Nämnarens artikelregister

Varför är det så svårt att räkna ut hur lång tid det tar när vi hjälps åt? – Trösklar i elevers utveckling av proportionella resonemang

2017 nr. 2 s. 19

Elever har ofta svårt att lösa problem som bygger på enkla förhållanden, som när de får veta hur två delar förhåller sig till varandra men inte får någon helhet given. Här beskrivs varför det är svårt, hur de kan tänka om sådana problem och hur lärare kan undervisa så att eleverna förstår strukturen i dem.

Linda Marie Ahl & Ola Helenius
ArtikelPDF

Alla kan räkna med ägg

2017 nr. 1 s. 15

Denna artikel som beskriver en matematiklektion i en nederländsk särskola är en uppföljare förra numrets artikel Räkna med ägg. Moerlands reflekterar över didaktiska aspekter då äggkartonger används i gruppen.

Frans Moerlands
ArtikelPDF

Representationsrutor

2017 nr. 1 s. 34

Verktyget Representationsrutor som presenteras här utvecklades i samband med att författarna som undervisar på vuxenutbildningen i Falköping genomförde modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärandet. Verktyget är användbart på alla nivåer i skolan för ökad begreppsförståelse och kommunikation.

Sara Johansson & Andreas Lindahl
ArtikelPDF

Problemavdelningen 199: – Olles blandade problem

2016 nr. 3 s. 63

Olle Hellblom
ArtikelPDF

Den matematiska vägen från förskola till skola

2016 nr. 2 s. 11

Artikelförfattarna som arbetar på Varnhemsskolan i Skara kommun har fått möjlighet att följa barngrupper från förskola och förskoleklass in i skolan. Barnen utvecklar en positiv attityd till matematik när fokus i arbetet ligger på meningsfullhet och begriplighet.

Ulrika Hessvall & Lisa Hultman
ArtikelPDF

Reflekterande och matematiserande barn – en utmaning

2016 nr. 3 s. 9

Vilka didaktiska strategier fungerar för att stärka elevernas matematiska förmågor? När målet med undervisningen förändras från att lära ut matematiska procedurer och faktakunskaper till att utveckla förmågan att kommunicera och argumentera matematiskt ställs läraren inför nya utmaningar. I den här artikeln ska vi beskriva några didaktiska strategier som provas ut inom ett projekt i Göteborg.

Cecilia Kilhamn & Susanne Frisk
ArtikelPDF

Estetiska lärprocesser

2016 nr. 3 s. 39

Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen. Eleverna stimuleras till kreativitet, nyfikenhet och ökat självförtroende så att de vågar pröva egna idéer när de löser problem.

Randi Breili, Jeanette Chrisander, Anna Jonsson & Sofia Lundberg
ArtikelPDF

Rika lösningar på rika problem – att dela smörgåsar

2016 nr. 3 s. 21

I tre artiklar med början i denna vill vi ta upp erfarenheter från att ha arbetat med rika matematiska problem. Först ut är vår beskrivning av hur vi engagerade lärare, lärarstudenter och deras elever i problemet Att dela smörgåsar.

Rimma Nyman, Anna Ida Säfström & Eva Taflin
ArtikelPDF

Att köa

2015 nr. 4 s. 43

Att stå i en kassakö kan vara en plågsam leda i väntan på något mycket åtrått, exempelvis biljett till en länge emotsedd konsert. Men är man som artikelförfattaren här intresserad av matematik kan väntan bli mindre trist. Dessutom kanske det går att ta reda på något om köernas matematik.

Håkan Lennerstad
ArtikelPDF

Lite båtnostalgi

2016 nr. 2 s. 44

I denna korta betraktelse plockar Bengt Ulin bland annat upp en tråd ur en drygt 100 år gammal bok om algebra avsedd för elever på det vi idag ser som gymnasienivå, men som troligen är en aning för svårt för de flesta av dagens gymnasister. Däremot kan säkert problemen tilltala en matematikbegåvad elev som inte backar för utmaningar.

Bengt Ulin
ArtikelPDF

Se på film tillsammans

2016 nr. 3 s. 8

Filmerna – det nu finns ett stort antal av dem – inom matematiklyftet är avsedda som diskussionsunderlag för de lärare som vill utveckla sin undervisning. Karin Wallby ger här en kort information om filmernas syfte och hur inspelningarna gått till.

Karin Wallby
ArtikelPDF

Heltalspunkter på ellipsen

2015 nr. 4 s. 46

Att undersöka matematiska samband har alltid varit en drivkraft inom matematiska vetenskaper och ibland leder en sådan undersökning fram till oväntade relationer mellan olika matematiska delområden. Här uppehåller vi oss en stund vid den matematiska konstruktionen ellips.

Thomas Lingefjärd & Sture Sjöstedt
ArtikelPDF

Matematik i soffan – kombinatorik i förskoleklass

2016 nr. 3 s. 15

Intressanta elevsamtal uppstår när olikfärgade björnar ska kombineras. Ett systematiskt utforskande i en välkänd kontext leder till resonemang och argumentation i arbetet. Elevernas egna dokumentationer visar att de både använder och går mellan olika representationsformer.

Jorryt van Bommel & Hanna Palmér
ArtikelPDF

Uppslaget 198 – Uttryck omkrets och area algebraiskt

2016 nr. 2 s. 32

ArtikelPDF

Flipped classroom – exempel från Älvkullegymnasiet

2016 nr. 2 s. 47

Flipped classroom är ett arbetssätt som börjar sprida sig i Sverige. Detta koncept används på olika sätt på olika skolor. Artikelns författare berättar hur de har valt att gå till väga, hur deras arbetssätt ser ut och hur de vill utveckla sin praktik i framtiden.

Sarah Arnefuhr, Andreas Borg, Mattias Boström & Jonas Ågren
ArtikelPDF

Uppslaget 199: Sannolika flaskor

2016 nr. 3 s. 32

I två aktiviteter med flaskor, först med synligt och sedan med dolt innehåll, ges elever möjlighet att undersöka och diskutera olika sannolikhetsbegrepp. Flaskracet och Hemligheten i flaskan är exempel som utgår från de didaktiska principerna för experimentbaserad undervisning i sannolikhet.

ArtikelPDF

Kängurusidorna 198 – Använd alternativen!

2016 nr. 2 s. 60

Susanne Gennow & Karin Wallby
ArtikelPDF

Nämnarens adventskalender 2013

2013 nr. 4 s.

ArtikelPDF

Sigma8 – matematiktävling för hela klassen

2016 nr. 3 s. 55

Sigma8 har genomförts varje år sedan 2002/03. Här ges en glimt av de problem och utmaningar som de deltagande klasserna och senare representanter för klasserna som gick vidare ställdes inför tävlingsåret 2015/16.

Bengt Åhlander
ArtikelPDF

Problemavdelningen 196

2015 nr. 4 s. 63

Problemlösning med hjälp av olika representationer.

Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF

Kängurusidan 199

2016 nr. 3 s. 61

– några iakttagelser från 2016 års tävling

Susanne Gennow
ArtikelPDF

Lärartankar: Vad gör eleverna egentligen på våra matematiklektioner?

2016 nr. 3 s. 29

Under ett moment inom Matematiklyftet kom kollegorna fram till att de egentligen inte visste alls vad eleverna verkligen gör under sina enskilda arbeten. Det beslöt de sig för att ta reda på.

Susanne Stern
ArtikelPDF

Vi har läst 199

2016 nr. 3 s. 59

Morten Blomhøj: Fagdidaktik i matematik
Jorryt van Bommel & Hanna Palmér: Problemlösning som utgångspunkt – Matematikundervisning i förskoleklass
Lena Lindenskov, Pia Beck Tonnesen & Peter Veng: Matematikvanskligheder på de ældste klassetrin – kortlægning og undervisning
Anette Jahnke: Skolans och förskolans matematik

ArtikelPDF

Multiplikation i rutnät

2016 nr. 2 s. 24

Elevers lärande gynnas av att de redan tidigt får möta multiplikation som inte bara som upprepad addition utan även som area. Här används rutnätet för att utveckla elevers förståelse för multiplikation bortom heltalen i tabellen.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Kängurusidan 192

2015 nr. 1 s. 60

Susanne Gennow
ArtikelPDF

Nämnarens adventskalender 2014

2014 nr. 4 s.

ArtikelPDF

Introducera trigonometriska funktioner med Geogebra

2016 nr. 2 s. 51

Matematiska objekt ofta står i relation med varandra. På så vis kan vi genom att lära oss ett område också erövra kunskaper inom ett annat. Här visas ett sätt att med digitalt stöd introducera trigonometriska funktioner.

Jonas Hall & Thomas Lingefjärd
ArtikelPDF

Tema Monster

2016 nr. 2 s. 6

Vid Matematikbiennalen i Karlstad tilldelades Monika Helgesson och Ingela Sandberg Nämnarens resestipendium för bästa idéutställning. Vi får här ta del av deras arbete.

Monika Helgesson & Ingela Sandberg
ArtikelPDF

Ett läsår med Matematiklyftet – är du redo att fortsätta?

2014 nr. 2 s. 67

Vad händer efter ditt år i Matematiklyftet? Vad händer i din lärargrupp? Vad händer med din rektors pedagogiska ledarskap? Vår ambition i Matematiklyftet är att ni efter ett år väljer att fortsätta utveckla matematikundervisningen med hjälp av de kunskaper och erfarenheter ni har fått och att ni tillsammans med rektor gör det utifrån just era behov. Efter en avslutad fortbildning är det av stor betydelse att de nya kunskaperna efterfrågas, prövas, befästs och utvecklas i den dagliga verksamheten.

Anette Jahnke
ArtikelPDF

Modellera en zombieapokalyps

2015 nr. 4 s. 39

Modellering är ett sätt att ta sig an problem som i gymnasiets mer avancerade kurser öppnar helt nya och fantastiska möjligheter för eleverna, som till exempel att modellera föroreningsolyckor i sjöar, slaget vid Thermopyle eller en zombieapokalyps. Matematiken kan behövas när man minst anar det.

Jonas Hall
ArtikelPDF

Problemavdelningen 192

2015 nr. 1 s. 63

Problem från skrivbordslådan.
Alltsom oftast kivas problemen om utrymmet i problemavdelningen och några måste väljas bort.
Här får dessa sidosatta stackare äntligen komma upp ur skrivbordslådan och ut i det fria.

ArtikelPDF

Att konkretisera och förstå multiplikationstabellen

2016 nr. 2 s. 20

Vari ligger skillnaden i att kunna använda sig av multiplikationstabellen och att förstå multiplikation? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka möjligheter och hinder finns med de konkretiserande bilder som används i undervisningen?

Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
ArtikelPDF

Om proportionalitet

2016 nr. 3 s. 25

En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

Natalia Karlsson & Wiggo Kilborn
ArtikelPDF

Icke unik representation i vissa talbaser

2015 nr. 4 s. 51

I grunden för matematiken ligger den trygga talraden som vi alla tar oss an på något vis, kanske med kottar, pinnar eller fingrarna. Därifrån vänjer vi oss snart vid att varje tal som skrivs med siffror, exempelvis 52, motsvarar ett antal. Men helt trygga kan vi inte vara, ett antal kan representeras med flera olika tal!

Erland Runelid
ArtikelPDF

Spetsutbildning i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet

2016 nr. 2 s. 35

I förra numret inleddes en artikelserie under temat Mattetalanger. I denna artikel följs upp med en inblick i hur en gymnasieskola med spetsutbildning i matematik har organiserat sin undervisning för att möta elevers olika behov.

Henrik Petersson
ArtikelPDF

Matematikbiennalen 2016 – utvecklande dagar för skolmatematikens proffs

2016 nr. 2 s. 3

Kort rapport från MaBi i Karlstad som genomfördes i januari.

ArtikelPDF

Ur vår bedömningspraktik

2016 nr. 2 s. 53

Under rubriken Kollegor emellan fick lärare träffas på Matematikbiennalen för att samtala och utbyta erfarenheter från sina lärarpraktiker. En av dessa samtalsgrupper handlade om bedömningspraktik i gymnasieskolan. Vi får här ta del av några kollegors arbete på praktiskt inriktade program.

Jan Gustafsson & Lisa Rehnströmer
ArtikelPDF

Sagt & Gjort: Multirutor

2016 nr. 2 s. 34

I detta nummer finns det flera artiklar som behandlar undervisning om multiplikation med areamodellen. Det gav oss anledning att plocka fram ett tärningsspel som finns i Familjematematik – Hemmet och skolan i samverkan, ett Nämnarentema från 2004.

ArtikelPDF

Vi har läst 198

2016 nr. 2 s. 46

Inger Ridderlind: Elevperspektiv på bedömning för lärande.
Mogens Niss & Uffe Thomas Jankvist (red.): Fra snublesten til byggesten – Matematikdidaktiske muligheter.

ArtikelPDF

Muffles’ truffles – Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel

2016 nr. 2 s. 13

I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och diskuteras hur en del av materialet har utprovats i en årskurs 4.

Christina Skodras
ArtikelPDF

Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan

2016 nr. 3 s. 49

Elever med särskild begåvning behöver, utöver ett anpassat matematikinnehåll, organisation och samordning av arbetet. Från Alfaskolan i Solna får vi här ta del av hur arbete bedrivs i fördjupningsgrupper, ett sätt att organisera undervisningen för att möta elevers särskilda behov.

Cecilia Eriksson
ArtikelPDF

Lärartankar: Att utveckla sitt yrkeskunnande

2016 nr. 2 s. 29

En erfaren lärare och lärarutbildare delar med sig av sina tankar kring hur lärare tillsammans kan arbeta mot en stärkt professionalitet.

Bengt Drath
ArtikelPDF

Kängurusidan 196: Kängurun utan gränser – rapport från ett möte med problemlösare

2015 nr. 4 s. 59

Grunden för det internationella samarbetet i organisationen, Kangarou sans Frontières (Känguru utan gränser) är den årliga konferens där problemen väljs ut, årsmöten hålls och gemensamma frågor diskuteras. I år var Göteborg värd för detta världsmöte.

Susanne Gennow
ArtikelPDF

Problemavdelningen 198

2016 nr. 2 s. 63

Algebraiskt tänkande löser problemet

Ulrica Dahlberg
ArtikelPDF

Matematikutveckling i förskoleklassen

2016 nr. 3 s. 34

Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun på kompetensutveckling för lärare i förskoleklass. Tidiga insatser borde ge bättre grundkunskaper.

Annelie Glittmark, Anna Magnusson, Olle Olsson & Christina Terner
ArtikelPDF

Schack och aritmetik

2015 nr. 4 s. 54

I Sverige finns idag en växande Schack i skolan-rörelse i form av skolschack-klubbar och tävlingen Schack4an. Schack kan också bidra till elevers kunnande i matematik, då särskilt inom aritmetik och som träning på att finna och prova strategier.

Jesper Hall & Bo Johansson
ArtikelPDF

Födelsedagstårtan – en språkutvecklande uppgift

2016 nr. 3 s. 3

Efter att skolans lärare genomfört Matematiklyftets modul Språk i matematik provade författaren att fokusera på kommunikationen i klassrummet enligt cirkelmodellen. Lektionen som beskrivs här filmades också och kan nu ses på Matematiklyftets lärportal.

Per Berggren
ArtikelPDF

Strövtåg: Säsongsmatematik

2016 nr. 3 s. 44

Även matematiken har sin fantasylitteratur med häxor, monster, drakar, snöflingor, svampar och hjärtan. Med hjälp av grundskolematematik går vi på strövtåg i en del av den matematik som världens ledande matematiker brottades med runt år 1900.

Jöran Petersson
ArtikelPDF

Mattekollo

2016 nr. 2 s. 41

Sommaren 2015 hölls ett första läger för ett tiotal ungdomar från hela Sverige intresserade av avancerad matematik och programmering. I sommar är ambitionerna med mattekollot större då ett fyrtiotal elever från årskurserna 6–8 kommer att tas emot. På kollot varvas lektioner med matematiktävlingar och andra fritidsaktiviteter.

Valentina Chapovalova
ArtikelPDF

Matematikpapper

2015 nr. 4 s. 57

På Nämnaren på nätet finns en ingång som heter ArkivN. Där finns exempelvis alla Uppslag och varje Problemavdelning och Adventskalender samlade. Matematikpapper är en jämförelsevis ny ingång.

ArtikelPDF