Allm
Föreläsning
Carl-Olof Fägerlind
Detta arbete är inte enbart riktat till naturvetare utan lika mycket till humanister och samhällsvetare. Vissa små avsnitt är dock matematiska. När jag som femtonåring i slöjden gjorde en spegel, vars sidor jag svarvade, så stötte jag först på det gyllene snittet. Jag svarvade spegelns ram och skulle pryda den med vissa märken. Då valde jag just detta snitt. Det var första gången och sen dess har jag alltid funderat på dess innebörd. Den hänger fortfarande i mitt hem. Ofta händer det att folk säger: ”Vilken vacker spegel.” Varför säger de så? Jag avslutar föredraget med en förklaring.
Detta arbete handlar om den gudomliga proportionen, snittet eller det gyllene snittet. Om man delar en sida så att den mindre förhåller sig till den större som den större förhåller sig till hela sidan, så får man det gyllene snittet. (√5-1)/2≈0,6180. Det betecknas ofta Φ.
Pythagoréerna 500 f. Kr. hade den femuddiga stjärnan, pentagrammet som sitt ordenstecken. Detta pentagram är inristat på doktor Fausts tröskel i Goethes Faust. Det ställer till förtret för Mefistofeles. Sidan delat med en diagonal = det gyllene snittet. Pytha-goréerna ansåg att i begynnelsen så rådde kaos. Sen kom talen till världen och bringade ordning. Allt är tal. Världen kunde förklaras med hjälp av tal.
Leonardo da Vinci har satt upp proportioner för den vackra kroppen. Han menade att på den harmoniskt vackra människan skall naveln dela längden enligt det gyllene snittet. Föredraget berättar om det gyllene snittets förekomst i naturen, konsten, arkitekturen och matematiken.