Gravitationslagen och planetbanorna
Gy, Föreläsning
Jan Boman
År 1687 presenterade Isaac Newton sin allmänna gravitationslag och bevisade att attraktionen från solen medför att jorden och planeterna måste röra sig i ellipser kring solen enligt Keplers lagar, om gravitationslagen gäller. Emellertid medför gravitationslagen också att planeterna attraherar varandra; Keplers lagar gäller därför endast approximativt. Därmed uppstod ett gigantiskt problem som sysselsatte astronomer och matematiker i mer än 200 år, nämligen att beräkna banorna för planeterna och månen utgående från gravitationslagen och jämföra med himlakropparnas observerade rörelser. Jag ska berätta något om de astronomiska och matematiska inslagen i denna fascinerande historia.
Jag är professor emeritus i matematik vid Stockholms Universitet. Min forskning handlar bl.a. om problem som har tillämpning på datortomografi.