2014 års Göran Emanuelsson-stipendiater utsedda

2014 års Göran Emanuelsson-stipendium för bästa examensarbete inom lärarutbildningen delas mellan Roheen Ashiq vid Uppsala universitet, Mattias Norström och Martin Sjökvist vid Mälardalens högskola.

Roheen Ashiqs uppsats har titeln Matematik i förskolan – studie bland barn kring förekomsten av prototyper hos mönster. Uppsatsen skriven av Mattias Norström och Martin Sjökvist har titeln Om och endast om – hur bevis och bevisföring hanteras i två gymnasieläroböcker.

»»» Läs juryns motivering och ladda ned arbetena [LUMA]

Ny snabb matematiklärarutbildning i Göteborg

Bristen på lärare i matematik och naturvetenskap, särskilt i storstäderna, har fått Göteborgs universitet och Göteborgs stad att ta fram en ny lärarutbildning som leder till snabbare examen. Utbildningen, som startar till våren, vänder sig till dem som redan har ämnesbehörighet i matematik och naturvetenskap, men saknar den pedagogiska biten. Genom högre studietakt blir studenterna färdiga lärare på två terminer plus sommaren i stället för tre terminer. Nytt är också att särskilda skolor valts ut för praktik, så kallade universitetsskolor, där lärarna som handleder studenterna ska samarbeta med forskare från universitetet.

»»» Ny snabbväg för mattelärare [SvD]

»»» Nysatsning på lärare i matematik och naturvetenskap [Göteborgs universitet]

Matematisk cirkel på KTH

Institutionen för matematik vid KTH anordnar med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ett studieprogram för matematikintresserade gymnasister — ”KTH:s Matematiska Cirkel”. Avsikten med programmet är ge studenter möjlighet att odla sitt intresse för och komma i kontakt med en annan sida av matematikämnet än den man vanligen får se på gymnasiet. Vill du vara med?
Årets cirkel kommer handla om polytoper. Detta är Din chans att få uppleva tjusningen med rigorös, abstrakt matematik på ett lättillgängligt sätt!

»»» Matematisk cirkel, läsåret 2014-2015 [KTH]

»»» Polytyper [Wikipedia]

Från tidigare Aktuellt

»»» USA: Matematikcirklar [NCM]

Regeringsuppdrag om begåvade elever

Regeringen uppdrar åt Statens skolverk att stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever genom att utarbeta ett särskilt stödmaterial. Materialet ska innehålla anvisningar om hur arbetet med särskilt begåvade elever kan organiseras samt ge exempel på undervisningsmetoder och arbetssätt utifrån rådande lagstiftning och aktuell forskning.

»»» Uppdrag att främja arbete med särskilt begåvade elever [Regeringen]

»»» Regeringsuppdrag U2014/5038/S [Regeringen]

Avhandling: Hur skapas skolans matematikbildning?

Anette Jahnke disputerer 21 augusti 2014 for graden PhD, studier i Profesjonapraksis ved Universitetet i Nordland.
Anette Jahnke, är filosofie licentiat i matematik, Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar som biträdande forskare och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Sverige.

Alla har vi erfarenhet av skolans matematikutbildning. Men varför är den som den är? Anette Jahnke har studerat fyra olika praktiker; kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns för att nå en ökad förståelse för hur den svenska skolans matematikbildning bildas. Tre av praktikerna utgör Anettes egen yrkeserfarenhet, den fjärde – rektorns praktik, har studerats med hjälp av en grupp rektorer.

– Min undersökning fokuserar på den praktiska kunskap som bildas när du är verksam i ett arbete. Denna kunskap kan inte tillägnas genom utbildning, och delar av den är ”tyst”, oformulerad, säger Anette.

För att synliggöra den praktiska och tysta kunskapen har Anette analyserat berättelser från de fyra praktikerna med hjälp av filosofi och skönlitteratur. Bland annat framträder en oro över oförutsedda händelser i praktikerna och en oro över vår egen och andras okunskap.

– Om vi automatiskt tolkar oförutsedda händelser i praktiken som tecken på okunskap då försöker vi undervika dessa. Okunskap i dagens samhälle är nästan skamfullt. Men, förmåga att uppfatta och skapa händelser som är annorlunda och kunna agera i dessa är snarare tecken på omdöme och en praktisk klokhet. Utan praktisk klokhet utvecklar vi dessutom inte expertis eller skicklighet vare sig vi är elev, lärare, matematiker, rektor eller kursplaneskrivare.

Avhandlingen ger med sina berättelser nya perspektiv på skolans praktik, och diskuterar hur dessa kan ha betydelse för hur vi utformar och styr skolan – från klassrummet till de nationella initiativen. Sammantaget pekar avhandlingen på vikten av att synliggöra och adressera kunskapens alla former.

Titeln på avhandlingen är:
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker

»»» Disputas om matematikkutdanning [Universitetet i Nordland]

Datorverifierat bevis av 400-årig förmodan

Keplers förmodan handlar om hur effektivt man kan packa sfärer i det tredimensionella rummet. Det finns två relativt uppenbara sätt att packa, en slags alternerande hexagonal konfiguration eller i en sida-mot-sida kubisk konfiguration (som när man staplar en pyramid). Dessa två är lika effektiva och fyller rummet till ca 74%. Kepler förmodade 1611 att det inte existerade mer effektiva packningsmetoder.

Detta bevisades inte förrän 1998 av Thomas Hales. Men beviset var över 300 sidor långt och inte ens när beviset efter noggrann kontroll publicerades år 2005, så kunde granskarna säga sig vara helt säkra på att det verkligen var korrekt. Hales startade då ett projekt för att formalisera beviset så att det skulle kunna verifieras av en specifik typ av programvara. Detta arbete är nu slutfört och beviset är datorverifierat.

»»» Proof confirmed of 400-year-old fruit-stacking problem [New Scientist]

»»» Keplers 400-åriga gåta löst [DN]

»»» Keplers förmodan [Wikipedia]

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!