På grund av pandemin ber vi dig ringa 031 786 2206 innan du besöker oss!

Nämnaren nr 4, 2009 NpN

Nämnaren nr 4, 2009

Info i nr 4

Extramaterial kopplat till numret

Kommentar till problemavdelningen
Till problem 3625 har upptäckts ännu en lösning av Mikael Hansson. En annan variant till operationen a@b är 2ab+1.

Omslagsbilden: Krill

Länkar …
… i nr 4

  Vad finns i nr 4?

Matteväskan – ett sätt att arbeta med föräldrasamverkan
R. Stuguland & S. Söderström
Två förskolelärare i Östersund delar här med sig av sina erfarenheter av en väska packad med matematiska aktiviteter. Väskan kan barnen ta hem och arbeta med tillsammans med sina föräldrar. VI får även ta del av föräldrarnas reaktioner.

Matematiken i förskoleklassen
Marie Fredriksson
Här presenteras resultatet från en undersökning av tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass. Denna kartläggning utgick från en fördiagnos i Diamant–diagnoser i matematik.

Elevers kunskaper i aritmetik – en kartläggning med utgångspunkt i Diamant-diagnoserna
Madeleine Löwing
Elever som kommer från förskoleklass verkar väl förberedda för vidare lärande
i matematik när de kommer till första klass, men vad händer sen? Elevers
kunskaper i aritmetik i årskurserna F–8 har kartlagts och diskuteras här.

Arbeta med styrdokumenten
Anna Grödevik
Hur kan styrdokumenten levandegöras och bli en självklar utgångspunkt för utformningen av klassrumsaktiviteter? Här får vi ta del av tankar kring denna fråga och hur man som lärare tydliggör målen i dokumenten.

En resa i matematikens Indien
L. Carlson, M. Mjörnestrand & C. Svensson
Åtta lärare från Vara kommun fick 2008 möjlighet att resa till Andra Pradesh i Indien för att ta del av hur matematikundervisningen går till där. Vi får följa med och dela deras erfarenheter av muntlig kommunikation kring centrala begrepp och ”opposite questions”.

Ett utvecklande nätverk
Gustafsson, Holmquist, Lundh, Persson, Strååt & Sällström
De kommunala matematikutvecklarna i regionen runt Växjö universitet har ett väl utvecklat samarbete. I samarbete med RUC utbyter de idéer och låter sig inspireras av gästföreläsare, även internationella. De delar här med sig av erfarenheterna från detta nätverk.

Samspel mellan algebra, geometri, statistik och talteori
Thomas Lingefjärd
Det här är en fortsättning på tre tidigare artiklar om GeoGebra i Nämnaren. Sedan dess har GeoGebra kommit med en ny version, version 3.2, och författaren visar här exempel på hur funktionalitet och verktyg i programmet utvecklas. GeoGebra är fortfarande helt gratis och kan hämtas från www.geogebra.org. Programmet är översatt till svenska.

Vad kan vi lära av IB?
Maria Wærn
I vissa gymnasieskolor i Sverige kan elever studera vid International Baccalaureates Diploma program, IB. I denna debattartikel diskuteras betygsinflation, likvärdighet vid betygssättning samt hur bedömning av elevers kunskaper sker inom IB jämfört med i den svenska gymnasieskolan.

Vad händer på matematikbiennalen?
K. Kjellström, N. Larson & K. Larsson

Matematiken – var finns den?
L. Mouwitz & O. Helenius

Problem och matematik – några favoriter
Stephen Krulik
Den amerikanska matematiklärarföreningen, NCTM, höll sin stora kongress i Washington i april. En av föreläsarna var Stephen Krulik, som presenterade och utvecklade några av sina favoritproblem. Rika problem ger oss möjlighet
att låta eleverna arbeta med intressant och värdefull matematik samtidigt som de utvecklar sin problemlösningsförmåga.

Se innehållsförteckning i artikeldatabasen …

##################

Nämnaren nr 3, 2009

Nämnaren nr 3, 2009

Info i nr 3

Extramaterial kopplat till numret

Omslagsbilden: Radiolarier

Länkar …
… i nr 3

  Vad finns i nr 3?

Kunskapsöversikterna
J. Boesen, G. Sterner, I. Lundberg, G. Dippe
Här ges en kort presentation om två av de fem forskningsbaserade kunskapsöversikter som tagits fram på NCM. Områdena behandlar dyskalkyli och fortbildning på distans.

Förskolans yngsta utforskar
I. Gunnarsson & C. Thempo
Här beskrivs ett arbete i en grupp med barn i åldrarna 1–2,5 år. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i en bilderbok om två harar. Grundläggande begrepp har undersökts på flera olika sätt. E n intressant iakttagelse görs om hur barnens tänkande kring föremål påverkas av den egna relationen till föremålen.

Subtraktion i läromedel för årskurs 2
Susanne Frisk
Elever kan uppleva subtraktion som svårt när de möter det i skolan. Här kategoriseras olika situationer eller problem som leder till en subtraktion och läromedel analyseras med avseende på dessa kategorier.

Analysschema i förändringstider
L. Björklund Boistrup & M. Nordlund
Det har skett några förändringar i ”Analysschema i matematik. För användning före årskurs 6”. Här beskrivs dessa förändringar. Dessutom diskuteras betydelsen av att ge eleverna återkoppling och hur analysschemat kan användas i det syftet.

Kris i skolan eller i skolpolitiken?
Daniel Pettersson
I ett par nummer har de svenska resultaten i TIMSS diskuterats. Här ges en kort bakgrund till internationella kunskapsmätningar, deras ursprung och syften.
Summaspelet– ett spel för lärande i sannolikhet
Per Nilsson
Summaspelet är ett tärningsspel som innehåller element av slumpkaraktär. Författaren har utvecklat och använt olika varianter av spelet för att studera hur elever resonerar om och tänker kring olika aspekter av sannolikhet i sammansatta slumpförsök. Vi får en presentation av spelet och diskussion om varianter av spelet.

Interaktiva skrivtavlor 2– en möjlighet till ökad lust
Patrik Gustafsson
Interaktiva skrivtavlor är på väg mot ett genombrott i Sverige, men leder användningen till ökat lärande i matematik? En första artikel i ämnet, som publicerades i Nämnaren nr 2, 2009, baserar sig på en studie genomförd under en lärarlyftskurs. I denna andra artikel ger författaren fler
lektionsexempel och resultaten av studien redovisas och analyseras.

Uppslaget: Matematiska pärlarmband
Calle Flognman

Matematikbiennalen 2010
K. Kjellström, N. Larson & K. Larsson

Mattesherpa
Samuel Bengmark
Som lärare i matematik har man den utmanande uppgiften att hantera elevgruppens spännvidd både förmåga och ambition. I ett och samma klassrum finns elever som har svårt att hänga med och därför behöver extra stöd, men också den större gruppen med elever som är med på noterna och är redo att föras vidare. Utöver detta skall man som lärare se till att elever med stor förmåga och fallenhet för matematik stimuleras på sin nivå.

Hvor mange kanter har en firedimensjonal terning?
Frode Rønning
Ett begrepp kan representeras på olika sätt. Här ges ett exempel på en övning utifrån begreppet tärning, med olika representationer och symboler. Från det konkreta arbetet med klossar, går vi vidare mot symboliskt arbete och ytterligare dimensioner. Här finns också kopplingar till Eulers formel och historisk anknytning. Liknande arbete kan göras med andra begrepp. På Nämnaren på nätet finns sedan material för ytterligare fördjupning.

Metatrianglar – trianglar med ögon
Håkan Lennerstad
Trianglar känner vi alla till. Vi får här en undersökning av trianglar ur ett ovanligt perspektiv. Håll ut genom beteckningarna så kommer nya, intressanta resultat.

Vi räknar tillsammans
Mats Andersson
Som alternativ till läroboksorienterat lärande i matematik får vi här ta del av undervisning som inspirerats av musikundervisning i årskurserna 7–9.

En uppgift med fyra lösningar
Katalin Földesi
Ett problem kan få många, olika och ibland oväntade lösningar. Två lärarstuderande har här löst ett och samma problem på fyra olika sätt.
Do NOT follow this link or you will be banned from the site!