På grund av pandemin ber vi dig ringa 031 786 2206 innan du besöker oss!
Sedan fredag 18 september ligger Göteborgs Universitets mejlsystem nere.
Se Kontakt ... under menyalternativet Om NCM för andra kontaktmöjligheter.

Nämnarens artikelregister

Sök nbas
 
  1. Varför är det så svårt att räkna ut den genomsnittliga hastigheten?

    2017 nr. 4 s. 11

    Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang.
    Författarna presenterar även i sin tredje artikel en uppgift där de ingående beräkningarna är busenkla men där eleverna i hög grad resonerar fel. De konstaterar att många elever inte har relevant kunskap om begreppet genomsnittshastighet, fast de utan problem kan manipulera och använda hastighetsformeln. Det vanligaste felet analyseras och en möjlig förklaring till elevernas felaktiga resonemang presenteras.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  2. Sagt & gjort: Matematik i förskoleklassen

    2017 nr. 4 s. 09

    I förskoleklassen på vår skola arbetar vi mycket med att laborera och leka in matematik. Vi vill att matematik ska väcka nyfikenhet och glädje hos eleverna och arbetar ständigt med att diskutera olika frågeställningar där vi ställer öppna frågor som: Nu blir jag nyfiken, berätta hur du tänker! Kan du utveckla dina tankar? Hur kom du fram till det? Är det rimligt att …?

    Åsa Boman & Eva Ruthström
    ArtikelPDF

  3. Generaliserad aritmetik – en bro mellan aritmetik och algebra

    2017 nr. 4 s. 03

    Svenska elever har haft svårt för algebra både ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv. I projektet som beskrivs i artikeln utgår författarna från internationell forskning för att hitta utbildningstraditioner som karakteriserar den svenska skolalgebran. Ekvationer, funktioner, samband och förändring är delar av algebra som förekommer i hög grad i svenska kursplaner och läroböcker. Däremot är generaliserad aritmetik starkt underrepresenterat.

    Kajsa Bråting & Lars Madej
    ArtikelPDF

  4. Problemavdelningen

    2017 nr. 3 s. 63

    Problem från våra grannar i väst
    Tankenötterna här är hämtade från den norska webbplatsen www.matematikk.org där det finns många problem och lösningar. Här är några översatta till svenska, men hämta gärna problem direkt från webbplatsen och låt eleverna få – utöver problemlösning – lite träning i att läsa och förstå norska.

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  5. Kängurusidan

    2017 nr. 3 s. 61

    Vi har nu gått igenom resultaten från årets tävling. Det är glädjande att se hur uppskattade problemen är och att många ser fram emot denna årligen återkommande händelse

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  6. Demokratiska grunder i matematikundervisningen

    2017 nr. 3 s. 57

    En dialog om irrationella tal

    Russell Hatami
    ArtikelPDF

  7. Matematikundervisning för nyanlända elever

    2017 nr. 3 s. 51

    Läsåret 2016/17 genomförde NCM ett pilotprojekt för de personalkategorier på tre skolor i Borås som möter nyanlända elever i matematikundervisningen. Här beskrivs bakgrund och planering av kompetensutvecklingen.

    Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  8. Vi har läst

    2017 nr. 3 s. 50

    Elementary school mathematics for parents and teachers – Volume 1
    Raz Kupferman
    samt
    Texter om bedömning
    ”Alla människors möte borde vara så”
    Vänbok till Astrid Pettersson
    Red Lisa Björklund Boistrup, Maria Nordlund & Eva Norén

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  9. Till minne av en krigsfånge

    2017 nr. 3 s. 48

    Vid sidan av matematikhistoriens stora namn, de vi ofta ser till med namn, gärning och porträtt i exempelvis en lärobok, finns många för oss okända människor som tillsammans gjort mängder av bidrag till det vi idag känner som matematik. Här möter vi en av dem: Jean-Victor Poncelet.

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  10. Lärande i en formativ praktik

    2017 nr. 3 s. 43

    I förra numret beskrevs på en övergripande nivå ett pågående projekt i Kungsbacka Söder. I denna artikel beskriver matematikpedagogerna det arbete som sker i klassrummen och som handlar om att utveckla ett formativt förhållningsätt där lärandet synliggörs och eleverna blir mer aktiva.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  11. Motivation hos matematiskt begåvade ungdomar

    2017 nr. 3 s. 35

    Artikeln beskriver ett delresultat från en licentiatuppsats där fjorton finalister i Skolornas matematiktävling intervjuades och svarade på en enkät. Dessa ungdomar drivs av en ofta stark inre motivation. Tillsammans med en medvetenhet om framtida nytta med matematik bidrar detta till att en del av deras identitet består i att de är duktiga i matematik.

    Verner Gerholm
    ArtikelPDF

  12. Gångerparabeln

    2017 nr. 3 s. 32

    När en klass besöker ett science center är intresse och engagemang ofta stort på plats. Men vad händer sedan? Vilken kunskap får eleverna faktiskt med sig? Här ges ett exempel på hur en aktivitet kan efterarbetas i den fortsatta matematikundervisningen, i detta fall på gymnasiet.

    Christoph Kirfel & Ida Kathrine Vestvik-Schütz
    ArtikelPDF

  13. Numeracitet inom vuxenutbildningen

    2017 nr. 3 s. 27

    Begreppet numeracitet har ingen entydig definition vare sig nationellt eller internationellt. I artikeln problematiseras detta genom exempel som företrädare för flera länder tog upp på en konferens för vuxnas lärande.

    Lisa Valtersson
    ArtikelPDF

  14. Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion

    2017 nr. 3 s. 19

    I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIM- gruppen regelbundet gör går det att utläsa vissa tendenser. Här beskriver författarna vad de ser i de analyser de har gjort av elevers förmåga att välja och använda olika skriftliga räknemetoder.

    Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson
    ArtikelPDF

  15. Varför är det så svårt att räkna ut hur mycket Börje har bantat?

    2017 nr. 3 s. 15

    Trösklar i elevernas utveckling av proportionella resonemang
    Denna artikel är en uppföljning av Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? i förra numret. Nu sätts fokus på växling mellan additiv och multiplikativ struktur, och hur läraren kan arbeta för att uppmärksamma problemet med sådan växling.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  16. Gilla matematik

    2017 nr. 3 s. 07

    Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1–6
    Alla elever har med sig kunskaper och erfarenheter av matematik när de börjar skolan och det är viktigt att läraren tidigt tar reda på vilka kunskaper eleverna har i matematik för att kunna utmana dem där de befinner sig.

    Yvonne Franzon & Anette Skytt
    ArtikelPDF

  17. Rita och skriva-kort i matematik

    2017 nr. 3 s. 06

    En idé som fladdrade förbi på en undervisningssida på internet handlade om berättarkort. En lärare hade formulerat ett 30-tal förslag på innehåll som elever kan skriva och berätta om:

    Redaktionen
    ArtikelPDF

  18. Ska vi kortleka?

    2017 nr. 3 s. 03

    Förskolebarn i Karlstad får träffa sagoboksfiguren Kurran i skogen och bland annat spela kort med henne. Genom lekarna övas såväl samarbete som matematiska begrepp.

    Nina Holm
    ArtikelPDF

  19. Kängurusidorna 202

    2017 nr. 2 s. 61

    Susanne Gennow & Karin Wallby
    ArtikelPDF

  20. Inför Matematikbiennalen 2018

    2017 nr. 2 s. 59


    ArtikelPDF

  21. Parametriska kurvor

    2016 nr. 4 s. 53

    Geogebra är ett så kallad dynamiskt geometriprogram och uppfattas kanske som ett program för främst geometri. Men Geogebra kan användas för alla delområden inom matematik. Här undersöks kurvor uttryckta i parametrisk form.

    Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd
    ArtikelPDF

  22. Uppslaget: Grubblor

    2017 nr. 2 s. 32

    Concept cartoons är ett sätt att undervisa där tecknade figurer hjälper eleverna att diskutera kring olika begrepp. I Sverige kallas de för begreppsbubblor, eller varför inte grubblor.

    Per Berggren & Maria Lindroth
    ArtikelPDF

  23. Mitt extremt begåvade barn

    2016 nr. 4 s. 19

    Malin Sjöberg (pseudonym)
    ArtikelPDF

  24. Vilse i app-djungeln – en granskning av appar för multiplikationsundervisning

    2017 nr. 1 s. 10

    För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har NCM instiftat ett årligt stipendium i Göran Emanuelssons namn för bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar. Här presenterar en av 2016 års stipendiater sitt arbete.

    Jenny Svedbro
    ArtikelPDF

  25. Kängurusidorna 201: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2017 nr. 1 s. 60

    Temat för årets första Kängurusida är primtal eftersom det passar på 2017, men här ges även några problem som förf. återkommande använder i sin undervisning.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  26. Vi har läst 201

    2017 nr. 1 s. 50

    Madeleine Löwing: Diamant – diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborgs universitet, ISBN 9789173468930.
    Anna Kaya: Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och Kultur, ISBN 978912746648


    ArtikelPDF

  27. Hela skolan hoppade!

    2017 nr. 2 s. 3

    Närmare 300 elever deltog i årets Kängurutävling när den genomfördes på Midgårdsskolan i Täby Kyrkby. Nu börjar det spännande arbetet då klasserna ska fördjupa sig i årets problem.

    Hanna Ekström, Linda Jernberg & Ann-Cristine Marohn
    ArtikelPDF

  28. Problemavdelningen 201: Populära problem från några lärare

    2017 nr. 1 s. 63

    Ulrica Dahlberg & Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

  29. Om adventskalendern 2016

    2016 nr. 4 s. 62

    Karin Wallby
    ArtikelPDF

  30. Ex Oriente lux

    2016 nr. 4 s. 50

    Matematikens kulturhistoria är en närmast outtömlig källa att ösa ur. Här tar Bengt Ulin oss med till Mesopotamien, sin tids föregångstrakt för vetande och skrift. Kilskriften som användes kodades av för bara 200 år sedan – av en gymnasielärare!

    Bengt Ulin
    ArtikelPDF

  31. Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

    2017 nr. 2 s. 19

    Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

    Linda Marie Ahl & Ola Helenius
    ArtikelPDF

  32. Problemavdelningen 200: En återblick på hundra problematiska nummer

    2016 nr. 4 s. 63

    Ulrica Dahlberg
    ArtikelPDF

  33. Kängurusidorna 200: Geometri – bra för resonemang och problemlösning

    2016 nr. 4 s. 59

    Geometriproblemen har under årens lopp alltid haft relativt låg lösningsfrekvens och så var fallet även på flera av årets uppgifter. Eftersom vi vet att många har svårt med dessa problemen är vi angelägna att varje år erbjuda flera sådana som ni kan arbeta med i klassen efter tävlingen.

    Susanne Gennow
    ArtikelPDF

  34. Dynamiska matematikprogram – en outnyttjad resurs

    2017 nr. 2 s. 23

    Dynamiska matematikprogram ger nya möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt där elever kan upptäcka och undersöka matematiska samband. Artikeln handlar om hur elevaktiviteter kan utformas för att tillvarata dessa möjligheter och stimulera eleverna till matematiska resonemang.

    Mats Brunström & Maria Fahlgren
    ArtikelPDF

  35. Med rätt att utmanas i en skola för alla

    2017 nr. 1 s. 22

    I Karlstads kommun drivs ett skolutvecklingsprojekt vars mål är att utveckla verksamheten med fokus på att elever med särskild begåvning ska finna mening och ges bättre möjlighet att utveckla sin kunskap.

    Elisabet Mellroth
    ArtikelPDF

  36. Sagt & gjort: Talföljder med multilink

    2017 nr. 1 s. 28

    Läraren visar en figur byggd av ett fåtal multilinkkuber. Samtala om hur figuren kan växa. Bestäm tillsammans vilket sätt som ska gälla i det fortsatta arbetet då eleverna ska beskriva ökningen genom att bygga allt större figurer och fylla i en tabell.


    ArtikelPDF

  37. En motorcykels färd kopplad till derivata

    2017 nr. 1 s. 55

    Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata. Genom de dynamiska möjligheter som finns i Geogebra kan eleverna följa en motorcykels färd.

    Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet
    ArtikelPDF

  38. Genom lärarna når vi eleverna

    2017 nr. 2 s. 13

    I Kungsbacka Söder pågår ett projekt efter Matematiklyftet med intentionerna att öka elevernas måluppfyllelse, ge lärarna kraft och verktyg att öka elevernas intresse och motivation i årskurs 6–9.

    Marie Nemhed Gustafsson & Åsa Öhrnell
    ArtikelPDF

  39. Vi har läst 202

    2017 nr. 2 s. 34

    Arne Engström: Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof Magne. Karlstads universitet, ISBN 9789170637513
    Clifford A. Pickover: 250 milstolpar i matematikens historia. Från Pythagoras till den 57:e dimensionen. Tukan förlag, ISBN 9789176171271


    ArtikelPDF

  40. Vi har läst 202

    2017 nr. 2 s. 12

    Jo Boaler: Matematik med dynamiskt mindset – hur du frigör dina elevers potential. Natur & Kultur, ISBN 9789127817906.


    ArtikelPDF

  41. Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen

    2017 nr. 1 s. 03

    Matematik har sedan revideringen av förskolans läroplan varit ett framträdande innehåll i förskolan. Författarna tar algebra som exempel på hur undervisningen iscensätts i förskolan och förskoleklassen och menar att det är viktigt att först närma sig innehållet och fråga sig vad algebra innebär för yngre barn.

    Maria Alkhede & Camilla Björklund
    ArtikelPDF

  42. Bråk och språk

    2017 nr. 1 s. 45

    De termer och uttryck som används vid räkning med bråk kan för olika språk ha helt olika innebörder. Artikelförfattarna gör här en jämförelse mellan begreppen för några olika språk. Kan språkväxling vara till hjälp för lärande och förståelse? Artikeln anknyter till förra numrets diskussion av språkväxling.

    Christer O. Kiselman & Hania Uscka-Wehlou
    ArtikelPDF

  43. Uppslaget 200: IKT-strävor

    2016 nr. 4 s. 32

    Vad kan digitala verktyg tillföra matematikundervisningen? Vad innebär det för läraren att använda digitala verktyg i matematikundervisningen? Vilken digital kompetens behövs? Med de frågorna ställda ges exempel på aktiviteter för klassrummet där digital teknik kommer till användning

    Ulrica Dahlberg, Ulrika Ryan & Anders Wallby
    ArtikelPDF

  44. Sagt & gjort: Vi tar alla multiplikationstabeller på en och samma gång

    2017 nr. 2 s. 17

    I Anna Kruses bok Åskådningsmatematik – som kom ut för drygt hundra år sedan – kan man hitta den så kallade pythagoreiska multiplikationstabellen. En lärare gör här ett försök att utgå från Kruses idéer vid introduktionen av multiplikationstabeller i tvåan.

    Pirjo Repo
    ArtikelPDF

  45. Strövtåg: Bortom vardagen

    2017 nr. 1 s. 51

    Som ett komplement till all den matematik som behandlar vardagliga och närliggande räkneproblem från det som brukar kallas verkligheten, och som ofta anropas som den kontext som ska höja matematikintresset i den svenska skolan­, skriver artikelförattaren här några rader från mer avlägsna trakter.

    Lasse Berglund
    ArtikelPDF

  46. Inför pi-dagen

    2017 nr. 1 s. 30

    Efter jullovet drar det snart ihop sig till pi-dagen. Det tog SMaLs lokalavdelningar i Kumla och Askersund fasta på och inbjöd både medlemmar och presumtiva sådana till en inspirationskväll på Stene skola i Åbytorp.

    Lena Trygg
    ArtikelPDF

  47. Alla kan räkna med ägg

    2017 nr. 1 s. 15

    Denna artikel som beskriver en matematiklektion i en nederländsk särskola är en uppföljare förra numrets artikel Räkna med ägg. Moerlands reflekterar över didaktiska aspekter då äggkartonger används i gruppen.

    Frans Moerlands
    ArtikelPDF

  48. Möjligheter och utmaningar med sydsamisk ornamentik

    2017 nr. 2 s. 27

    Att matematikundervisningen är kulturfri är en vanföreställning som kan stå i vägen för ett ämnesöverskridande arbete som innefattar samiskt konsthantverk, språk och matematik. Artikeln följer upp den artikel från Nämnaren 2016:4.

    Anita Dunfjeld Aagård, Maja Dunfjeld, Per Eggen, Anne Birgitte Fyhn & Tone Larsen
    ArtikelPDF

  49. En värdefull utställning

    2017 nr. 1 s. 37

    I samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum och NCM har en matematiklektion baserad på utställningen Värdefullt tagits fram och erbjuds nu elever i åk 5–9 i grundskolan och grundsärskolan samt delar av gymnasiet. Här ges några glimtar från utställningen och tillhörande matematiklektion.

    Ulrica Dahlberg & Lena Trygg
    ArtikelPDF

  50. Uppslaget 201: Möblera en 2:a

    2017 nr. 1 s. 32

    Att använda det faktum att gymnasieelever snart ska flytta hemifrån och möblera sin första egna lägenhet för att konstruera en matematikuppgift förekommer i läromedel av olika slag. Idag kan eleverna med hjälp av IKT lägga mer energi på det matematiska innehållet, resonemang och kommunikation.

    Åsa Hildesson Nisén
    ArtikelPDF

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!