Kompetensutveckling – planeringsstöd

NCM har under åren samlat på sig erfarenheter kring kompetensutveckling för lärare som undervisar i matematik. Erfarenheterna kommer både från egna insatser och från kontakter med matematikutvecklare, lärare, utvecklingsstrateger, rektorer, skolchefer etc. Det övergripande syftet med sidorna är att vara ett praktiskt stöd vid planering av utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Det utmärkande för planeringsstödet är sammanställningar av Frågor som kan vara till hjälp. Frågorna är tänkta att fungera som stöd vid planering av kompetensutveckling. Se frågorna som förslag som kan kompletteras, reduceras eller förändras så att de passar den lokala situationen.

Vi vill inbjuda alla som arbetar för att utveckla matematikundervisningen att bidra med egna konkreta exempel – stora som små – på kartläggningar, nulägesbeskrivningar, enkäter, projekt-, handlings- eller utvecklingsplaner, program, inbjudningar, utvärderingar, sammanställningar av utvärderingar mm. Det finns ett stort behov av att få ta del av hur andra gjort!

Välkommen att maila ditt material samt även synpunkter, förslag och idéer på hur webbsidorna kan utvecklas till Lena.Trygg@ncm.gu.se

Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?


Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Ansvar för kompetensutveckling

Här finns en beskrivning av styrdokumentens ansvarsfördelning för kompetensutveckling:

Kommunens ansvar
Ansvaret för lärares kompetensutveckling är inskrivet i skollagen:

Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.
(Skollagen 2 kap, 34 §)

Rektors ansvar
När det gäller det särskilda ansvar som rektor har för lärares kompetensutveckling finns samma formuleringar i både Lgr 11 och Lpf 94

Rektorn har ... inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ... personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sin uppgifter.
(Lgr 11)

Rektorn har ... inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ... lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter.
(Lpf 94)

Förskolechefs ansvar
I den reviderade Lpfö 98 som gäller från och med den 1 juli 2011, ser skrivningen ut på motsvarande sätt som för grund- och gymnasieskola:

Förskolechefen har … inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att … personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter
(s 18).
(Lpfö 98 Reviderad 2010
)

Lärarens ansvar
I det kommunala avtalet, HÖK 12, som antagits av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarförbundet Pacta, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd står bl a:

  • Lärande och kunskap är av fundamental betydelse för att Sverige ska hålla hög kvalité ur ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Svensk arbetsmarknad och samhället i stort kännetecknas alltmer av kunskapsintensiva organisationer och företag. Om Sverige ska kunna hålla hög klass ur ett internat- ionellt perspektiv är en skola med hög kvalitet av största betydelse. Detta kräver flexibla och effektiva arbetsorganisationer som understödjer och bidrar till en hög effektivitet och måluppfyllelse. Det är angeläget att lärare och andra yrkesgrupper tillsammans med skolledare utvecklar metoder, arbetsordning och organisation som leder till ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. (§ 2, HÖK 12)
  • För att avtalet ska få önskad effekt ställs stora krav på alla aktörer. (HÖK 12: Bilaga 4a)
  • Det krävs närvarande pedagogiska ledare som, tillsammans med lärarna och deras fackliga företrädare, tar ansvar för förändringar och förbättringar som måste göras (HÖK 12: Bilaga 4a)
  • Det är naturligt att skolledare och lärare prövar nya metoder, tillvaratar forskning och tillämpar ny teknik. (HÖK 12: Bilaga 4a)
  • Skolledning och lärare måste ständigt föra samtal om hur skolans arbete ska utvecklas och förändras för att uppnå målen. Parterna har ansvar för att skapa en förtroendefull dialog – med ett ömsesidigt respektfullt förhållningssätt och en god kommunikation i en anda av nytänkande. (HÖK 12: Bilaga 4a)
  • Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.
    (HÖK 12: Bilaga M)

HÖK 12 gäller fram t o m 31 mars 2016.

Läs avtalstexten hos
Lärarförbundet
Lärarnas Riksförbund
SKL

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Clone of Analys

De delar som ingår i kartläggningen sammanställs och analyseras.

Frågor som kan vara till hjälp vid analys av nulägesbeskrivning
  • Vilka resultat gav kartläggningen? Tendenser? Skillnader? Samband? Orsaker?
  • Vilka utvecklingsbehov finns utifrån nulägesbeskrivningen?
  • Vilka åtgärder är realistiska utifrån utvecklingsbehovet? På kort sikt? På längre sikt? Vad har högst prioritet?
  • Kommer analysen att finnas med i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Varför?/Varför inte?
  • Hur sker återkoppling till deltagarna?

 

Läs mer …
Verktyg för utvärdering
En nulägesanalys kan ses som en utvärdering av nuläget - även om ingen bedömning görs i förhållande till mål. Skolverkets sex häften som ingår i serien Verktyg för utvärdering kan därför vara ett bra stöd. Vid en nulägesbeskrivning kan särskilt rekommenderas häfte nr 6, Att samla in och bearbeta data.

1. Att utvärdera skolan
2. Att organisera utvärdering
3. Att genomföra utvärdering. Exempel från skolor och kommuner
4. Så här gjorde vi - exempel på lokalt utvecklingsarbete i skolan
5. Att göra research - var och hur man hittar information.
6. Att samla in och bearbeta data

Skolverket: Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet

Myndigheten för skolutveckling: Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning.

 

Innehåll: ER

Exempel på SWOT-analys

Ett exempel på en SWOT-analys på skolnivå, påbörjad av lärarna i matematik

SWOT-Analys
Styrkor, svagheter, möjligheter och hot

STYRKOR
  • På skolan finns ett gemensamt intresse hos lärarna för att utveckla matematikundervisningen
  • Eleverna uppskattar när arbetssätt och arbetsformer varieras på matematik-lektionerna
  • Vi har stöd av skoledningen för att satsa på att utveckla undervisningen i matematik
SVAGHETER
  • Alltför många elever når inte målen i matematik
  • Alltför många elever tappar intresset för matematik
  • Många utvecklingsarbeten pågår redan på skolan
 
MÖJLIGHETER
  • Stöd i läro- och kursplan
  • I kommunens kvalitetsredovisning finns utvecklingsbehovet av matematikämnet inskrivet
  • Planer på en kommunal satsning på matematik
HOT
  • Vikande elevunderlag
  • Osäkert hur skolorganisationen ser ut nästa läsår
  • Oklarheter kring de ekonomiska förutsättningarna

Hur kan lärare lära?

Boken Hur kan lärare lära (NCM-rapport 2001:2) ger en översikt över internationella erfarenheter och vetenskapligt kunnande när det gäller kompetensutveckling av lärare i matematik.

Här ges några exempel på tendenser i förhållningssätt för kompetensutveckling under senare år:

FRÅN   TILL  
Förmedling Växelspel
Externa konferenser för ett fåtal Gemensamma skolbaserade utvecklingsarbeten
Generell pedagogik och ämnesteori Teori och praktiskt kunnande i matematik
Fokus på problem Fokus på styrkor och möjligheter
Mönstermodeller Det goda exemplets makt
Brandkårsutryckningar Långsiktighet och uthållighet
Ensidigt fokus på läraren eller eleven Fokus på systemet och alla aktörer


Läs mer om boken Hur kan lärare lära?

Innehåll: ER

Klassrumsprojekt

 

I rapporten ”Hur kan lärare lära” framgår att satsningar på kompetensutveckling i matematik bör innehålla möjligheter för lärare att beforska sin praktik, dvs att lärare ska ges utrymme för systematisk reflektion över sin egen verksamhet i syfte att förbättra den. Detta kan ske genom undersökande arbete i den egna klassrumspraktiken av hur eleverna tillägnar sig ett speciellt matematiskt begrepp eller område. I rapporten betonas vikten av att lärarna, på olika sätt, får stöd och vägledning för sitt arbete.

Från Nyköping ges konkreta exempel på en plan för klassrumsprojekt, didaktiska stödfrågor vid redovisningen och en mall för minnesanteckningar som kan användas vid planeringsmöten/arbetslagsträffar/ämneskonferenser etc.

Projektplan
Här kan du se vilka rubriker som kan finnas med i beskrivningar av klassrumsprojekt.

Projektredovisning
Här finner du ”didaktiska stödfrågor” som kan ligga till grund för lärares redovisning av klassrumsprojekt.

Mall för minnesanteckningar
Minnesanteckningar från planeringsmöte/arbetslagsträff/ämneskonferens etc. kan se ut på många olika sätt. Ett exempel på mall för minnesanteckningar ges här.

Klassrumsprojekt – projektplan

 

Rubrik (Vad?)

Syfte (Varför?)

Målgrupp (För vilka?)

Mål (Vart?)

Metoder (Hur?)

Tidsplan (När?)

Utvärdering (Hur går/gick det?)

Ansvariga (Vilka?)

Skola:

Klassrumsprojekt – projektredovisning

 

Några punkter som kan vara användbara vid redovisning av klassrumsprojekt:

  Presentation
Projektets rubrik...
Vi som arbetat med projektet...
  Målgrupp
Elevernas ålder, gruppsammansättning...
  Bakgrund
Tankar vi hade innan projektets start...
Varför vi valde att arbeta med just detta projekt...
  Syfte
Detta vill vi utveckla/förstärka/förbättra... därför att...
  Mål
Detta vill vi uppnå...
  Metod och genomförande
Så här gjorde vi... därför att...
Uppläggning, tidsåtgång, arbetssätt, elevers utvärdering...
Visa elevarbeten... foton...
  Utvärdering
Vi har uppnått vårt mål/vi har ännu inte uppnått vårt mål... därför att...
Det vet vi på grund av att...
Elevernas reaktion...
Föräldrars reaktion...
Detta hade vi förväntat oss... därför att...
Detta hade vi inte förväntat oss... därför att...
Effekter i elevers lärande... därför att...
Om vi hade börjat idag så skulle vi ha... därför att...
I höst ska vi ...
Goda råd till andra lärare som funderar på att arbeta på liknande sätt...

Minnesanteckningsmall

Tema:

Datum:

Plats, tid:

Deltagare (namn och skola):

Ansvariga för dagens träff:

Vi diskuterade:
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx
• xxx

Vi beslutade:
• xxx
• xxx

Minnesanteckningarna mailas till:
• kontaktpersonerna
• rektorer
• xxx
• xxx

Anteckningarna fördes av

Kompetensutvecklingsmodell – Jönköping

 

Syfte
Utveckla en helhetssyn på matematikundervisningen genom en satsning på basfärdigheter i ett F–9 perspektiv.

Målgrupp
Cirka 100 F–9 lärare.

Tidsomfattning
NCM medverkar vid minst ett tillfälle varje termin under perioden 2002–juni 2004.

Genomförande
Det har visat sig, enligt den aktuella kunskapsöversikt om kompetensutveckling som NCM tagit fram, att det är av stor betydelse att kompetensutveckling får löpa över en längre tid. Tillfälliga nedslag i form av enstaka studiedagar ger ringa effekt. Det är också viktigt att kompetensutvecklingen tar sin utgångspunkt i lärares egna erfarenheter och önskemål, att projektet ägs av skolan och lärarna själva.

I avtalet ingår också Nämnarenkonsulentprenumeration, vilket innebär en rabatterad avgift vid minst två Nämnarenprenumerationer till varje skola, se nedan. Nämnaren åtar sig att sända tidskriften direkt till varje skoladress. Lärare på dessa skolor har också möjlighet att skaffa privatprenumerationer till sin hemadress till studerandepris, dvs halva den ordinarie kostnaden så länge skolan har två Nämnarenprenumerationer. De skolor som redan har prenumerationer till ordinarie pris får det nya, lägre priset under avtalsperioden. För att avtalet ska gälla ska NCM ha rapporter om hur Nämnarens innehåll

  bearbetas,
  mottas,
  används i kompetensutvecklingen.

Ljungarum samlar F–9 lärarna vid ett eller två tillfällen varje termin på eftermiddagstid där Nämnarenkonsulenter ansvarar för att diskussioner förs med utgångspunkt från artiklar i Nämnaren. Nämnarenkonsulenterna rapporterar sina synpunkter om Nämnarens innehåll muntligt vid en Nämnarenkonsulentträff med NCM eller skriftligt via ett frågeformulär. Som motprestation ställer NCM upp med rådgivning till Nämnarenkonsulenterna. Denna kan t ex innehålla svar på frågor om artiklarna och förslag till fördjupningslitteratur. Detta arbete bekostas av NCM.

I Ljungarum finns en planeringsgrupp som består lärarrepresentanter från alla deltagande skolor.

Taluppfattning del 1 & 2

Kontaktperson
Roland Lindgren
E-post: roland.lindgren@sbf.jonkoping.se

Kompetensutvecklingsmodell – Malmö

 

Syfte
Att ge handledning, stöd och inspiration vid uppbyggandet av tre matematikverkstäder inom ett skolområde.

Målgrupp
De lärargrupper som ansvarar för verkstadsuppbyggandet.

Tidsomfattning
Några träffar utspridda under ca ett års tid.

Genomförande
Handledningsträff med inledande diskussion och råd från liknande verkstadsbyggen. Besök hos NCM; läromedelsbiblioteket och rummet med laborativt matematikmateriel. Studiedag med områdets lärare då verkstäderna har kommit igång. Fortlöpande mail- och telefonkontakt.

Kontaktperson
Eva Ölvemark
E-post: eva.olvemark@pub.malmo.se

Kompetensutvecklingsmodeller

Här ges exempel på olika modeller - mer eller mindre omfattande - för kompetensutveckling/utvecklingsarbete/kollegialt samarbete. Beskrivningar ska ses som underlag som kan omarbetas och förfinas så att de passar de förutsättningar som gäller lokalt.

Matematikinnehåll
Utifrån nulägesbeskrivning och behovsanalys väljer en del att utgå från kursplanens Centralt innehåll. I t ex Lgr 11 finns sex huvudområden: Taluppfattning och tals användning, Algebra, Geometri, Sannolikhet och statistik, Samband och förändringar samt Problemlösning som sedan specifieras under respektive rubrik. Ett annat sätt är att utgå från de förmågor som beskrivs i syftestexten och som elever ska få möjlighet att utveckla. Ytterligare konkreta exempel på utvecklingsarbeten är Matematik i förskolan, Matematik i förskoleklass, Förstå och använda tal, Matematik med fokus på språkutveckling, Rika matematiska problem, Bedömning, Familjematematik, Matematikverkstad, Laborativ matematikundervisning, Utomhusmatematik m m.

Grundmodell
En modell för kompetensutveckling/utvecklingsarbete/kollegialt samarbete som, på ett eller annat sätt, innehåller fyra delar:



Stöd för att starta i lärares egen praktik för att få effekt i kompetensutvecklingsatsningar finns på många ställen, som t ex här
..."it is not professional development, per se, but the experience of successful implementation that changes teachers´attitude and beliefs. They believe it works, because they have seen it work; and that experience shapes their attitudes and beliefs". (Guskey, 2002) i Primas.

Kollegahandledning
I detta sammanhang är kollegahandledning ett samtal - med en given struktur - som förs kollegor emellan utifrån en pedagogisk situation. Den handledde läraren väljer själv vilken situation som han/hon vill samtala om i gruppen. Kollegorna ställer frågor kring denna och kommer med förslag på tänkbara lösningar. Det är den handledde läraren som "äger" situationen och avgör själv vilka råd - och i vilken omfattning som råden ska följas.

Läs mer …
Kollegahandledning i skolan av Per Lauvås, Kirsten Hofgaard Lycke, Gunnar Handal

Utprovning av elevaktiviteter
Ett exempel på arbetsgång

  • Lärare träffas och planerar tillsammans en aktivitet. Förslag på aktiviteter Strävorna rekommenderas särskilt ... Exempel på planeringsunderlag där utgångspunkt tas i de didaktiska frågorna Vad? Varför? och Hur?
  • Lärarna genomför den valda aktiviteten i sina egna undervisningsgrupper
  • Lärarna träffas för uppföljning och vidareutveckling
    Utgå från planeringsunderlaget.
    Ex på frågor kring uppföljning:
    • Lärde sig eleverna den matematik som var målet för aktiviteten?
    • Varför? Varför inte?
    • Vilka olika lösningsmetoder förekom?
    • Vilken matematik uppfattade eleverna i aktiviteten? Fanns det skillnader beroende på vilken metod de använder? Varför? Varför inte?
    • Vad tyckte eleverna om aktiviteten? Varför?
    • Hur kan eleven visa sitt kunnande i matematik?
    • Hur kan eleven bedöma sitt eget kunnande?
    • Hur kan läraren bedöma elevens kunnande?
    • Var det något som överraskade dig som lärare? I positiv bemärkelse? I negativ?

    Ex på frågor kring vidareutveckling:

    • Hur kan aktiviteten utformas ännu bättre till nästa gång?
    • Vilka missuppfattningar förekom och kan de användas som underlag för den fortsatta undervisningen? Varför - och i så fall på vilket sätt? Varför inte?
    • Hur kan aktiviteten varieras?
    • Hur kan aktiviteten förenklas?
    • Hur kan aktiviteten göras mer utmanande?
    • Hur kan aktiviteten kopplas till andra moment i matematik eller till andra ämnen?
    • Hur kan aktiviteten ingå i en serie av aktiviteter?

Erfarenhetsutbyte
Ibland kan det vara bra att inledningsvis ha en "vid" öppning som sedan efter gruppens egna önskemål specifieras allteftersom träffarna fortsätter.
Ett exempel på arbetsgång

  • Den första eller de första gångerna kan uppgiften vara att "Ta med eller berätta om något som du gjort i din egen matematikundervisning och som du tyckte fungerade bra! " Obs att det inte behöver vara något "nytt" eller något som man "hittat på själv". Det går bra med något som finns t ex i läroboken, lärarhandledningen, på webben eller i egna "tipspärmar". Det enda som gäller är att det har fungerat i den egna undervisningen, inget ansvar behöver tas för att den ska fungera i andra sammanhang. I den efterföljande diskussionen kan man gemensamt ta upp t ex :
    • Vad tycker eleverna om uppgiften/aktiviteten? Varför?
    • Vilka förkunskaper behövs?
    • Vilken matematik finns i aktiviteten?
    • Vilket är målet för aktiviteten?
    • Hur kan aktiviteten följas upp?
    • Hur kan aktiviteten utformas ännu bättre till nästa gång?
    • Hur kan den varieras?
    • Hur kan aktiviteten förenklas?
    • Hur kan aktiviteten göras mer utmanande?
    • Hur kan aktiviteten kopplas till andra moment i matematik eller till andra ämnen?
      Avslutningsvis kan man gemensamt fylla i ett planeringsunderlag ...
  • I nästa fas bestämmer man gemensamt att välja ut något från ett viss område inom matematik som t ex taluppfattning, geometri, algebra eller ett annat för gruppen aktuellt kunskapsområde.
    "Ta med eller berätta om något som du gjort inom …………....... och som du tyckte fungerade bra!" Erfarenhetsutbyte kan naturligtvis organiseras såväl inom skolan som mellan skolor.

Auskultationer
Att besöka andra lärare och undervisningsgrupper kan ge ett vidare perspektiv och en bra utgångspunkt för reflektion. Lärare kan under en viss tidsbestämd period besöka någon annan lärare/skola/kommun för att delta på matematiklektioner. Överenskommelser om den praktiska organisationen får göras lokalt.

Det är bra att ha en särskild fråga i fokus som är gemensam för alla som auskulterar. Frågeställningen får bestämmas utifrån syftet med auskultationerna. Ett exempel: Vad kan jag lära av besöket för min egen matematikundervisning?

Alla involverade måste också vara överens om att besöket handlar om att lära, inte att bedöma personligheten eller yrkesskickligheten hos den lärare som gästas.

Det är fördelaktigt att inte enbart begränsa besöken till närliggande skolår, utan att även gå mellan olika skolformer. Det kan t ex vara intressant för förskollärare att se hur den matematik som de lägger grunden för i förskolan vidareutvecklas under grund- och gymnasieskola. På samma sätt kan det finnas berikande upptäckter att göra för gymnasielärare som besöker förskolan.

Auskultationsperioden bör avslutas med en gemensam arbetslagsträff, konferens, studiedag etc där den gemensamma frågan fokuseras i en strukturerad diskussion.

Föreläsning/workshop
Lärarna får först input i form av föreläsning eller workshop, därefter möjlighet att omsätta innehållet i sin egen undervisning och slutligen en strukturerad uppföljning tillsammans med kollegor och föreläsare. I uppföljningen ingår då även att diskutera hur det aktuella innehållet kan utvecklas tills nästa gång det genomförs med nya elever.

  • Föreläsning/workshop
    Föreläsaren ger förslag på uppgifter/aktiviteter att pröva i den egna undervisningsgruppen. Lärarna får i uppdrag att reflektera över specifika frågor och på lämpligt sätt dokumentera sina gjorda erfarenheter.Det kan t ex vara att välja ut vissa elevlösningar som används som underlag vid uppföljningen.
  • Lärarna genomför aktiviteten i sina egna elevgrupper
    Det kan vara lämpligt med ca en månad mellan föreläsning och uppföljning, så att alla deltagare utan tidspress hinner pröva aktiviteten med eleverna.
  • Uppföljning och vidareutveckling
    Föreläsaren återkommer och leder, fördjupar samt vidgar diskussionen utifrån frågorna samt ger förslag på på hur man kan gå vidare. En annan variant är att lärarna själva samlas i mindre grupper och någon i gruppen får i uppgift att fungera som diskussionsledare. Dokumentationsform väljs utifrån syftet.
  • En längre kompetensutveckling kan läggas upp utifrån denna modell. Det kan t ex vara samma föreläsare som återkommer och tar upp olika moment eller så läggs det upp en progression inom ett och samma moment. Det kan naturligtvis också vara olika föreläsare som anlitas.

    Studiecirkel
    Studiecirkeln är en väl beprövad arbetsform som lätt kan varieras. I en studiecirkel kan man både bearbeta texter och ha praktiska övningar som sedan genomförs i den egna undervisningen. Det blir ett kollegialt lärande, där lärare lär av varandra, reflekterar över sin undervisning och utbyter erfarenheter i en strukturerad form. Träffarna pågår under en längre period och alla deltagare förväntas - och får - vara aktiva. Matematik – ett laborativt arbetssätt är en studiecirkel med sex träffar samt kompletterande material. Obs att den kommer att uppdateras under 2013.

    Nätverk
    Det finns många olika former av nätverk som kan vara mer eller mindre formella och med varierande grad av genomtänkt struktur.
    I rapporten "Nätverk som redskap för kompetensutveckling" beskrivs en studie av kunskapsnätverk i Stockholm stad. Studien är genomförd på uppdrag av Stockholms stads Kompetensfond.

    Några utdrag från rapporten
    Definition av nätverk: ”Ett framväxande socialt kollektiv i vilket individer som arbetar med likartade uppgifter, organiserar sig själva för att hjälpa varandra och dela med sig av kunskaper om sin praktik, vilket underlättar nyskapande och lärande i gruppen.”

    Goda råd för framgångsrika nätverk

    • En motor behövs
      Det måste finnas någon som ansvarar för kontinuiteten, som organiserar och leder träffarna. Uppgiften kan alternera mellan de som frivilligt tar sig an detta under en begränsad period.
    • Alla måste ge och ta
      Förutsättningen för att ett nätverk ska fungera är att träffarna ger någonting till alla deltagare. Nätverksdeltagarna har ett eget ansvar att se till att både få ut något för egen del och lämna bidrag till andra i gruppen.
    • Kom överens om syftet
      Nätverket behöver ha ett uttalat och tydligt syfte. Det är också viktigt att ha vissa gemensamma regler om tystnadsplikt och liknande.
    • Slutna och öppna nätverk
      I slutna nätverk är det samma deltagare vid varje träff, medan öppna nätverk består av medlemmar som kommer och går efter behov. I nätverksgruppen måste man bestämma vilken typ av nätverk man vill ha. Är det t ex ok att ta in några nya medlemmar, eller inte?
    • Låt inte nätverket överleva sig självt
      Nätverk kan ändra syfte, innehåll och form men ändå fortsätta att fungera utmärkt. I andra nätverk kanske alltfler drar sig ur, därför att deltagarna inte längre får ut något av träffarna och till slut dör nätverket ut. Det kan vara en logiskt följd av att nätverket har spelat ut sin roll och inte längre behövs!

    Lesson study
    Lesson study kommer ursprungligen från Japan och kan kort sammanfattas:

    • Lärare träffas och enas om vad de vill utveckla i sin undervisning. Ofta tas utgångspunkten i var de anser att den största skillnaden finns mellan vad man vill uppnå och vad man faktiskt uppnår i sin undervisning. Några ex: Elevernas förståelse av hälften/dubbelt eller hur algebra introduceras
    • Lärarna diskuterar egna erfarenheter och tar reda på vad som finns skrivet inom det valda ämnesområdet.
    • Lärarna planerar tillsammans en lektion i detalj.
    • En av lärarna genomför lektionen. Kollegorna deltar på lektionen och har inom gruppen bestämt vad som särskilt ska uppmärksammas. Några exempel: På vilka olika sätt uppfattar eleverna matematiken i undervisningssituationen? Varför? Vilka konsekvenser får det?
    • Efter avslutad lektion träffas lärarna och går igenom den gemensamt planerade lektionen med fokus på elevernas förståelse. Förslag ges på hur lektionen kan förbättras.
    • Arbetet fortsätter med att förfina lektionsplaneringen och lektionen genomförs ytterligare en gång med en ny elevgrupp.
    • Uppföljning och ev ytterligare förslag på förbättringar.

    Learning study
    är en vidareutveckling av lesson study. I learning study tas utgångspunkt i teorier om lärande. Det är elevernas lärande av ett specifikt lärandeobjekt – inte själva undervisningen i första hand – som är det centrala. Den teoretiska grunden för learning study är variationsteori, en teori om erfarande och lärande som utvecklas av en grupp forskare med centrum vid Göteborgs universitet.
    Det finns en webbplats med syfte att samla erfarenheter om learning study och lesson study. Där finns litteratur, länkar och stöd för genomförande, samt resultat från tidigare studier på en plats.

    Läs mer …
    Kunskapsbank för learning study och lesson study
    Learning study – en guide
    Artiklar i Nämnaren Skriv in "Learning study" i Nämnarens artikelregister så får du flera träffar.

    Aktionsforskning/Aktionslärande
    Utgångspunkten tas i praktiken och bygger på ett samarbete mellan forskare och deltagande lärare. Syftet med aktionsforskning är att det ska leda till förändring och kunskap om hur denna förändring går till. Centralt är att praktikerna

    • själva formulerar ett problem i sin egen vardag som de vill söka kunskap om i sin egen praktik
    • utbyter erfarenheter och tar del av forskning inom problemområdet
    • utprovar nya idéer i praktiken, följer upp sitt handlande via observation och dokumentation som sedan ligger till grund för reflektion, nytt kunskapssökande och så vidare. Många skolutvecklingsprojekt som utgår från aktionsforskningen grundprinciper är ändå inte alltid forskningsbaserade och då brukar begreppet "Aktionslärande" istället användas.

    Läs mer …
    I boken Aktionsforskning i praktiken av Karin Rönnerman görs en presentation av aktionsforskning och de verktyg som används för att synliggöra vardagsarbetet. Erfarenheter från ett antal projekt redovisas. Projekten berör två områden: Kompetensutveckling på nya villkor och Utveckling i den egna praktiken.

    Problembaserad skolutveckling
    Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför.
    Mycket kortfattat kan huvudtankarna beskrivas i fem steg: Deltagarna

    • formulerar inom vilka områden man vill fördjupa sin förståelse
    • beslutar om vilka underlag som behövs för att man ska få en god och tillförlitlig grund för sitt lärande
    • samlar in relevant data
    • drar lärdom utifrån inhämtat underlag
    • utprovar sina lärdomar i praktiken

    Läs mer …
    På webbplatsen PBS - problembaserad skolutveckling som ligger under Karlstads universitet finns omfattande material om detta sätt att arbeta med utvecklingsfrågor.

    Innehåll: ER

    Konkreta exempel på kompetensutvecklingsmodeller

    Matematikutvecklares ”Så här gör vi i …”
    Alltfler kommuner inser behovet av att på ett långsiktigt och uthålligt sätt arbeta för att utveckla matematikundervisningen i de egna skolorna. Det finns många frågor att ställa och överväganden som behöver göras innan planerna kan sättas i verket, men var och en behöver varken uppfinna hjulet eller falla i samma grop. Vi kan lära av varandra genom att tillvarata goda råd och idéer. Många matematikutvecklare har lagt ut inspirerande beskrivningar av hur de arbetat för att utveckla matematikundervisningen i den egna kommunen, Kontaktuppgifter finns vid önskemål om ytterligare information.

    Studiecirkel: Matematikverkstad
    Det finns en studiecirkelhandledning på nätet som utgår från boken Matematikverkstad - en handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Studiecirkeln är fri att användas av alla intresserade och är framtagen för lärare som önskar stöd för att öka både elevers kunnande och intresse för matematik.

    Studiecirkel: Matematik från början
    PRIM-gruppen har med stöd av Myndigheten för skolutveckling tagit fram ett kompetensutvecklingsmaterial som riktar sig mot förskola och grundskolans tidiga år. Här finns bland annat en studiecirkel om cirka 10 tillfällen beskriven i detalj. Som stöd för diskussioner finns tillhörande filmer. Materialet bygger på två redan befintliga material: Skolverkets Analysschema i matematik för åren före skolår 6 och Nämnaren TEMA: Matematik från början

    Nämnaren
    Ett exempel på hur Nämnaren använts i kompetensutvecklingssammanhang finns i Skellefteå. Modellen innebär att det finns en Nämnarenkonsulent i varje "skolhus". Deras uppdrag är bl a att initiera diskussioner på den egna skolan kring Nämnarenartiklar. Till sitt stöd har de en gemensam mentor på kommunal nivå och en ansvarig inom respektive skolområde. Läs vidare ...

    Små barns matematik
    Ett pilotprojekt där syftet var att testa och utprova en kompetensutvecklingsmodell som skulle kunna användas med lärare i förskolan. Projektet lades upp för att vidga och fördjupa det kunnande i matematik och matematikdidaktik som lärare har för att kunna utveckla och utmana barns intresse för och lärande i matematik enligt Lpfö 98.På webbplatsen finns även exempel på konkret material från projektet.

    Learning study och Lesson study
    På webbplatsen finns ett stort antal olika resurser för att planera och genomföra en Learning study eller Lesson study. Man kan också ta del av ett stort antal genomförda studier, i olika årskurser och med olika innehåll. Se även Learning study – en guide

    Innehåll: ER

    Lärares nulägesbeskrivning – den egna matematikundervisningen

     

    A
    Hur ser din vision av matematikundervisning ut?

    B
    1. Hur arbetar du nu?
    Vad styr planeringen beträffande innehåll – i ett långt respektive kort perspektiv?
    Vilka arbetsformer och arbetssätt använder du och varför?
    Vilka läromedel använder du?
    Vilka tekniska hjälpmedel använder du och varför?

    2. Vilka resultat/effekter kan du se när det gäller

      elevernas prestationer?
      elevernas intresse och attityd till matematik?
      elevernas utveckling i övrigt?
      din egen trivsel och arbetssituation?
      samarbete och arbetsgemenskap?
      reaktioner från föräldrar, skolledning…

    3. Vad i din egen undervisning tycker du är bra, vad är du nöjd med?

    4. Vad är mindre bra eller fungerar dåligt?

    5. Har du någon arbetskamrat som du kan diskutera möjligheter och svårigheter med – en ”kritisk vän”?

    C
    1. Vad behöver du utveckla/lära dig för att kunna förändra/utveckla din undervisning?

    2. Vad behöver göras för att utveckla matematikundervisningen? På kort och lång sikt?

      I klassrummet?
      I arbetslaget?
      På skolan?
      På skolområdet?
      På övergripande kommunnivå?

    3. Vad behöver förändras för övrigt för att möjliggöra en förbättring? (Faktorer som du inte kan styra på egen hand.)

    Mål

    Tydliga mål är ett av kännetecknen för framgångsrika utvecklingsarbeten. Målen är viktiga för att

    • precisera vad arbetet ska leda fram till, så att det råder enighet om vad som ska uppnås.
    • det planerade arbetet ska bli synligt och greppbart för alla involverade.
    • det ska vara möjligt att utvärdera och få veta i hur hög grad arbetet varit lyckosamt - och orsakerna till detta. Redan när målen formuleras, behöver därför diskussion föras om hur de ska utvärderas. Vid många målformuleringar är det nödvändigt att göra någon form av kartläggning eller nulägesbeskrivning innan utvecklingsarbetet påbörjas - annars är det svårt att påvisa att någon förändring skett.

    Tydligheten löser inte alla problem, men kan bidra till att eventuella missförstånd minimeras.

    SMARTa mål
    Många använder "minneshjälpen" SMARTa mål, dvs är målen med hjälp av kriterierna
    Specificerade?
    Mätbara?
    Accepterade?
    Realistiska?
    Tidsbestämda?
    Mätbara ska i detta sammanhang uppfattas som utvärderingsbara.

    Läs mer …
    Boken Formulera och utvärdera mål av Jan Anders Hedenquist och Jan Håkansson kan rekommenderas då den ger hjälp och stöd vid formulering av mål inom skolans värld. Boken är informativ och lättläst, ger handfasta råd och innehåller många belysande exempel. Boken är på 95 s.

    Innehåll: ER

    Målgrupp

    Ska en riktad kompetensutveckling vända sig till en bred eller en smal målgrupp och på vilka olika sätt påverkar det innehåll och uppläggning? NCM får ibland förfrågningar från skolledare om föreläsningar som riktar sig till all personal som arbetar med barn/elever mellan 1 och 19 år. Vår erfarenhet är att lärarna själva däremot önskar kompetensutveckling med tydlig inriktning mot specifika målgrupper.

    Ett alternativ är att ha en gemensam inledning under en kompetensutvecklingsdag och att lärarna sedan delas upp i flera grupper utifrån vilka åldrar man arbetar med. Ett annat alternativ är att större delen av kompetensutvecklingsperioden är målgruppsanpassad och att det istället är avslutningen som är gemensam med t ex en utställning där alla målgrupper visar upp vad de arbetat med under kompetensutvecklingen.

    I många kommuner är det vanligt med tvärgruppsträffar där olika former av Röda tråden-diskussioner förs mellan lärare som arbetar med elever i olika åldrar. Det kan då vara fördelaktigt att först diskutera frågorna i grupper där lärarna arbetar med elever i samma åldersgrupp innan tvärgrupperna tar vid. Det ger ökad tyngd och säkerhet i tvärgruppens diskussioner om lärarna inte enbart kan framföra sina egna synpunkter utan även har kännedom om vad den egna lärargruppen anser i samma frågor.

    Frågor som kan vara till hjälp vid planeringsdiskussion om målgruppen
    • Vilken är målgruppen?
    • Består målgruppen av flera undergrupper t ex förskolelärare, förskoleklasslärare, förberedelseklasslärare, 1-6 lärare, 4-9 lärare, hemspråkslärare, specialpedagoger, speciallärare, gymnasielärare, komvuxlärare etc?
    • Hur skall i så fall de olika gruppernas behov och önskemål på bästa sätt bemötas? Ska vissa delar vara gemensamma? Ska andra delar vara riktade till specifika målgrupper? Hur skapa helhet?
    • Ska deltagandet vara frivilligt? Fördelar? Nackdelar?
    • Ska deltagandet vara obligatoriskt? Fördelar? Nackdelar?
    • På vilka olika sätt kan målgruppen medverka vid planeringen?


    Konkret exempel
    I en kommun arrangerade matematikutvecklare en "grundkurs" som var obligatorisk för alla och en "påbyggnadskurs" som var valfri.

    Innehåll: ER

    Nulägesbeskrivning

    En kartläggning av nuläget i en skola/kommun kan se ut på många olika sätt - beroende på i vilket syfte den görs. Det kan vara kartläggningar av elevernas kunnande, elevernas attityder till matematik, lärares kompetens, lärares önskemål om kompetensutveckling, pågående utvecklingsarbeten i matematik eller beskrivning av nuvarande matematikundervisning.

    Frågor som kan vara till hjälp vid planeringsdiskussion om nulägesbeskrivning
    • I vilket syfte görs kartläggningen?
    • Vad ska kartläggas?
    • Hur ska kartläggningen genomföras?
    • Vilka berörs?
    • Vem/vilka ansvarar för datainsamling, sammanställning och analys?
    • Beräknad tidsåtgång?


    Vad finns redan dokumenterat?
    Kanske finns det redan värdefull information som man kan referera till eller låta ingå i den aktuella nulägesbeskrivningen.

    Frågor som kan vara till hjälp inför en nulägesbeskrivning
    • SIRIS ,Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem, finns all statistik och all dokument om en kommun eller skola.
    • Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Alla rapporter finns tillgängliga via
      http://www.skolinspektionen.se/
    • Vilka övriga kartläggningar, utvärderingar, redovisningar, rapporter etc som gjorts på skolan eller i kommunen kan vara relevanta inför nulägesbeskrivningen?

    Organisation

    En funktionell organisation underlättar förankring och genomförandet av kompetensutveckling på alla nivåer. Några goda råd:

    • Tillvarata erfarenheter från tidigare såväl lyckade, som mindre lyckade satsningar.
    • Tillsätt en styrgrupp utifrån lokala förutsättningar och behov med beslutsmässiga, intresserade och engagerade deltagare.
    • Vid större utvecklingsarbete kan det finnas behov av en referensgrupp.
    • Ta vara på alla goda krafter som finns i kommunen! Fundera över vilka matematiklärare som själva kan medverka i kompetensutvecklingen.

    Styrgrupp
    Styrgruppen är ytterst ansvarig för kompetensutveckling genomförande. Gruppen beslutar om syfte och mål, sätter upp ramar och fastställer förutsättningarna. Det är också styrgruppen som tar beslut om eventuella förändringar behöver ske. I styrgruppen finns deltagare som är beslutsmässiga, dvs kan ta eller har fullmakt att ta beslut. Det kan t ex innebära att förvaltningschef, skolområdeschef och/eller skolledare ingår i gruppen. Ofta träffas gruppen inför planeringen av processen, efter varje etapp och i slutet av kompetensutvecklingen.

    Referensgrupp
    I en referensgrupp blir det möjligt för utvecklingsarbetets ledning att fånga upp synpunkter från olika målgrupper eller från deltagare i olika skolor eller regioner. Idéer, aktiviteter och programinnehåll kan testas och förankras i gruppen innan de genomförs i större skala. Referensgruppen kan bidra med egna förslag utifrån de kollegor och den verksamhet de representerar.

    Skolledning
    Forskningen visar att skolledningen har en avgörande roll vid kompetensutveckling och ingenting är i princip möjligt utan rektor:
    "Skolledningen spelar en nyckelroll i skolans förnyelsearbete. Ökad uppmärksamhet har ägnats forskning kring skolledning och skolledarnas betydelse för skolbaserad innovation och för bestående förändringar. Man har kommit fram till att ingenting i det långa loppet är möjligt utan rektors samtycke, stöd, initiativ eller tolerans för alternativa sätt att förnya den egna skolan. "(Skolutvecklingens många ansikten, s 236)

    Frågor som kan vara till hjälp vid planeringsdiskussion om hur organisationen ska se ut
    Tidigare erfarenheter
    • Vilka kompetensutvecklingsinsatser i matematik har tidigare skett på skolan och/eller i kommunen?
    • Vilka erfarenheter kan tas tillvara såväl positiva som negativa?
    • Vilka kompetensutvecklingsinsatser inom andra ämnen eller områden har fungerat väl? Vilka erfarenheter kan överföras till matematik?

    Organisation

    • Vilken roll ska styrgruppen ha?
    • Vilken roll ska skolledare ha?
    • Vilken roll ska matematikutvecklaren ha?
    • Vilken roll ska handledaren ha?
    • Vilken roll ska matematikansvariga på respektive skola ha?
    • Vilken roll ska deltagande lärare ha?
    • Vilka matematiklärare inom kommunen skulle kunna fungera som t ex gruppledare, handledare, seminarieledare, studiecirkelledare, workshopsledare eller föreläsare? Finns matematiklärare på gymnasiet som skulle vilja hålla i kompetensutveckling för grundskolan eller 7-9 lärare som är intresserade av att medverka i kompetensutveckling för lärare för yngre elever etc?
    • Samarbetspartners och deras roller?
      Regionala utvecklingscentra?
      Universitet och högskolor med lärarutbildning?
      Lokal SMaL-förening?
      Det lokala näringslivet?
      Andra?
    • Hur ska kompetensutvecklingen förankras?
    • Hur ser organisationen ut i form av en skiss?
    • Hur kommer eleverna i sin matematikundervisning märka att lärarna deltar i kompetensutveckling?

    Informationsspridning

    • Hur får skolledningen kontinuerlig information om vad som händer inom kompetensutvecklingen?
    • Hur nå ut med information till deltagare i kompetensutvecklingen?
      Sändlista med hjälp av e-post?
      Informationsoch diskussionsforum på nätet?
    • Hur nå ut med information till övriga?
      Stående kort informationspunkt på konferenser?

    Innehåll: ER

    Plan för kompetensutveckling

    Exempel på rubriker

    • Titel
    • Bakgrund och motiv. Vilken är bakgrunden till att projektet ska genomföras? Vad är behovet/problemet? Vilka kan konsekvenserna bli om inte något görs?
    • Mål
    • Vision (alt rubriken: Förväntade resultat och effekter)
    • Ansvariga/Organisation
    • Samarbetspartners
    • Målgrupp
    • Tidsplan
    • Genomförande
    • Litteratur
    • Ekonomi
    • Uppföljning och utvärdering
    • Övrigt

    Innehåll: ER

    Planeringsunderlag

    Här finns en lista över olika typer av dokumentation som kan vara användbara som underlag vid planering av kompetensutvecklingsinsatser i matematik.

    • Kommunens skolplan: Vad står skrivet om matematik?
    • Kvalitetsredovisningar. Vad finns skrivet om matematikundervisning i skolans/kommunens kvalitetsredovisning? Vad finns skrivet om kompetensutvecklingsinsatser?
    • Resultat på nationella diagnoser och prov. Finns t ex longitudinella jämförelser som visar vad som hänt samma elever mellan år 2, 5, 7 och/eller 9?
    • SIRIS, Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem, innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. Här har Skolverket samlat olika dokument som beskriver kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor, statistiska uppgifter över skolors resultat och organisation samt olika analyser och utvärderingar. Du kan hitta information på nationell nivå och på kommunal och skolnivå.
    • SALSA – Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Den bygger på en statistikmodell med vars hjälp kommuners och skolors betygsresultat kan analyseras när viss hänsyn tagits till skolors elevsammansättning.
    • Skolverkets utbildningsinspektion. Alla kommuner och skolor samt kommunernas förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och vuxenutbildning granskas under en 6-årsperiod med början 2003. Har kommunens skolor deltagit i granskningen finns en inspektionsrapport som består av tre delar: beslut, kommunrapport samt skolrapporter
    • För jämförelser med nationella resultat se Skolverkets statistik.

    Övrigt

    • I Planering av kompetensutveckling i matematik finns exempel på konkreta frågeställningar som behöver uppmärksammas vid diskussioner om hur kompetensutveckling kan läggas upp och genomföras. I dokumentet ges också förslag på lämpliga rubriker i en projektplan för kompetensutveckling.
    • I nulägesbeskrivningen, som NCM använt i olika kompetensutvecklingsuppdrag, ges exempel på frågor som kan ingå när lärare reflekterar över sin matematikundervisning. Den första frågan tar upp visioner kring den egna undervisningen. Därefter följer frågor som berör undervisningens nuvarande innehåll och form. Avslutningsvis definierar lärarna sina egna behov samt vilka yttre faktorer som behöver förändras för att möjliggöra förbättringar. Se frågorna som förslag och förändra och komplettera så att de passar målgruppen.
    • I en SWOT-analys kan man snabbt få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i verksamheten. I ett fyrfältsschema antecknas starka respektive svaga sidor samt vad som uppfattas som hot och möjligheter.

    Innehåll: ER

    Bruksanvisning för SWOT-analys

    I en SWOT-analys kan man på ett strukturerat sätt få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i verksamheten.

    SWOT är en förkortning av
    S = Strengths
    W = Weaknesses
    O = Opportunities
    T = Threats

    I fyrfältsschemat skrivs verksamhetens styrkor (S) respektive svagheter (W) upp samt vad som kan betraktas som möjligheter (O) och hot (T).

    Styrkor och svagheter ses som faktorer som den egna organisationen kan påverka själv, dvs genom egna beslut. Möjligheter och hot är däremot faktorer som den egna organisationen inte kan påverka, dvs samhällsfrågor eller beslut som fattas av andra utanför den egna organisationen som regering, riksdag, Skolverket, kommun etc.

    • Rita upp fyrfältsschemat.
    • Arbeta först enskilt och därefter i lämpliga smågrupper. Komplettera med övriga gruppens synpunkter.
    • Diskutera analysen. Exempel på frågor:
      a/ Vilka styrkor prioriteras? Varför?
      b/ Vilka svagheter behöver lösas på kort sikt? På lång sikt?
      c/ Rangordna möjligheterna, vilka har högst prioritet? Hur ta tillvara möjligheterna?
      d/ Rangordna hot, vilka har högst prioritet? På kort sikt? På lång sikt? Hur vara förberedd och hantera hot?
      e/ Vad behöver utvecklas? På kort sikt? På lång sikt?
      f/ Formulera utvecklingsbehovet.

    Innehåll: ER

    Riskanalys

    Vad får inte hända och om det händer, vad görs då? Det är en fördel att redan i ett tidigt skede identifiera, bedöma och åtgärda kritiska punkter som kan hindra att planerade insatser får önskad effekt.

    Konkret exempel
    Riskanalys som kan ligga till grund för diskussion. Det är en fördel att redan på ett tidigt stadium identifiera, bedöma och åtgärda risker som kan hindra att planerade insatser får önskad effekt.

    • Gör en brainstorming där alla tänkbara risker antecknas i tabellen nedan.
    • Bedöm sannolikheten (S) för att varje risk ska inträffa. Sätt ett värde mellan 1 och 5, där 1 - i detta sammanhang - innebär låg sannolikhet och 5 hög sannolikhet.
    • Bedöm konsekvensen (K) om risken inträffar. Sätt ett värde mellan 1 och 5, där 1 medför små konsekvenser och 5 stora konsekvenser.
    • Beräkna riskvärdet: S x K för varje risk.
    • Markera de tre största riskerna.
    • Diskutera – vilka varningssignaler skall ägnas särskild uppmärksamhet? – vilka konsekvenser medför de olika riskerna? – vilka och vad påverkas om konsekvenserna blir verklighet? – vilka åtgärder behöver vidtas så att riskerna elimineras? – vem/vilka ansvarar för att åtgärder vidtas?
    Risk Sannolikhetsvärde (S) Konsekvensvärde (K) Riskvärde (S x K)
    Projekttrötthet 3 3 9
    Byte av skolledare 5 1 5
    Svårt att frigöra tid för lärarna 5 5 25
    ... ... ... ...
    Innehåll: ER

    Statliga satsningar

    Här finns information om alla de statsbidrag som Skolverket hanterar ...

    De bidrag som Skolverket förmedlar är till för att huvudmän och andra berörda ska ha bättre förutsättningar att öka måluppfyllelsen i verksamheterna.
    Bidragen omfattar alla skolformer från förskola till vuxenutbildning både inom kommunal och fristående skolverksamhet.

    Innehåll: ER

    Vision

    En vision verkar som regel ouppnåelig, men syftet är att peka ut en riktning och ge en bild av hur det gemensamma långsiktiga målet ser ut. I en vision behövs inga hänsyn tas till exempelvis ekonomiska, organisatoriska eller praktiska begränsningar. Genom att formulera en vision kan målet bli tydligare och om det eventuellt finns olika uppfattningar kan de uppmärksammas och diskuteras så att alla har samma långsiktiga mål.

    Exempel
    Vision om undervisning i Hög tid för matematik, sid 46–47:

    Alla elever har tillgång till engagerande och kunniga lärare som erbjuder matematikundervisning av hög kvalitet. Undervisningen genomsyras av höga förväntningar underbyggda med ett starkt och genomtänkt stöd. Lärare har tillräckliga resurser för sitt arbete och de utvecklas fortlöpande i sitt yrke. De arbetar systematiskt och långsiktigt över ämnes- och stadiegränser i projekt. De samarbetar och besöker ofta varandras lektioner för att lära av och diskutera elevernas lärande och kollegornas undervisning. På varje skola finns en ämnesansvarig som hjälper sina kollegor och som håller sig informerad om läromedel, goda exempel, matnyttiga webbsidor, konferenser, forskning, kursutbud genom att delta i biennaler och följa tidskrifter. Genom återkommande träffar mellan ämnesansvariga på olika skolor och högskolor stimuleras erfarenhetsutbyte.

    Eleverna förväntas engagera sig i komplicerade matematikuppgifter som noga utvalts av lärarna. Problemen kan angripas från olika perspektiv, med olika hjälpmedel och representationsformer. Eleverna får hjälp att förfina och utforska sina antaganden och de använder en rik uppsättning metoder för argumentation och bevisföring. I grupp eller ensamma arbetar de på ett reflekterande sätt. Muntligt eller skriftligt kommunicerar eleverna sina idéer och resultat. Verksamheten präglas av nyfikenhet, upptäckarglädje och känsla för ämnets mångfasetterade karaktär. Teknologi i form av miniräknare och datorer används för undersökande verksamhet som ökar begreppsförståelsen och underlättar behandlingen av stora datamängder samt för grafiska representationer eller tidsödande beräkningar. Eleverna utvecklar god förståelse för matematikens betydelse i samhälls- och yrkesliv och har insikt i vilket nödvändigt och kraftfullt hjälpmedel den är för många vetenskaper. De får god förståelse av hur matematiken har utvecklats och utvecklas i ett histo riskt perspektiv. De värderar matematiken högt och engagerar sig aktivt för att lära sig ämnet och pröva sitt kunnande.

    Skolledare och skolpolitiker förstår innebörden och vikten av matematiskt tänkande och lärande. De hjälper till att skapa lämpliga miljöer och erbjuder erforderlig tid och resurser för att stimulera undervisning och lärande.

    Skolor samarbetar med institutioner på högskolenivå för att berika varandras professionella utveckling. Matematiker intresserar sig för, och bidrar konstruktivt till, att bestämma och tydliggöra innehållsliga mål i skolmatematiken och för att utveckla lärares matematikkunnande. Nätverken spelar en aktiv roll och engagerar många lärare i diskussioner, kompetensutveckling och utvecklingsarbeten.

    Från allmänhet, media, näringsliv och övriga samhället finns stöd för utbildningsfrågor och utveckling av matematikundervisning. Betydelsen av god stimulerande matematikutbildning för alla är allmänt accepterad.

    Innehåll: ER