Det råder inget tvivel om att digitala verktyg numer är en naturlig del av vårt samhälle och att de gjort sitt intåg även inom skolan. Tillgången till digitala verktyg och till exempel internetuppkoppling varierar fortfarande kraftigt mellan olika skolor, men regeringen har aviserat att de kommuner som ännu ej satsat på detta kommer att bli tvungna att göra det. Det finns eller kommer således att finnas materiella förutsättningar för elevers matematiklärande med digitala verktyg.
Vad är det egentligen de digitala verktygen kan tillföra matematikundervisningen?
Om vi börjar med den inledande frågan som gäller vad digitala verktyg kan tillföra matematikundervisning kan vi vända oss mot aktuell forskning och konstatera att den relativt entydigt pekar mot de möjligheter digitala verktyg medger då det gäller att laborera med matematik, att göra matematiska undersökningar och att stötta matematikdiskussioner som bidrar till elevers matematikkunnande.
Denna syn på de digitala verktygens möjligheter återfinns även i skolans styrdokument. Eftersom digitala applikationer kan vara dynamiska och ”bete” sig matematiskt korrekt möjliggör de att elever kan arbeta med frågeställningar som förutsätter ett undersökande arbetssätt på ett sätt som inte är möjligt utan stöd av digitala verktyg. Ett sådant exempel kan vara att undersöka likheter och skillnader mellan tal uttryckta i basen två eller basen tio. Ett annat exempel kan vara att låta eleverna undersöka och uttrycka likheter och skillnader mellan olika geometriska objekt med hjälp av så kallade dynamiska applikationer.
Vad innebär det för mig som lärare att använda digitala verktyg i matematikundervisningen?
Forskningen visar också att läraren spelar en avgörande roll då det gäller att iscensätta matematikundervisning med digitala verktyg. Du som lärare spelar alltså lika stor roll i elevernas matematiklärande då de använder olika slags teknik som annars, vilket visar att lärares kompetenser inte går att ersätta med digitala verktyg. Däremot kan tekniken bidra till att din matematikundervisning utvecklas. För att lyckas med detta kan det vara klokt att utveckla den egna förmågan att undervisa i matematik med digitala verktyg stegvis och att ta stöd i goda exempel.
Som lärare ställs man inför flera olika utmaningar då det gäller att introducera modern teknik i den egna matematikundervisningen. Dels behöver man skaffa sig digital kompetens som någorlunda omfattar det som den tänkta uppgiften kräver, men även kunnande om hur den egna skolans digitala verktyg fungerar i just ditt klassrum. Denna kompetens är både specifik och generell och kan troligen bara förvärvas genom att du använder dessa verktyg i din undervisning i ditt klassrum.
För att undervisa i matematik med digitala verktyg räcker det dock inte att ha, låt oss kalla det, allmän digital klassrumskompetens, utan det gäller även att kunna sätta verktygen i spel i elevernas matematiklärande. Det handlar om att föra samman
- elevernas förutsättningar
- lång- och kortsiktiga mål
- en didaktisk analys av det tänkta matematikinnehållet
- de möjligheter som de digitala verktyg du har tillgång till ger.
En grannlaga uppgift, kan det tyckas, som dessutom, enligt styrdokumenten, bör riktas mot elevers laborerande med och undersökande av matematik.
I NCM:s Strävor finns ett antal aktiviteter inom olika matematikområden som kan utgöra ett stöd i ditt och dina elevers arbete med digitala verktyg i matematikundervisningen.
Innehåll: Ulrica Dahlberg