal att framstå som ett minitema. Av den anledningen har vi valt problem från avsnittet Delbarhet, rest och primtal i häftet Taluppfattning med Känguruproblem. Arbetet med häftet pågår och beräknas vara klart senast till Matematikbiennalen mars 2022.
Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF
-
Primtal
2021 nr. 3 s. 59
Ett av de viktigaste kapitlen inom aritmetiken handlar om primtal. De har varit och är fortfarande ett motiv för många matematiker att fördjupa kunnandet om. Författaren gör några nedslag bland upptäckter som olika matematiker gjort om primtal och formulerar några av de frågor som lett till dessa upptäckter.
Bengt Ulin
ArtikelPDF
-
Sagt & gjort – RSA-kryptering i Ma5
2021 nr. 3 s. 57
Att skriva hemliga meddelanden som bara den tänkta mottagaren kan läsa är en konst lika gammal som skriftspråket.
Jonas Hall
ArtikelPDF
-
Sophie Germains identitet
2021 nr. 3 s. 53
Algebraiska förenklingar och faktoriseringar är en del i gymnasiekurserna som kan behandlas på flera intressanta sätt. Ett inslag kan vara att titta bakåt på matematikers arbeten och se hur deras resultat kan komma till användning i nutid.
Per-Eskil Persson
ArtikelPDF
-
Gyllene snittet med Geogebra
2021 nr. 3 s. 49
Alla elever har säkert hört sina matematiklärare säga att matematik är mer än att bara räkna, det finns vackra mönster och spännande samband att upptäcka. Det gyllene snittet och Fibonaccis talföljd hör till de exempel som är just vackra och spännande. Länkar till de digitala konstruktionerna finns på Nämnaren på Nätet.
Thomas Lingegjärd & Güner Ahmet
ArtikelPDF
-
Visualisering av vattenflöden med hjälp av Geogebra
2021 nr. 3 s. 45
Geogebra är ett användbart verktyg i matematikundervisningen, men det är också utmärkt för att visualisera fenomen i naturen och världen utanför klassrummet. Här ger författarna ett exempel på visualisering av vattenflödet i Volgas biflod Nemda som kan leda till diskussioner om klimatpåverkan.
Anders Karlsson, Yuriy Medovar, Igor Yushmanov & Svetlana Yushmanova
ArtikelPDF
-
Språkspalten: Två olika synsätt på begrepp
2021 nr. 3 s. 41
Enligt våra kursplaner ska elever få möjlighet att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och det märks att begreppsförmågan är viktig för att vi ska lära oss matematik. Därför kan man tycka att det borde finnas en tydlig definition av vad begrepp är inom det matematikdidaktiska fältet, men det gör det inte. Att det finns olika synsätt beror på att matematikdidaktik som fält har hämtat influenser från så skilda håll som matematik, kognitionsvetenskap, filosofi, lingvistik och semiotik.
Lotta Wedman
ArtikelPDF
-
Ett helhetsgrepp för en likvärdig skola
2021 nr. 3 s. 35
Författarna beskriver hur tre skolor i Huddinge arbetar med utveckling av undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. Studien ingår i ett större projekt vars syfte är att synliggöra skolors erfarenheter av att arbeta kollegialt för att utveckla ämnesundervisningen.
Iiris Attoprs & Eva Kellner
ArtikelPDF
-
Uppslaget 219 – Mattemagi från delbarhet
2021 nr. 3 s. 32
Det är även möjligt att få in en programmeringsaspekt i aktiviteten för elever som behöver extra utmaning, och är programmeringsintresserade. De kan få som uppgift att undersöka hur fördelningen mellan nollor och nior ser ut bland alla tal x som kan skapas med de sju faktorerna (det vill säga 27 ≤ x ≤ 97), och som är jämnt delbara med 9. Utifrån denna undersökning kan de eventuellt motivera empiriskt varför 0 eller 9 är en bättre gissning om man som trickutförare hamnar i det problematiska läget där man inte vet säkert.
Björn Runow
ArtikelPDF
-
Lärartankar: Mitt möte med en särbegåvad elev
2021 nr. 3 s. 29
”Jag skulle vilja berätta om den fascinerande kunskapsresa som en elev gjort på egen hand med viss inspiration och stöttning från omgivningen. Man kan säga att det handlar om Skolverkets formulering: ”Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar” – och i detta fall handlar det om en elev som nått långt, mycket långt!”
Berthold Nilsson
ArtikelPDF
-
Use-modify-create: ett arbetssätt för programmering
2021 nr. 3 s. 22
Att knyta samman programmering och matematik är en utmaning för matematiklärare. Författarna beskriver en arbetsmetod som hjälper lärare att undervisa programmering tätt kopplat till ett matematiskt innehåll. Det utprovade upplägget ingår i en fortbildningsinsats för matematiklärare i Norge.
Susanne Koch Stigberg, Marianne Maugesten & Henrik Stigberg
ArtikelPDF
-
Grafernas abcd – transformation i ett nötskal
2021 nr. 3 s. 19
Författarna ger en sammanfattande introduktion till hur grafer kan stretchas och förflyttas med hjälp av fyra variabler.
Kersting Glimmerfors & Cecilia Christiansen
ArtikelPDF
-
Skriftlig kommunikation – Hur undervisar man om det?
2021 nr. 3 s. 13
I denna artikel beskriver en förstelärare i matematik och en forskare ett samarbete och de insikter de har fått i inledningen av ett skolforskningsprojekt. Syftet med projektet är att utveckla ett ramverk som beskriver kvalitet och progression i skriftlig kommunikation i matematik.
Linda Marie Ahl & Lina Svensson
ArtikelPDF
-
Visualisering av problemlösning
2021 nr. 3 s. 03
När lärare presenterar en matematikuppgift kan det vara svårt att bara genom talade ord få eleverna att förstå innehållet. Här ger författaren förslag på hur visualiseringar kan hjälpa eleverna både att förstå uppgiften och att utveckla sin tankegång för att lösa den.
Lei Yu Jiang
ArtikelPDF