Nämnarens artikelregister

Den matematiska vägen från förskola till skola

2016 nr. 2 s. 11

Artikelförfattarna som arbetar på Varnhemsskolan i Skara kommun har fått möjlighet att följa barngrupper från förskola och förskoleklass in i skolan. Barnen utvecklar en positiv attityd till matematik när fokus i arbetet ligger på meningsfullhet och begriplighet.

Ulrika Hessvall & Lisa Hultman
ArtikelPDF

Estetiska lärprocesser

2016 nr. 3 s. 39

Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen. Eleverna stimuleras till kreativitet, nyfikenhet och ökat självförtroende så att de vågar pröva egna idéer när de löser problem.

Randi Breili, Jeanette Chrisander, Anna Jonsson & Sofia Lundberg
ArtikelPDF

Strövtåg: Säsongsmatematik

2016 nr. 3 s. 44

Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Schack och aritmetik

2015 nr. 4 s. 54

I Sverige finns idag en växande Schack i skolan-rörelse i form av skolschack-klubbar och tävlingen Schack4an. Schack kan också bidra till elevers kunnande i matematik, då särskilt inom aritmetik och som träning på att finna och prova strategier.

Jesper Hall & Bo Johansson
ArtikelPDF

Se på film tillsammans

2016 nr. 3 s. 8

Filmerna – det nu finns ett stort antal av dem – inom matematiklyftet är avsedda som diskussionsunderlag för de lärare som vill utveckla sin undervisning. Karin Wallby ger här en kort information om filmernas syfte och hur inspelningarna gått till.

Karin Wallby
ArtikelPDF

Kängurusidan 199

2016 nr. 3 s. 61

– några iakttagelser från 2016 års tävling

Susanne Gennow
ArtikelPDF

Nämnarens adventskalender 2013

2013 nr. 4 s.

ArtikelPDF

Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar

2016 nr. 3 s. 21

I tre artiklar med början i denna vill vi ta upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. Först ut är vår beskrivning av hur vi engagerade lärare, lärarstudenter och deras elever i problemet Att dela smörgåsar.

Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
ArtikelPDF

Lärartankar: Vad gör eleverna egentligen på våra matematiklektioner?

2016 nr. 3 s. 29

Under ett moment inom Matematiklyftet kom kollegorna fram till att de egentligen inte visste alls vad eleverna verkligen gör under sina enskilda arbeten. Det beslöt de sig för att ta reda på.

Susanne Stern
ArtikelPDF

Uppslaget 199: Sannolika flaskor

2016 nr. 3 s. 32

I två aktiviteter med flaskor, först med synligt och sedan med dolt innehåll, ges elever möjlighet att undersöka och diskutera olika sannolikhetsbegrepp. Flaskracet och Hemligheten i flaskan är exempel som utgår från de didaktiska principerna för experimentbaserad undervisning i sannolikhet.

ArtikelPDF

Muffles’ truffles – Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel

2016 nr. 2 s. 13

I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och diskuteras hur en del av materialet har utprovats i en årskurs 4.

Christina Skodras
ArtikelPDF

Ur vår bedömningspraktik

2016 nr. 2 s. 53

Under rubriken Kollegor emellan fick lärare träffas på Matematikbiennalen för att samtala och utbyta erfarenheter från sina lärarpraktiker. En av dessa samtalsgrupper handlade om bedömningspraktik i gymnasieskolan. Vi får här ta del av några kollegors arbete på praktiskt inriktade program.

Jan Gustafsson & Lisa Rehnströmer
ArtikelPDF

Födelsedagstårtan – en språkutvecklande uppgift

2016 nr. 3 s. 3

Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet enligt cirkelmodellen. Lektionen som beskrivs här filmades också och kan nu ses på Matematiklyftets lärportal.

Per Berggren
ArtikelPDF

Problemavdelningen 196

2015 nr. 4 s. 63

Problemlösning med hjälp av olika representationer.

Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF

Uppslaget 198 – Uttryck omkrets och area algebraiskt

2016 nr. 2 s. 32

ArtikelPDF

Problemavdelningen 192

2015 nr. 1 s. 63

Problem från skrivbordslådan.
Alltsom oftast kivas problemen om utrymmet i problemavdelningen och några måste väljas bort.
Här får dessa sidosatta stackare äntligen komma upp ur skrivbordslådan och ut i det fria.

ArtikelPDF

Ett läsår med Matematiklyftet – är du redo att fortsätta?

2014 nr. 2 s. 67

Vad händer efter ditt år i Matematiklyftet? Vad händer i din lärargrupp? Vad händer med din rektors pedagogiska ledarskap? Vår ambition i Matematiklyftet är att ni efter ett år väljer att fortsätta utveckla matematikundervisningen med hjälp av de kunskaper och erfarenheter ni har fått och att ni tillsammans med rektor gör det utifrån just era behov. Efter en avslutad fortbildning är det av stor betydelse att de nya kunskaperna efterfrågas, prövas, befästs och utvecklas i den dagliga verksamheten.

Anette Jahnke
ArtikelPDF

Flipped classroom – exempel från Älvkullegymnasiet

2016 nr. 2 s. 47

Flipped classroom är ett arbetssätt som börjar sprida sig i Sverige. Detta koncept används på olika sätt på olika skolor. Artikelns författare berättar hur de har valt att gå till väga, hur deras arbetssätt ser ut och hur de vill utveckla sin praktik i framtiden.

Sarah Arnefuhr, Andreas Borg, Mattias Boström & Jonas Ågren
ArtikelPDF

Lite båtnostalgi

2016 nr. 2 s. 44

I denna korta betraktelse plockar Bengt Ulin bland annat upp en tråd ur en drygt 100 år gammal bok om algebra avsedd för elever på det vi idag ser som gymnasienivå, men som troligen är en aning för svårt för de flesta av dagens gymnasister. Däremot kan säkert problemen tilltala en matematikbegåvad elev som inte backar för utmaningar.

Bengt Ulin
ArtikelPDF

Sagt & Gjort: Multirutor

2016 nr. 2 s. 34

I detta nummer finns det flera artiklar som behandlar undervisning om multiplikation med areamodellen. Det gav oss anledning att plocka fram ett tärningsspel som finns i Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan, ett Nämnarentema från 2004.

ArtikelPDF

Multiplikation i rutnät

2016 nr. 2 s. 24

Elevers lärande gynnas av att de redan tidigt får möta multiplikation som inte bara som upprepad addition utan även som area. Här används rutnätet för att utveckla elevers förståelse för multiplikation bortom heltalen i tabellen.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Heltalspunkter på ellipsen

2015 nr. 4 s. 46

Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till oväntade relationer mellan olika matematiska delområden. Här uppehåller vi oss en stund vid den matematiska konstruktionen ellips.

Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt
ArtikelPDF

Kängurusidan 196: Kängurun utan gränser – rapport från ett möte med problemlösare

2015 nr. 4 s. 59

Grunden för det internationella samarbetet i organisationen, Kangarou sans Frontières (Känguru utan gränser) är den årliga konferens där problemen väljs ut, årsmöten hålls och gemensamma frågor diskuteras. I år var Göteborg värd för detta världsmöte.

Susanne Gennow
ArtikelPDF

Lärartankar: Att utveckla sitt yrkeskunnande

2016 nr. 2 s. 29

En erfaren lärare och lärarutbildare delar med sig av sina tankar kring hur lärare tillsammans kan arbeta mot en stärkt professionalitet.

Bengt Drath
ArtikelPDF

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan

2016 nr. 3 s. 49

Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Från Alfaskolan i Solna får vi här ta del av hur arbete bedrivs i fördjupningsgrupper, ett sätt att organisera undervisningen för att möta elevers särskilda behov.

Cecilia Eriksson
ArtikelPDF

Att köa

2015 nr. 4 s. 43

Att stå i en kassakö kan vara en plågsam leda i väntan på något mycket åtrått, exempelvis biljett till en länge emotsedd konsert. Men är man som artikelförfattaren här intresserad av matematik kan väntan bli mindre trist. Dessutom kanske det går att ta reda på något om köernas matematik.

Håkan Lennerstad
ArtikelPDF

Matematikbiennalen 2016 – utvecklande dagar för skolmatematikens proffs

2016 nr. 2 s. 3

Kort rapport från MaBi i Karlstad som genomfördes i januari.

ArtikelPDF

Modellera en zombieapokalyps

2015 nr. 4 s. 39

Modellering är ett sätt att ta sig an problem som i gymnasiets mer avancerade kurser öppnar helt nya och fantastiska möjligheter för eleverna, som till exempel att modellera föroreningsolyckor i sjöar, slaget vid Thermopyle eller en zombieapokalyps. Matematiken kan behövas när man minst anar det.

Jonas Hall
ArtikelPDF

Matematikpapper

2015 nr. 4 s. 57

På Nämnaren på nätet finns en ingång som heter ArkivN. Där finns exempelvis alla Uppslag och varje Problemavdelning och Adventskalender samlade. Matematikpapper är en jämförelsevis ny ingång.

ArtikelPDF

Att konkretisera och förstå multiplikationstabellen

2016 nr. 2 s. 20

Vari ligger skillnaden i att kunna använda sig av multiplikationstabellen och att förstå multiplikation? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka möjligheter och hinder finns med de konkretiserande bilder som används i undervisningen?

Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
ArtikelPDF

Om proportionalitet

2016 nr. 3 s. 25

En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
ArtikelPDF

Icke unik representation i vissa talbaser

2015 nr. 4 s. 51

I grunden för matematiken ligger den trygga talraden som vi alla tar oss an på något vis, kanske med kottar, pinnar eller fingrarna. Därifrån vänjer vi oss snart vid att varje tal som skrivs med siffror, exempelvis 52, motsvarar ett antal. Men helt trygga kan vi inte vara, ett antal kan representeras med flera olika tal!

Erland Runelid
ArtikelPDF

Introducera trigonometriska funktioner med Geogebra

2016 nr. 2 s. 51

Matematiska objekt ofta står i relation med varandra. På så vis kan vi genom att lära oss ett område också erövra kunskaper inom ett annat. Här visas ett sätt att med digitalt stöd introducera trigonometriska funktioner.

Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
ArtikelPDF

Spetsutbildning i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet

2016 nr. 2 s. 35

I förra numret inleddes en artikelserie under temat Mattetalanger. I denna artikel följs upp med en inblick i hur en gymnasieskola med spetsutbildning i matematik har organiserat sin undervisning för att möta elevers olika behov.

Henrik Petersson
ArtikelPDF

Mattekollo

2016 nr. 2 s. 41

Sommaren 2015 hölls ett första läger för ett tiotal ungdomar från hela Sverige intresserade av avancerad matematik och programmering. I sommar är ambitionerna med mattekollot större då ett fyrtiotal elever från årskurserna 6–8 kommer att tas emot. På kollot varvas lektioner med matematiktävlingar och andra fritidsaktiviteter.

Valentina Chapovalova
ArtikelPDF

Vi har läst 199

2016 nr. 3 s. 59

Morten Blomhøj: Fagdidaktik i matematik
Jorryt van Bommel & Hanna Palmér: Problemlösning som utgångspunkt – Matematikundervisning i förskoleklass
Lena Lindenskov, Pia Beck Tonnesen & Peter Veng: Matematikvanskligheder på de ældste klassetrin – kortlægning og undervisning
Anette Jahnke: Skolans och förskolans matematik

ArtikelPDF

Tema Monster

2016 nr. 2 s. 6

Vid Matematikbiennalen i Karlstad tilldelades Monika Helgesson och Ingela Sandberg Nämnarens resestipendium för bästa idéutställning. Vi får här ta del av deras arbete.

Monika Helgesson & Ingela Sandberg
ArtikelPDF

Gruppera mera!

2015 nr. 4 s. 15

Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många. Hur det ser ut i läroböcker och hur läraren kan omformulera uppgifter så att de kan vara till stöd för eleverna att djupare förstå begreppen och senare utvidga dem till proportionella samband diskuteras i denna artikel.

Karin Landtblom & Anette De Ron
ArtikelPDF

Strövtåg: Hur långt kan du räkna?

2015 nr. 4 s. 21

Under vandringen kopplar jag samman resultat och teorier som jag mött under mitt liv som matematiklärare. Som varje vandring har den en utgångspunkt men associationerna kan föra långt från den. Min utgångspunkt är en fråga jag fick av en elev vid ett besök i en tredjeklass i Tyringe i nordvästra Skåne. Ett av mina barnbarn hade bett mig att berätta om min yrkesverksamhet för klassen. Läraren hade avsatt tid för det. Jag pratade i en kvart och sedan fick klassen tillfälle att ställa frågor. Till min förvåning blev det en livlig diskussion. Naturligtvis försökte de sätta mig på prov och bad mig räkna ut produkter av tvåsiffriga tal. Jag minns att jag klarade 69 · 71 men gick bet på 74 · 87.

Anders Tengstrand
ArtikelPDF

Lärartankar: Ett vikariat och upplevelser av läroplanens förmågor

2015 nr. 4 s. 30

Efter att ha accepterat ett vikariat på några månader i slutet av vårterminen fick jag träffa elever igen efter lång tid borta från undervisning. Ungdomarna var trevliga och det fanns en bra anda i klasserna. Alla eleverna hade datorer och nu fick jag min chans att undervisa med datorn som ett aktivt redskap.

Bengt Åhlander
ArtikelPDF

Hur Nämnaren blev Nämnaren: 2004–2014

2015 nr. 4 s. 3

Början av perioden 2004–2014 kom att bli spännande för matematik i svensk skola. Den av regeringen tillsatta Matematikdelegationen lämnade sitt betänkande hösten 2004. Remissinstanserna var positiva. Vi väntade oss en flerårig satsning enligt utredningens förslag, men så blev det inte. Artikeln följer upp tidigare artiklar i Nämnaren 2015:2 och 2015:3.

Göran Emanuelsson & Nämnarens redaktion
ArtikelPDF

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass

2015 nr. 3 s. 20

Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik i förskoleklass.

Görel Sterner
ArtikelPDF

Elevens bakgrund – en resurs

2015 nr. 4 s. 25

De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger författaren inblickar i förändringar som han genom åren har gjort i sin matematikundervisning, en undervisning där språk och begrepp står i fokus.

Saman Abdoka
ArtikelPDF

Strukturerad problemlösning – observationer från japanska klassrum

2015 nr. 3 s. 25

Hur ser den japanska matematikundervisningen ut i de tidiga skolåren? Två forskare har slagit ihop sina intressen och rest till Japan för att observera och skaffa intryck från klassrum. De beskriver här vad som kännetecknar det lärare och elever gör då problemlösning är utgångspunkten för undervisning i aritmetik. De belyser också de förutsättningar för lärande som kan uppstå när undervisningen utgår från strukturerad problemlösning.

Margareta Engvall & Susanne Kreitz-Sandberg
ArtikelPDF

Jag mötte en skolboksuppgift i matematik häromdagen

2015 nr. 4 s. 20

En upplyftande berättelse om att se hur det som vi ibland upplever som världsfrånvänd skolmatematik faktiskt finns i verkligheten, här som procent i en klädbutik.

Peter Nyström
ArtikelPDF

Problemavdelningen 197

2016 nr. 1 s. 63

Nu stundar snart Kängurutävlingen och varje år brukar elever tycka att geometriproblemen är ett krångligt område. I problemavdelningen finns några sådana problem som ni tillsammans kan öva på inför årets Känguru.

Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF

Kängurusidan 197 – Känguru utan gränser

2016 nr. 1 s. 61

Författarna ger bakgrund till varför problemurvalet i Kängurutävlingen ser ut som det gör och kompletterar med kort information till de som ännu inte har deltagit i tävlingen. Avslutningsvis hänvisas till problem som handlar om klockor och tid, vilka kan hämtas på Nämnaren på nätet.

Karin Wallby & Susanne Gennow
ArtikelPDF

Unga matematiker i arbete

2015 nr. 4 s. 13

På Matematikbiennalen i Karlstad kommer ett antal föreläsningar och en utställning att ha sin utgångspunkt i eller handla om Contexts for Learning Mathematics eller den svenska versionen som fått förkortningen ROMB.

Cecilia Kilhamn
ArtikelPDF

Matematik – en förunderlig resa

2015 nr. 4 s. 12

Inför Matematikbiennalen 2016 i Karlstad.

ArtikelPDF

Kängurusidorna 194

2015 nr. 2 s. 60

Susanne Gennow
ArtikelPDF