Nämnarens artikelregister

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. En motorcykels färd kopplad till derivata

    2017 nr. 1 s. 55

    Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

    Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

  2. Letterbox Club Sverige gav matematiken en skjuts

    2017 nr. 2 s. 05

    I Region Jönköpings län har projektet Letterbox Club givit barn i familjehem ökat intresse och engagemang för matematik och läsning genom lek och spel.

    Kerstin Larsson & Inger Ridderlind
    ArtikelPDF

  3. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    2017 nr. 1 s. 63

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

  4. Genom lärarna når vi eleverna

    2017 nr. 2 s. 13

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  5. Bråk och språk

    2017 nr. 1 s. 45

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  6. Hela skolan hoppade!

    2017 nr. 2 s. 3

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    ArtikelPDF

  7. Hur vuxna migranter möter matematikämnet

    2017 nr. 2 s. 35

    Hur upplever vuxna elever med svenska som andraspråk den grundläggande matematikundervisning som de möter i svensk vuxenutbildning?

    Lisa Valtersson
    ArtikelPDF

  8. Problemavdelningen 199: – Olles blandade problem

    2016 nr. 3 s. 63

    Olle Hellblom
    ArtikelPDF

  9. Representationsrutor

    2017 nr. 1 s. 34

    Verktyget Representationsrutor som presenteras här utvecklades i samband med att författarna som undervisar på vuxenutbildningen i Falköping genomförde modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet. Verktyget är användbart på alla nivåer i skolan för ökad begreppsförståelse och kommunikation.

    Sara Johansson & Andreas Lindahl
    ArtikelPDF

  10. Sagt & gjort: Intresserade elever

    2017 nr. 2 s. 41

    – Måste jag verkligen göra hemläxan i matten? Den är alldeles för lätt. Den ger mig ingenting. Jag möttes av detta på mitt första utvecklingssamtal med en elev i fyran.

    Gustaf Rodhe
    ArtikelPDF

  11. Potenser och logaritmer på tallinjen

    2017 nr. 2 s. 53

    Tallinjer har beskrivits i flera Nämnarenartiklar som ett didaktiskt redskap för talrader, som tankemodell vid subtraktion och i undervisningen av statistiska lägesmått. Tallinjen kan också användas för att illustrera potenslagar och logaritmer.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  12. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    2017 nr. 2 s. 27

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  13. Kängurusidorna 201: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2017 nr. 1 s. 60

    Temat för årets första Kängurusida är primtal eftersom det passar på 2017, men här ges även några problem som förf. återkommande använder i sin undervisning.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  14. Strövtåg: Bortom vardagen

    2017 nr. 1 s. 51

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  15. En värdefull utställning

    2017 nr. 1 s. 37

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  16. Nyttan av 200 Nämnaren

    2016 nr. 4 s. 3

    Med anledning av tvåhundranummerjubileet delar två lärare med sig av vad tidskriften Nämnaren betytt för dem.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    ArtikelPDF

  17. Om adventskalendern 2016

    2016 nr. 4 s. 62

    Karin Wallby
    ArtikelPDF

  18. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    2017 nr. 2 s. 17

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    ArtikelPDF

  19. Lite båtnostalgi

    2016 nr. 2 s. 44

    I denna korta betraktelse plockar Bengt Ulin bland annat upp en tråd ur en drygt 100 år gammal bok om algebra avsedd för elever på det vi idag ser som gymnasienivå, men som troligen är en aning för svårt för de flesta av dagens gymnasister. Däremot kan säkert problemen tilltala en matematikbegåvad elev som inte backar för utmaningar.

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  20. Kängurusidorna 198 – Använd alternativen!

    2016 nr. 2 s. 60

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  21. Lärartankar: Vad gör eleverna egentligen på våra matematiklektioner?

    2016 nr. 3 s. 29

    Under ett moment inom Matematiklyftet kom kollegorna fram till att de egentligen inte visste alls vad eleverna verkligen gör under sina enskilda arbeten. Det beslöt de sig för att ta reda på.

    Susanne Stern
    ArtikelPDF

  22. Den matematiska vägen från förskola till skola

    2016 nr. 2 s. 11

    Artikelförfattarna som arbetar på Varnhemsskolan i Skara kommun har fått möjlighet att följa barngrupper från förskola och förskoleklass in i skolan. Barnen utvecklar en positiv attityd till matematik när fokus i arbetet ligger på meningsfullhet och begriplighet.

    Ulrika Hessvall & Lisa Hultman
    ArtikelPDF

  23. Sigma8 – matematiktävling för hela klassen

    2016 nr. 3 s. 55

    Sigma8 har genomförts varje år sedan 2002/03. Här ges en glimt av de problem och utmaningar som de deltagande klasserna och senare representanter för klasserna som gick vidare ställdes inför tävlingsåret 2015/16.

    Bengt Åhlander
    ArtikelPDF

  24. Reflekterande och matematiserande barn – en utmaning

    2016 nr. 3 s. 9

    Vilka didaktiska strategier fungerar för att stärka elevernas matematiska förmågor? När målet med undervisningen förändras från att lära ut matematiska procedurer och faktakunskaper till att utveckla förmågan att kommunicera och argumentera matematiskt ställs läraren inför nya utmaningar. I den här artikeln ska vi beskriva några didaktiska strategier som provas ut inom ett projekt i Göteborg.

    Cecilia Kilhamn & Susanne Frisk
    ArtikelPDF

  25. Estetiska lärprocesser

    2016 nr. 3 s. 39

    Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen. Eleverna stimuleras till kreativitet, nyfikenhet och ökat självförtroende så att de vågar pröva egna idéer när de löser problem.

    Randi Breili, Jeanette Chrisander, Anna Jonsson & Sofia Lundberg
    ArtikelPDF

  26. Matematik i soffan – kombinatorik i förskoleklass

    2016 nr. 3 s. 15

    Intressanta elevsamtal uppstår när olikfärgade björnar ska kombineras. Ett systematiskt utforskande i en välkänd kontext leder till resonemang och argumentation i arbetet. Elevernas egna dokumentationer visar att de både använder och går mellan olika representationsformer.

    Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
    ArtikelPDF

  27. Nämnarens adventskalender 2013

    2013 nr. 4 s.


    ArtikelPDF

  28. Uppslaget 199: Sannolika flaskor

    2016 nr. 3 s. 32

    I två aktiviteter med flaskor, först med synligt och sedan med dolt innehåll, ges elever möjlighet att undersöka och diskutera olika sannolikhetsbegrepp. Flaskracet och Hemligheten i flaskan är exempel som utgår från de didaktiska principerna för experimentbaserad undervisning i sannolikhet.


    ArtikelPDF

  29. Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar

    2016 nr. 3 s. 21

    I tre artiklar med början i denna vill vi ta upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. Först ut är vår beskrivning av hur vi engagerade lärare, lärarstudenter och deras elever i problemet Att dela smörgåsar.

    Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
    ArtikelPDF

  30. Se på film tillsammans

    2016 nr. 3 s. 8

    Filmerna – det nu finns ett stort antal av dem – inom matematiklyftet är avsedda som diskussionsunderlag för de lärare som vill utveckla sin undervisning. Karin Wallby ger här en kort information om filmernas syfte och hur inspelningarna gått till.

    Karin Wallby
    ArtikelPDF

  31. Ur vår bedömningspraktik

    2016 nr. 2 s. 53

    Under rubriken Kollegor emellan fick lärare träffas på Matematikbiennalen för att samtala och utbyta erfarenheter från sina lärarpraktiker. En av dessa samtalsgrupper handlade om bedömningspraktik i gymnasieskolan. Vi får här ta del av några kollegors arbete på praktiskt inriktade program.

    Jan Gustafsson & Lisa Rehnströmer
    ArtikelPDF

  32. Födelsedagstårtan – en språkutvecklande uppgift

    2016 nr. 3 s. 3

    Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet enligt cirkelmodellen. Lektionen som beskrivs här filmades också och kan nu ses på Matematiklyftets lärportal.

    Per Berggren
    ArtikelPDF

  33. Problemavdelningen 192

    2015 nr. 1 s. 63

    Problem från skrivbordslådan.
    Alltsom oftast kivas problemen om utrymmet i problemavdelningen och några måste väljas bort.
    Här får dessa sidosatta stackare äntligen komma upp ur skrivbordslådan och ut i det fria.


    ArtikelPDF

  34. Ett läsår med Matematiklyftet – är du redo att fortsätta?

    2014 nr. 2 s. 67

    Vad händer efter ditt år i Matematiklyftet? Vad händer i din lärargrupp? Vad händer med din rektors pedagogiska ledarskap? Vår ambition i Matematiklyftet är att ni efter ett år väljer att fortsätta utveckla matematikundervisningen med hjälp av de kunskaper och erfarenheter ni har fått och att ni tillsammans med rektor gör det utifrån just era behov. Efter en avslutad fortbildning är det av stor betydelse att de nya kunskaperna efterfrågas, prövas, befästs och utvecklas i den dagliga verksamheten.

    Anette Jahnke
    ArtikelPDF

  35. Uppslaget 198 – Uttryck omkrets och area algebraiskt

    2016 nr. 2 s. 32


    ArtikelPDF

  36. Sagt & Gjort: Multirutor

    2016 nr. 2 s. 34

    I detta nummer finns det flera artiklar som behandlar undervisning om multiplikation med areamodellen. Det gav oss anledning att plocka fram ett tärningsspel som finns i Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan, ett Nämnarentema från 2004.


    ArtikelPDF

  37. Flipped classroom – exempel från Älvkullegymnasiet

    2016 nr. 2 s. 47

    Flipped classroom är ett arbetssätt som börjar sprida sig i Sverige. Detta koncept används på olika sätt på olika skolor. Artikelns författare berättar hur de har valt att gå till väga, hur deras arbetssätt ser ut och hur de vill utveckla sin praktik i framtiden.

    Sarah Arnefuhr, Andreas Borg, Mattias Boström & Jonas Ågren
    ArtikelPDF

  38. Lärartankar: Att utveckla sitt yrkeskunnande

    2016 nr. 2 s. 29

    En erfaren lärare och lärarutbildare delar med sig av sina tankar kring hur lärare tillsammans kan arbeta mot en stärkt professionalitet.

    Bengt Drath
    ArtikelPDF

  39. Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan

    2016 nr. 3 s. 49

    Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Från Alfaskolan i Solna får vi här ta del av hur arbete bedrivs i fördjupningsgrupper, ett sätt att organisera undervisningen för att möta elevers särskilda behov.

    Cecilia Eriksson
    ArtikelPDF

  40. Matematikbiennalen 2016 – utvecklande dagar för skolmatematikens proffs

    2016 nr. 2 s. 3

    Kort rapport från MaBi i Karlstad som genomfördes i januari.


    ArtikelPDF

  41. Mattekollo

    2016 nr. 2 s. 41

    Sommaren 2015 hölls ett första läger för ett tiotal ungdomar från hela Sverige intresserade av avancerad matematik och programmering. I sommar är ambitionerna med mattekollot större då ett fyrtiotal elever från årskurserna 6–8 kommer att tas emot. På kollot varvas lektioner med matematiktävlingar och andra fritidsaktiviteter.

    Valentina Chapovalova
    ArtikelPDF

  42. Strövtåg: Säsongsmatematik

    2016 nr. 3 s. 44

    Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

    Jöran Petersson
    ArtikelPDF

  43. Vi har läst 198

    2016 nr. 2 s. 46

    Inger Ridderlind: Elevperspektiv på bedömning för lärande.
    Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red.): Fra snublesten til byggesten – Matematikdidaktiske muligheter.


    ArtikelPDF

  44. Problemavdelningen 198

    2016 nr. 2 s. 63

    Algebraiskt tänkande löser problemet

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  45. Matematikutveckling i förskoleklassen

    2016 nr. 3 s. 34

    Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun på kompetensutveckling för lärare i förskoleklass. Tidiga insatser borde ge bättre grundkunskaper.

    Annelie Glittmark, Anna Magnusson, Olle Olsson & Christina Terner
    ArtikelPDF

  46. Om proportionalitet

    2016 nr. 3 s. 25

    En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

    Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
    ArtikelPDF

  47. Introducera trigonometriska funktioner med Geogebra

    2016 nr. 2 s. 51

    Matematiska objekt ofta står i relation med varandra. På så vis kan vi genom att lära oss ett område också erövra kunskaper inom ett annat. Här visas ett sätt att med digitalt stöd introducera trigonometriska funktioner.

    Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
    ArtikelPDF

  48. Vi har läst 199

    2016 nr. 3 s. 59

    Morten Blomhøj: Fagdidaktik i matematik
    Jorryt van Bommel & Hanna Palmér: Problemlösning som utgångspunkt – Matematikundervisning i förskoleklass
    Lena Lindenskov, Pia Beck Tonnesen & Peter Veng: Matematikvanskligheder på de ældste klassetrin – kortlægning og undervisning
    Anette Jahnke: Skolans och förskolans matematik


    ArtikelPDF

  49. Att konkretisera och förstå multiplikationstabellen

    2016 nr. 2 s. 20

    Vari ligger skillnaden i att kunna använda sig av multiplikationstabellen och att förstå multiplikation? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka möjligheter och hinder finns med de konkretiserande bilder som används i undervisningen?

    Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
    ArtikelPDF

  50. Tema Monster

    2016 nr. 2 s. 6

    Vid Matematikbiennalen i Karlstad tilldelades Monika Helgesson och Ingela Sandberg Nämnarens resestipendium för bästa idéutställning. Vi får här ta del av deras arbete.

    Monika Helgesson & Ingela Sandberg
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!