Stora utmaningar för högre matematikutbildning

Fredag 21 mars disputerar Olov Viirman på sin avhandling ”The function concept and university mathematics teaching”.

Där har han analyserat hur universitetslärare i kurser i matematisk analys bedriver sin undervisning. På ytan ser undervisningen likartad ut – läraren skriver på tavlan medan hen berättar något. Ett viktigt resultat i avhandlingen är dock att om man vill karakterisera undervisningen så räcker det inte att beskriva den yttre formen. I avhandlingen har sju föreläsningar analyserats med en diskurs-baserad metod och föreläsningarna karakteriseras i termer av två sammanvävda praktiker, en matematikdiskurs och en matematikundervisningsdiskurs.

»»» Läs mer om avhandlingen [My newsdesk]

Känguru-dagen 2014

Idag, den 20 mars, dvs den traditionsenliga tredje torsdagen i mars, deltar miljontals elever över hela världen i den internationella Kängurutävlingen. Förra året deltog uppskattningsvis 6 miljoner elever från ca 50 länder. I Sverige var antalet deltagare någonstans mellan 150-200 000. De yngsta går i förskoleklass och de äldsta slutar snart gymnasiet.

»»» Läs mer om Kängurutävlingen

Matematikskräck delvis genetiskt

Forskare i Ohio i USA har med hjälp av tvillingstudier funnit att matematikångest delvis relaterar till genetiska faktorer. Omkring 40 % av variationen i matematikångest förklaras av personens gener, resten av olika omvärldsfaktorer.

»»» Who’s afraid of math? Study finds some genetic factors [Science Daily]

Mikael Passares stipendium

Mikael Passare (1959–2011) var professor i matematik vid Stockholms universitet. Han hade ett stort intresse för matematikundervisning på alla nivåer och var den som tog initiativ till Kängurutävlingen i Sverige. Mikael Passares minnesfond har instiftat ett stipendium för att uppmärksamma elevers matematik­prestationer. I samband med Kängurutävlingen kommer en elev i varje tävlingsklass (Ecolier, Benjamin, Cadet och Junior) att belönas med 500 kr.

Om du har en elev som du tror skulle kunna komma ifråga för stipendiet kan du nominera denna. I nomineringen ska det finnas en motivering till varför just denna elev är värd att speciellt uppmärksammas. Det kan vara en ovanligt god prestation i tävlingen, oväntat bra resultat i relation till tidigare prestationer eller annat hos eleven som är värt att speciellt uppmärksammas. För att kunna nomineras måste eleven ha genomfört tävlingen på korrekt sätt. Det är motiveringen som kommer att ligga till grund för juryns beslut. I juryn ingår representanter från Mikael Passares minnesfond och NCM. Ett underlag att använda för nomineringen finns att hämta på ncm.gu.se/kanguru.

Mikael Passares liv och verk
Mikael Passare (1959–2011) var en lysande matematiker. Han föddes i Västerås, och redan 1976 — innan han ännu lämnat Rudbeckska skolan där med höga betyg 1978 — började han studera vid Uppsala universitet. Han doktorerade i december 1984 med Christer Kiselman som handledare. Hans doktorsavhandling handlar om flera komplexa variabler, speciellt residyteori, ett område inom matematiken som är väl utvecklat i en variabel, men notoriskt svårt i flera variabler.

De funktioner av en komplex variabel som studerats mest är de holomorfa. De är mycket glatta och snälla i de flesta punkter, men i vissa punkter uppför de sig vilt. Vid dessa punkter definierar man funktionens residy, som är ett mått på hur den påverkar linjeintegraler. Residyn mäter hur kraftigt funktionen påverkar linjeintegralen. I flera variabler blir det andra dimensioner: de singulära punkterna ersätts av ytor, längs vilka funktionen uppvisar vilda uppföranden. Det gäller alltså att kunna se i många dimensioner för att förstå hur det är när man har mer än en komplex variabel.

Mikael blev snabbt mycket känd bland matematiker i hela världen för sina viktiga och klargörande resultat rörande komplex analys och komplex geometri.

Från oktober 1994 var han professor vid Stockholms universitet, på den lärostol som en gång skapades för Sonja Kovalevsky (1850–1891) och som under drygt sju år, 1957–1964, innehafts av hans matematiske farfar Lars Hörmander (1931–2012).

Han studerade ryska redan i gymnasiet och lärde sig sedan att tala språket perfekt under ett år i Moskva 1981/82. Han var även ett år vid Stanford 1980/81, i Paris 1986/87 och i Berlin 1992/93.

Mikael handledde nio doktorander till doktorexamen; de återfinns i databasen the Mathematical Genealogy Project.

Under sina senare år studerade han tropisk geometri. Det är en ganska ny teori, där man ersätter summan x + y av två tal x och y med deras maximum, max(x,y), och deras produkt xy med deras summa, x+y. Där kan man sedan studera linjer och plan precis som i den klassiska euklidiska geometrin, men med nya egenskaper. Även de så kallade amöborna var ett stort forskningsintresse. Hans före detta doktorander fortsätter nu i hans spår.

Mikael engagerade sig starkt för matematikens utveckling i Afrika — liksom för Kängurutävligen, Matematikens hopp!

Nytt nummer av NOMAD, Nordisk MatematikkDidaktikk

Nu har ett nytt nummer av NOMAD, Nordisk MatematikkDidaktikk, kommit från tryckeriet.

NOMAD nr 1, 2014 innehåller 3 artiklar, samt senaste nytt om nordisk matematikdidaktik.

Indrek Kaldo and Markku S. Hannula
Gender differences favouring females in Estonian university students’ views of mathematics

Hege Kaarstein
A comparison of three frameworks for measuring knowledge for teaching mathematics

Raymond Bjuland, Arne Jakobsen og Elaine Munthe
Muligheter og begrensninger for studenters læring i praksisopplæring – eksempel fra en førveiledningsdialog i matematikk

Christer Bergsten
News from Nordic mathematics education

Artiklarna i sammandrag, samt ledaren och Nordic news i fulltext, finns som vanligt på NOMADs webbplats.

e-NOMAD
Ett abonnemang på NOMAD ger dig tillgång till samtliga publicerade artiklar i fulltext (pdf).

»»» NOMAD:s webbplats

Digitaliseringskommissionens delbetänkande

Digitaliseringskommissionen har lagt fram sitt andra delbetänkande till regeringen. Ett av deras förslag är att Skolverket ges i uppdrag att revidera kursplanerna i ämnena bild, historia, matematik, samhällskunskap, slöjd, svenska och teknik i syfte att stärka logiskt tänkande och kreativ problemlösning samt källkritik med hjälp av digitala verktyg.

Slutredovisning av arbetet sker senast 31 dec 2015.

»»» Digitaliseringskommissionen lämnar förslag om it i skolan [My Newsdesk]

»»» Läs betänkandet [Digitaliseringskommissionen]

Lärare i Laxå har lyft sig i matte

Eleverna på Saltängsskolan i Laxå tycker redan att det märks att lärarna har blivit bättre på att undervisa efter att de deltagit i fortbildningen Matematiklyftet. De tycker också att lärarna verkar gladare och mer intresserade. Även lärarna själva tycker att fortbildningen redan stärkt dem i sin roll som matematiklärare.

»»» Läs vidare [SR]

Regeringen utvidgar lärarutbildningen

Regeringen vill utvidga lärarutbildningen med 9000 nya platser. Satsningen beräknas kosta 1.3 miljarder per år när den 2018 är fullt utbyggd.

”Vår bedömning är att den här kapaciteten att utbilda, inom matematik och de olika ämnena som man ska utbilda de blivande lärarna i, den kapaciteten finns på våra universitet och högskolor. Så jag ser inte att det skulle vara något problem för dem att bygga ut i den här omfattningen”, säger Jan Björklund.

»»» 9 000 nya platser på lärarutbildningen [SR]

»»» 9000 nya platser på lärarutbildningen [Lärarnas tidning]

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!